Viaplay tappar populärt innehåll – till konkurrent

2024 04 16

Krisen fortsätter för Viaplay.

Efter att i februari ha konstaterat att man gick back 9,757 miljarder svenska kronor under 2023 förlorade man först rättigheterna till toppfotbollen i engelska Premier League.

Nu tappar man ännu ett uppskattat innehåll.

Det handlar om tv-rättigheterna till Europa League och Conference League som enligt Dagens industri köps “framför näsan på Viaplay” av konkurrenten Disney Plus.

– Fantastiska nyheter för våra svenska Disney Plus-abonnenter, säger Hans van Rijn, streamingjättens chef i Norden och Baltikum, till tidningen.

Kostar inget extra

Europa League och Conference League är två europeiska fotbollsturneringar snäppet under mer prestigefulla Champions League.

Flera svenska lag kan i år delta i turneringarna, däribland Djurgården, Malmö FF och Elfsborg.

Dessutom kommer Disney Plus-kunderna att få ta del av matcher med svenska stjärnan Alexander Isak från Newcastle United.

Totalt har Disney Plus köpt över 340 livesända matcher från Europa League och Conference League från och med säsongen 2024-2025 och tre år framåt.

– Jag är väldigt, väldigt glad. Det har tagit lång tid att bjuda på och säkra rättigheterna, så vi är extremt nöjda med att ha nått i mål, säger Hans van Rijn till Sportbladet.

Matcherna kommer att ingå i det vanliga abonnemanget och innebär inte någon extra kostnad för användarna.

Foto: Viaplay Group

Text: Redaktionen

Chockräkning väntar hushållen – inte hänt på 30 år

2025 05 21

Under 2025 höjs avgiften i snitt med omkring elva procent sett över hela landet.

På flera håll ökar summan på fakturan betydligt mer än så.

Hela fem elnätsbolag höjer med cirka 30 procent vilket slår mot ett antal kommuner runtom i Sverige, visar en ny rapport från Nils Holgersson-gruppen.

– Det är tydligt att 2025 blir ett nytt rekordår för elnätsavgifterna. Även tidigare lågprisområden genomför nu omfattande höjningar. Det tyder på en bred trend att justera upp avgifterna oavsett lokala förutsättningar. Det är en mycket allvarlig utveckling, säger gruppens ordförande Rikard Silverfur i en kommentar.

Här blir det som högst

Årets höjning är den högsta som noterats sedan Nils Holgersson-gruppen började rapportera om elnätsavgifternas utveckling på årsbasis.

Rekord slogs även 2023, med en snittökning på 9,6 procent. I år är motsvarande siffra 10,6 procent.

Värst är höjningen i Mölndal. Kommunens invånare kan se fram emot en höjning på 35,5 procent.

Ronneby, Helsingborg, Bjuv och Ängelholm är andra kommuner där det höjs med omkring 30 procent.

"Är det rimligt?"

Vad som också framgår i rapporten är att jämtländska kommuner betalar de högsta elnätspriserna under året, med pris på 191 öre per kilowattimme. Det är över 50 procent mer än snittet i hela Sverige.

Nils Holgersson-gruppen uppmärksammar också att de stora elnätsjättarna, exempelvis Vattenfall, Eon och Ellevio, sätter samma pris över stora geografiska områden där alla får betala samma oavsett var man bor.

– Elnätsbolagen behöver svara på frågan om det är rimligt att elnätspriset är detsamma i till exempel Malmö som i Ydre, en av de mest glesbefolkade kommunerna i södra Sverige, utan att kunderna får veta varför, säger Rikard Silverfur.

LÄS MER: Så kan du sänka elräkningen med 40 procent

Nya intäktsramar har införts

Det som möjliggör ökningen är att Energimarknadsinspektionen, EI, höjt intäktsramen för elnätsföretagen fram till och med 2027. 

– Elnätsföretagens intäktsramar ska inte vara större än vad som behövs för att täcka kostnader för en ändamålsenlig och effektiv drift, förklarar myndigheten och tillägger:

– Intäktsramarna ska täcka avskrivningar och ge en sådan avkastning på kapitalbasen som behövs för att få tillgång till kapital för investeringar. Det innebär att intäktsramarna ska göra det möjligt för företagen att investera och utveckla elnäten, men samtidigt ge incitament för att det görs på ett kostnadseffektivt sätt.

"Ingen överraskning"

Rikard Silverfur köper inte den förklaringen fullt ut.

– Det är uppenbart att elnätsföretagen försöker använda det ökade utrymmet till fullo. Det är ingen överraskning – vi har länge varnat för att detta skulle ske. Samtidigt visar utvecklingen tydligt att den nuvarande regleringsmodellen inte är hållbar.

Foto: Kronofogden

Text: Redaktionen