Polismeddelande till alla som kör bil – gäller hela veckan

2024 04 15

Under veckan kommer fler poliser att synas på vägarna.

Detta eftersom polisen genomför en nationell trafikvecka mellan 15 och 21 april.

Under veckan kommer polisen lägga extra stort fokus på att minska olycksrisken och förebygga hastighetsöverträdelser. Därför kommer myndigheten genomföra extra hastighetskontroller i hela landet.

– De extra hastighetskontrollerna kommer att genomföras i hela landet, både synligt med laserinstrument vid vägkanten, samt dolt med genomsnittshastighetsmätare – i såväl målade som civila polisbilar samt på motorcyklar, uppger polisen i ett uttalande.

Ska rädda liv

Trafikveckan med utökade hastighetskontroller är en del av den så kallade Nollvisionen.

Nollvisionen är ett gemensamt projekt mellan polisen och andra myndigheter. Målsättningen med projektet är att ingen ska dö eller skadas i trafiken.

– Polisens mål med att finnas i trafiken är inte att bötfälla någon utan att alla trafikanter ska få komma hem tryggt och säkert, kommenterar Ursula Edström, trafikstrateg vid polisen.

Bekräftat samband

Ett fordons hastighet har en avgörande betydelse för utgången av en olycka.

Enligt polisen inträffar de allvarligaste olyckorna ofta på vägar med högre hastigheter. Vägar med hastighetsbegränsningar på  70km/h och uppåt är överrepresenterade när det gäller dödsolyckor.

I många fall handlar det om mindre hastighetsöverträdelser som får stora konsekvenser. Enligt Trafikverkets hemsida fördubblas risken att dö vid en frontalkrock om hastigheten höjs från 70km/h till 80km/h, även vid bältesanvändning.

Fakta: Polisens trafikveckor

- Den nationella trafikveckan med fokus på hastighet är en av många trafiksäkerhetsveckor som polisen genomför varje år.

- Under de andra veckorna ligger fokus på bland annat nykterhet, brott på väg och yrkestrafik.

- Syftet med veckorna är att kraftsamla resurser och göra samstämmiga kontroller i hela EU.

Källa: Polisen

Foto: Polisen

Text: Redaktionen

JUST NU: Tyskland går ut med avgörande uppgifter om Trump

2025 06 06

Ett Nato utan USA skulle få stora konsekvenser för Europa.

Försvarsalliansen skulle förlora majoriteten av sin militära kapacitet. I dag står USA för omkring 70 procent av Natos militära förmågor och kommandostrukturer.

Ett amerikanskt uttåg skulle följaktligen sätta resten av försvarsalliansen under hård press.

Trump har öppnat för amerikanskt uttåg 

USA:s president Donald Trump har öppnat för att dra USA ut ur Nato vid flera tillfällen. Hans kritik mot försvarsalliansen har dock minskat efter att flera medlemmar ökat sina försvarsutgifter.

Nu kommer ytterligare en signal som tyder på att USA kommer förbli en del av Nato.

Tysklands förbundskansler Friedrich Merz framhåller att han är övertygad om att Donald Trump har ett ”stort engagemang” för Nato, rapporterar AP.

Merz går ut med beskedet efter gårdagens möte med Trump i Vita huset.

– Jag tvivlar absolut inte på att den amerikanska regeringen har ett stort engagemang för Nato, särskilt efter att vi alla enats om att göra mer. Vi ser till att vi också kan försvara oss i Europa, och jag anser att detta krav från USA var berättigat, säger förbundskanslern enligt nyhetsbyrån och tillägger:

– Vi har dragit nytta av amerikanska säkerhetsgarantier i åratal. Nu ändrar vi på det.

Fått ett definitivt ja

Merz berättar att han frågat Trump om han planerar att dra USA ut ur Nato.

–  Jag kan säga att svaret blev ett klart och tydligt nej, säger den tyske ledaren.

Kraftig upprustning

Friedrich Merz har tidigare annonserat att Tysklands militära utgifter ska öka till 3,5 procent av BNP, i linje med Natos mål.

Dessutom ska 1,5 procent av BNP gå till utbyggnad av militär infrastruktur, som vägar, broar och hamnar.

I mitten av maj meddelade Merz att Tyskland ska bygga upp Europas starkaste armé.

– Vi måste kunna försvara oss själva för att undvika att behöva försvara oss. Styrka avskräcker angripare. Svaghet, å andra sidan, lockar till sig angripare, sade förbundskanslern i ett tal till förbundsdagen.

LÄS MER: Stort besked för Trump – kraftig förändring i amerikansk ekonomi | Ekonomibladet

Foto: Official White House Photo by Gabriel Kotico

Text: Redaktionen

JUST NU: ”Det är en jätteskandal” – Morgan Johansson går i taket

2025 06 06

Sveriges biståndsmyndighet Sida ville betala ut stöd till FN-organet Unwra, som är den främsta humanitära organisationen som verkar i Gaza.

Under våren föreslog Sida att 30 miljoner kronor skulle betalas ut till Unwra.

Förslaget var ett separat initiativ efter att regeringen pausat det ordinarie biståndet, rapporterar SVT Nyheter.

Sida planerade att skicka en skrivelse om förslaget till utrikesdepartementet. 

Men myndigheten stoppades av regeringen.

Enligt SVT:s uppgifter kontaktade regeringens statssekreterare Diana Janse biståndsmyndighetens generaldirektör. I ett sms skrev hon att Sidas föreslagna stöd ”inte bidrar till något här”. Statssekretaren ska också ha gett generaldirektören muntliga instruktioner om att inte betala ut något stöd.

Raseriet: ”Det är en jätteskandal”

Socialdemokraternas utrikespolitiska talesperson Morgan Johansson reagerar starkt på uppgifterna.

– Det här är en jätteskandal. Barn svälter ihjäl i Gaza, och Sverige har dragit in allt stöd till den enda organisation som effektivt kan få ut mat och vatten till svältande människor, framhåller han i en kommentar till SVT.

Vidare kräver Johansson och S att regeringen kallar till ett extrainsatt regeringssammanträde och ändrar beslutet om att stoppa biståndet till Unwra.

Regeringen: Omöjligt för Unwra att utföra effektivt arbete 

Regeringen stoppade biståndet till Unwra efter att Israel förbjudit organisationen. Israel har anklagat flera Unwra-anställda för att ha deltagit i Hamas massaker den 7 oktober 2023. Unwra avskedade nio personer efter Israels anklagelser.

Enligt biståndsminister Benjamin Dousa (M) omöjliggör Israels stopp ett samarbete med hjälporganisationen.

– Det blir mycket svårt och kanske till och med omöjligt för Unrwa att bedriva effektivt biståndsarbete i Gaza, har han sagt till SVT Nyheter.

Foto: Ninni Andersson Regeringskansliet

Text: Redaktionen