Fackförbund varnar – folk sägs upp här och nu

2024 04 15

I samband med överlämningen konstaterar finansminister Elisabeth Svantesson (M) att inflationen har fallit och bedöms fortsätta sjunka.

Samtidigt räknar man med höjd arbetslöshet.

– Vi går nu igenom en ekonomisk vinter med svag tillväxt och stigande arbetslöshet. Det är ett besvärligt ekonomiskt läge men det finns en ljusning i att inflationen går ner, säger Elisabeth Svantesson.

LO: Folk sägs upp här och nu

Omkring 40 000 fler personer beräknas vara arbetslösa jämfört med förra året, enligt ministern.

– Nu lägger vi en vårändringsbudget för att ta Sverige genom lågkonjunkturen. Vi stärker sjukvården genom ökade resurser till regionerna och satsningar för fler jobb.

Parallellt med regeringens budgetpresentation varnar samtidigt LO, en sammanslutning av 14 fackförbund, för att regeringen inte alls agerar mot arbetslösheten.

– Byggarbetare sägs upp här och nu och det skärs ner i vård, skola och omsorg. Det är akuta problem som regeringen struntar i, säger LO:s ordförande Susanna Gideonsson i en kommentar.

“Akut kris”

LO kräver större investeringar i allt från vård, skola och omsorg till försvar och brottsbekämpning.

– Ingen regering löser allt det i en vårbudget. Men det är ett politiskt val att inte göra mer för att stoppa den akuta krisen i byggsektorn eller att stoppa fortsatta  nedskärningar i vård, skola och omsorg, säger Susanna Gideonsson.

– Bara för att gå tillbaka till den redan slimmade vård, skola och omsorg vi hade innan kostnadskrisen skulle staten behövt skjuta till trettio miljarder.

Grund för återhämtning

Budgeten bygger på en överenskommelse mellan regeringen och Sverigedemokraterna.

Elisabeth Svantesson understryker att man ser resultat av inflationsbekämpningen.

– Men nu måste vi hålla ut och lägga grunden för att Sverige framåt ska byggas både tryggare och rikare, säger ministern.

Huvuduppgiften för den ekonomiska politiken blir att lägga grunden för återhämtning, högre tillväxt och en bättre välfärd, skriver regeringen på sin hemsida.

Foto: Ninni Andersson Regeringskansliet

Text: Redaktionen

Jättebesked för svenska kronan

2026 04 08

Under 2025 stärktes kronan rejält. På senare tid har ”kronrallyt” dock tappat fart.

Men det är långt ifrån över, menar Bank of America – som förutspår att den svenska valutan kommer att stärkas ytterligare.

Tror på stark krona

Kronan kommer att stärkas mot euron och dollarn till slutet av 2026.

Den bedömningen gör Bank of America, rapporterar EFN.

Enligt bankens bedömning kommer kronan fortsätta stärkas under hela det återstående året.

Prognosen gör gällande att en euro kommer att kosta 10,5 kronor i slutet av 2026.

Dollarn kommer att kosta 8,40 kronor i slutet av året, enligt banken.

– Svenska kronan har varit den bäst presterande valutan bland G10-länderna i år, men vi tror inte att dess uppgång är över. Vi räknar med gynnsamma utvecklingar både i och utanför hemmaplan, skriver banken, enligt kanalen.

Starkare än euroområdet

Banken spår också att Sverige kommer att ha en starkare tillväxt än länderna i euroområdet.

Bland annat kommer EU:s stora försvarssatsningar att gynna svensk ekonomi.

– På hemmaplan förväntar vi oss en starkare tillväxt i Sverige jämfört med euroområdet, givet Sveriges svagare utgångsläge, högre räntekänslighet och en mer konsumtionsinriktade finanspolitik, skriver banken, enligt kanalen.

Bank of America tror också att svenska Riksbanken kommer att vara mer ”hökaktig” än ECB och prioritera att hålla inflationen låg.

Riksbanken lämnade styrräntan oförändrad på 1,75 procent i sitt senaste räntebesked.

Samtidigt framhöll man tydligt att penningpolitiken kommer att anpassas om inflations- och konjunkturutsikterna kräver det.

LÄS OCKSÅ: Pensionärer lockas med rabatt - banken varnar

Två scenarier för räntan

I uttalandet i samband med räntebeskedet uppgav Riksbanken att det å ena sidan finns ett scenario där man kan tvingas höja räntan, till följd av effekterna av kriget i Mellanöstern.

– Ett möjligt scenario är att kriget får betydligt större effekter på den globala ekonomin och leder till en bredare och mer varaktig inflationsuppgång. Riksbanken skulle då behöva höja styrräntan, trots att den ekonomiska aktiviteten i det fallet blir tydligt lägre, skrev Riksbanken i sitt uttalande.

Men det finns också ett scenario där man kan behöva sänka räntan.

– Ett annat möjligt scenario är att de negativa effekterna på efterfrågan blir mer betydande samtidigt som inflationstrycket blir svagare. Riksbanken skulle då behöva sänka styrräntan för att stimulera efterfrågan och därigenom stabilisera inflationen vid målet, enligt Riksbanken.

LÄS OCKSÅ: Sveriges bästa sparkonton utsedda - flera har sänkt

Foto: Riksbanken

Text: Redaktionen