95 000 stockholmare har begått samma brott

2024 04 15

Det uppger Operation Kvinnofrid  – en samverkan mellan en rad myndigheter – i ett uttalande på måndagen.

Brottet som 95 000 stockholmare gjort sig skyldiga till är sexköp.

Siffran utgår från forskningsrapporter och myndigheters undersökningar, som pekar på att ungefär var tionde man någon gång köpt sex och därmed också begått brott.

Den som köper sex i Sverige riskerar fängelse, enligt nuvarande lagstiftning.

– Den som skaffar sig en tillfällig sexuell förbindelse mot ersättning, döms för köp av sexuell tjänst till fängelse i högst ett år, står det i brottsbalken.

Vänder sig mot sexköpare

Nu går Operation Kvinnofrid ut med kampanjen ”Sluta köpa sex”.

Syftet med kampanjen är att lyfta problemet med sexköp och skapa en motkraft mot brottet.

Kampanjen vänder sig även direkt till personer som köper sexuella tjänster. De uppmanas att söka hjälp hos mottagningen KAST (köpare av sexuella tjänster), som erbjuder stöd och hjälp för att sluta köpa sex.

Genom att vända sig till sexköparna och motivera dem att sluta köpa sex kan situationen förändras för de som lever i prostitution, framhåller Alexander Ojanne (S) social- och trygghetsborgarråd i Stockholms stad.

– För att komma åt det här samhällsproblemet måste efterfrågan på sexköp upphöra. Därför måste vi parallellt med att ge stöd och hjälp åt de utsatta arbeta med sexköparna. Den här kampanjen är mycket viktig för att åstadkomma detta, säger politikern.

Majoriteten köper inte sex

I kampanjen betonas det också att en stor majoritet, nio av tio män i Stockholms län, aldrig har köpt sex.

– Kampanjens huvudbudskap är att den stora majoriteten kan vara med och skapa en motkraft mot sexköp. Att prata om sexköp och dess konsekvenser kan kännas jobbigt, men att agera är att visa att man bryr sig. Att säga ifrån och våga ta avstånd gör det lättare för andra att haka på – det är så vi skapar förändring, framhåller Operation Kvinnofrid i ett uttalande.

Foto: A. Bórquez

Text: Redaktionen

Läkemedelsverket vädjar till alla som plockar svamp

2025 08 21

Farligt att chansa i svampskogen.

Så lyder Läkemedelsverkets varning inför den kommande svampsäsongen.

Myndigheten vädjar till svenskarna att bara äta svamp som man med säkerhet vet är matsvamp.

Läkemedelsverket vädjar

Förra året fick Giftinformationscentralen in flera bekräftade fall av potentiellt livshotande förgiftningar av vit flugsvamp, en svamp som lätt kan förväxlas med exempelvis champinjoner. 

Under 2024 rapporterades även ovanligt många misstänkta förgiftningar med toppig giftspindelskivling, en svamp som kan ge permanenta njurskador.

– Just nu är det fortfarande ganska torrt i skogarna på flera håll, men i takt med att höstvädret drar in med mer regn och fukt kommer svamptillgången att öka, säger Peter Hultén, svampexpert och apotekare vid Giftinformationscentralen.

– Då fler ger sig ut för att leta svamp kommer samtalen till oss från både allmänhet och sjukvård att öka.

“Var säker”

Den vanligaste orsaken till allvarlig svampförgiftning är att giftig svamp förväxlats med matsvamp. 

– Vi vill att alla som är på jakt efter matsvamp ska känna sig trygga med att det verkligen är en matsvamp man plockat med sig hem, säger Hultén.

– Därför är det bra att till exempel lära sig några sorter i taget. Är du det minsta osäker ska du låta bli att äta den.

Vanliga symptom

De vanligaste symptomen på förgiftning av någon av de farligaste flugsvamparna är kraftiga diarréer och magsmärtor samt kräkningar. 

Dessa kommer oftast först efter 12 timmar, men kan komma tidigare.

“Några av de farligaste”

Peter Hultén fortsätter.

– Vit och lömsk flugsvamp är några av de farligaste giftsvamparna i den svenska naturen och de kan förväxlas med bland annat champinjoner, vissa kremlor, slidskivlingar och fjällskivlingar, säger han.

– En bra grundregel för att undvika de allra giftigaste svamparna är att inte plocka vita och gröna svampar med vita skivor och bruna svampar med bruna skivor.

Foto: N. Grappone

Text: Redaktionen

Svensk klassiker tar Ukraina med storm – fylls på i matbutikerna

2025 08 21

Det är surströmming som nu har hittat fram till de ukrainska matbutikernas hyllor.

En av de ledande matkedjorna i landet – Silpo – har börjat sälja den svenska klassikern.

Precis som i Sverige har det varit blandade reaktioner till fisken, rapporterar SVT.

Surströmming i hyllorna

Surströmmingen säljs inte utan tvist i Ukraina – medföljer gör nämligen en klädnypa.

Import- och exportchefen Svitlana Shchegrykovych, kommenterar.

– Vi gillade idén med klädnypan i reklamen, men sedan började vi tveka. Tänk om kombinationen av klädnypa och surströmming förolämpar vår producent? Det är ju en ikonisk produkt för Sverige och svenskarna.

“Menar allvar”

Ukrainarna tvingades dubbelkolla med leverantören för att säkerställa att importen var en seriös ambition.

– Vi bekräftade flera gånger för producenten att vi verkligen menade allvar med att importera surströmming.

Läs mer: Storkedja sänker priserna på 2 000 produkter

Det är surströmming

Surströmming är lättsaltad mjölksyrejäst/fermenterad strömming.

Den var tidigare en vardaglig maträtt för det enkla och fattiga hushållet, framförallt längs norrlandskusten. 

Under senare delen av 1900-talet började den betraktas som en delikatess.

– Detta gäller framförallt i de norra delarna av landet, bland norrlänningar boende i södra Sverige och i sociala sammanhang där den regionala tillhörigheten är viktig, till exempel på universitetens nationer, förklarar organisationen Levande Kulturarv.

Liten export

Ungefär hälften av all surströmming konsumeras norr om Dalälven och den andra hälften söder därom, framförallt i Stockholmsregionen. 

En mycket liten andel exporteras. 

Mer än hälften av dem som äter surströmming gör det bara en gång per år.

– De flesta äter i dag surströmming med olika tillbehör som hårt eller mjukt tunnbröd eller på tallrik med potatis, tomat och dill, fortsätter organisationen.

– Många dricker nubbe och öl till, medan andra föredrar svagdricka eller mjölk.

Läs mer: REGERINGEN LOVAR: Då får svenska folket mer i plånboken

Foto: E. Soares

Text: Redaktionen