Butiker riskerar konkurs

2024 04 13

En stor kris i detaljhandeln innebär att många butiker riskerar konkurs.

Det råder en tuff situation i detaljhandeln just nu.

Det beror på de senaste årens ekonomiska problem, däribland inflationen.

Den har satt press på hushållen, vilket i sin tur ställer till problem för detaljhandeln.

Hela 402 bolag ligger risigt till, enligt en granskning från Market.

Svårt konkurrera

De stora lågpriskedjorna går som tåget när människor vill handla billigt.

– Nästan alla människor har jagat och jagar lägre priser. Det är bara att titta på de enorma tillväxttalen för Willys och Lidl, förklarar detaljhandelsanalytikern Jonas Arnberg i en kommentar, enligt DI.

Men för de mindre butikerna innebär det att det blir väldigt svårt att konkurrera.

– Samtidigt är det extremt tufft för mindre butiker med sjunkande volymer och inga marginaler att försöka möta lågpriskedjorna för att inte riskera att tappa ännu fler kunder, tillägger han.

Prekär situation

Hushållens försämrade ekonomi sedan 2022 har alltså medfört lägre försäljning för många företag inom detaljhandeln.

Samtidigt har de också fått högre kostnader på grund av bland annat inflationen och räntan.

Därför befinner sig många av bolagen nu i en mycket prekär situation.

De 402 bolag som enligt Market befinner sig i djup kris är företag som redovisar en soliditet på under fem procent i sina senaste årsredovisningar, rapporterar tidningen.

Runt 30 av bolagen på Markets lista har redan tvingats ansöka om konkurs. Som exempel nämns sko- och accessoarbolaget Rizzo Group, som ansökte om konkurs i början av april.

Beteendet förändras

Krisen i detaljhandeln har varit omdiskuterad de senaste två åren.

Redan 2022 varnade Svenska Handels analysinstitut, HUI, för den värsta krisen sedan 90-talet.

Kriser förändrar också konsumenternas beteende, vilket detaljhandeln kan behöva ta fasta på.

– Vanligtvis är det inte mycket som får kunder att förändra sina beteenden. Men en kris på den här nivån förändrar konsumentbeteenden i grunden, sade Jonas Collinder, forskare i konsumentbeteende, i samband med en expertpanel som Market hade 2023.

Foto: H Fin

Text: Redaktionen

29okt2025

JUST NU: USA tvärvänder – häver sanktioner mot Putinvän

2025 10 29

USA häver sanktioner mot en Putinallierad.

Den senaste tiden har Trump-administrationen velat skärpa tonen mot Putin och hans allierade.

Men nu kommer beskedet att USA häver sanktionerna mot en politisk ledare som står Putin nära.

Tar bort sanktioner mot Putinvän

USA häver sanktionerna mot Milorad Dodik, en ultranationalistisk serbisk ledare i Bosnien-Hercegovina, rapporterar Politico.

Beslutet uppges komma efter att kända MAGA-profiler kritiserat sanktionerna mot den Putinvänlige Dodik.

Dodik var fram till augusti president för den serbiskdominerade entiteten Republika Srpska i Bosnien-Hercegovina. Han avsattes då en domstol anklagade honom för att ha trotsat det internationella sändebudet i landet, som övervakar att fredsavtalet (Daytonavtalet) från 1995 efterlevs.

LÄS OCKSÅ: EU-MINISTER HOTAR: ”Jämna Moskva med marken”

Sanktionerna mot Milorad Dodik infördes av Biden-administrationen 2022. USA anklagade den serbiske ultranationalisten och separatisten för att underminera Daytonavtalet samt för mygel och korruption.

Men nu hävs alltså sanktionerna – trots att Milorad Dodik även står Putin nära.

Dodik själv tackar Trump-administrationen för beslutet.

– Beslutet att häva sanktionerna är inte bara en juridisk korrigering, utan också ett moraliskt rättfärdigande av sanningen om Republika Srpska och alla de som har tjänat det med heder, kommenterar Dodik själv beslutet, enligt tidningen.

Möts av hård kritik

Flera nära allierade till Trump har förespråkat att sanktionerna mot den serbiska ultranationalisten ska hävas.

Bland dem som har varit drivande i frågan finns MAGA-influencern Laura Loomer samt Rudy Giuliani och Michael Flynn.

Demokraterna är dock mycket kritiska till beslutet att häva sanktionerna mot den Putinallierade Dodik.

– Dodik har underminerat Daytonavtalet, myst med Putin och tjänat pengar på korruption – knappast någon anledning till lättnad. Det amerikanska folket förtjänar svar, säger den demokratiska senatorn Jeanne Shaheen, enligt tidningen.

LÄS OCKSÅ: Rysk krigsförbrytare eliminerad

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen

JUST NU: Trump hotar att skicka in flygvapnet

2025 10 29

USA:s president Donald Trump har tidigare beordrat soldater från nationalgardet till flera storstäder som styrs av Demokraterna.

Nationalgardet har bland annat skickats till Washington DC, Memphis och Los Angeles, där de enligt Trump bistår med att bekämpa brottsligheten.

Dessutom har presidenten hotat att utöka insatsen till andra storstäder – bland annat Chicago, Portland och New Orleans.

Nu höjer Trump insatsen ytterligare, rapporterar CBS News.

I ett uttalande till reportrar ombord på Air Force One säger presidenten att han kan skicka ”armén, flygvapnet och marinsoldater” till amerikanska städer ”om han anser att det är nödvändigt”.

– Om jag vill använda en viss lag får jag göra det enligt rutinerna, säger Trump.

Öppnar för att använda upprorslag

Enligt CBS är Trumps uttalande en ”tydlig hänvisning” till USA:s Insurrection Act, som ger presidenten befogenhet att sätta in militär för att slå tillbaka uppror eller under vissa omständigheter upprätthålla lag och ordning.

Trump kan bli den första presidenten på över 30 år som åberopar lagen.

– Jag skulle få göra vad jag vill. Men vi har valt att inte göra det för att vi klarar oss väldigt bra – vi klarar oss väldigt bra utan det. Men jag skulle få göra det och domstolarna skulle hållas utanför. Ingen skulle bli inblandad och jag skulle kunna skicka armén, flottan, flygvapnet och marinkåren. Jag kan skicka vem jag vill, säger presidenten.

LÄS MER: Trump uppmanar: Köp den här bilen

Kan runda lagen

En annan lag, Posse Comitatus Act, begränsar den amerikanska militären från att utföra inhemska brottsbekämpande åtgärder. 

Men det går att runda lagen.

– Han talar om Insurrection Act, som tillåter användning av federala militära styrkor i brottsbekämpande syfte, framhåller Geoffrey Corn, chef för Center for Military Law and Policy vid Texas Tech University School of Law, i en kommentar till CBS.

LÄS OCKSÅ: Mardröm för Kristersson – ras på 14 procentenheter

Foto: Official White House Photo by Daniel Torok resp Nato

Text: Redaktionen