Svensk bank slår larm: Var tredje svensk upplever samma sak

2024 04 16

Det visar en färsk undersökning som Novus gjort på uppdrag av Svea Bank.

Värst är situationen för unga personer i åldrarna 18–29 år.

– Bland dem svarar 44 procent att det har varit svårt att få ekonomin att gå ihop. För 33 procent har utgifterna varit större än inkomsten under flera månader. Mer än var tredje 18–29-åring (35 %) uppger att det är viktigt för dem att få skatteåterbäringen så tidigt som möjligt, rapporterar Svea Bank.

Spenderar skatteåterbäringen 

Det ansträngda ekonomiska läget avspeglas i hur svenskarna spenderar årets skatteåterbäringen.

Fler än vanligt väljer att lägga pengarna på hushållsutgifter och mat – till exempel uppger var femte ung svensk (18–29 år) att skatteåterbäringen kommer gå till hushålls- och matutgifter.

– Fler behöver skatteåterbäringen för att klara vardagsekonomin. Unga vuxna är de som prioriterar sparande mest av alla. Bland dem är skatteåterbäringen efterlängtad och har potential att göra skillnad, säger Emma Lindgren, expert på konsumtion, Svea Bank.

Uppmaningen: ”Agera snabbt”

Undersökningen visar även att antalet inkassokrav till privatpersoner har blivit fler. 

Hos Svea Banks dotterbolag, Svea Inkasso, ökade inkassokraven till privatpersoner med 15 procent i mars jämfört med samma månad förra året.

För åldersgruppen 18–29 år ökade inkassokraven med fyra procent i mars.  

– Det är en förhållandevis liten del av den yngre befolkningen som får inkassoskulder, även om vi önskar att den vore mindre. Lägre inkomst och begränsade besparingar gör deras ekonomiska situation utsatt, säger Anna Strömberg, Inkassochef på Svea Inkasso.

Strömberg går ut med en tydlig uppmaning till personer som mottager ett eller flera inkassokrav.

– I en lågkonjunktur har fler svårt att betala sina räkningar och fler fordringar går vidare till inkassobolag. Det du i det läget vill undvika är att låta skulden gå till kronofogden och därmed riskera betalningsanmärkning. Om du får ett inkassokrav och saknar betalningsmöjlighet gäller det att agera snabbt – att kontakta inkassobolaget. Då kan du försöka få anstånd eller dela upp skulden över tid.

Så spenderar svenska folket skatteåterbäringen

1. Sparande, 54 %
   2. Mat, hushållsutgifter, 16 %
   3. Resor, 15 %
   4. Upplevelser, t.ex. restaurangbesök, konserter, spa etc., 13 %
   5. Betala lån/skulder, 9 %

Källa: Svea Bank

Foto: T. Williams

Text: Redaktionen

Kalldusch för hushållen – beskedet ingen vill ha

2026 06 10

Nu ger svenska storföretag besked om nya prishöjningar.

Enligt en kartläggning från Riksbanken planerar samtliga företag att höja sina försäljningspriser det kommande året.

Prishöjningarna kommer att ske, oavsett om ett fredsavtal i Mellanöstern nås i närtid.

– Även om det blir fred i dag finns det kostnadsökningar som kommer behöva tas ut, framhåller Riksbanken.

Mycket kan ändras

Det är fortfarande osäkert hur stora prishöjningarna kommer att bli för svenska konsumenter.

– Än så länge pratar de om mindre prishöjningar, men det beror på hur kostnaderna och efterfrågan utvecklas, uppger Riksbanken.

Inflationen stiger

Beskedet om prisökningarna kommer efter att inflationen enligt KPIF steg från 0,8 procent till 1,5 procent i maj.

– Preliminära beräkningar visar att energi- och tjänstepriserna ökade i maj vilket bidrog till inflationstaktens uppgång, säger Mikael Nordin, prisstatistiker på SCB.

Stor osäkerhet

Enligt Riksbankens kartläggning pressas många svenska företag av högre oljepriser till följd av energikrisen i Mellanöstern.

Än så länge är dock situationen hanterbar.

– Det beror bland annat på att företagen blivit mer motståndskraftiga mot olika typer av störningar efter lärdomarna från de senaste årens kriser. Men ju längre kriget pågår, desto större förväntas effekten bli för både företagen och ekonomin i stort. Även om kriget får en lösning i närtid väntas vissa kostnader förbli förhöjda under en period, framhåller Riksbanken.

ANDRA LÄSER: Populär investering kan rasa 20 procent – analytiker varnar

Högre matpriser

Krisen i Mellanöstern har bland annat lett till ökade kostnader för svenskt jordbruk.

Kostnaderna har ökat kraftigt för både drivmedel och gödsel, vilket befaras leda till högre matpriser i Sverige.

LÄS OCKSÅ: Chocken: Säger upp samtliga anställda

Foto: MarcusOscarsson.se

Text: Redaktionen