Upprop mot Annika Strandhäll (S)

2024 04 12

Den tidigare klimatministern är numera ordförande för S-kvinnor.

Hon har i sin roll kraftigt kritiserat den nya könstillhörighetslagen vars syfte är att göra det lättare att byta juridiskt kön.

– Vi i S-kvinnor tycker att den här processen behöver pausas. Utgångspunkten för det är att vi har en situation där vi har en radikal ökning, av framför allt unga flickor, i den här gruppen, sade Annika Strandhäll till Dagens Nyheter nyligen.

Gemensamt upprop

Nu möter Strandhäll motstånd i det egna förbundet.

I ett gemensamt upprop har medlemmar inom S-kvinnor gått samman där de uppmanar sin ordförande att byta ståndpunkt.

– Det står i våra stadgar att alla som identifierar sig som ”kvinnor” kan bli medlemmar i vårt förbund. Men hur ska transkvinnor känna sig inkluderade om vi står inför en politik som gör det svårare för henne att bli kvinna, framhåller medlemmarna i S-kvinnoförbundet enligt SVT.

Publicerats på sociala medier

Brevet har spridits i en grupp på sociala medier med över 250 medlemmar.

Hur stor del av hela förbundet som står bakom uppropet framgår inte, men dess initiativtagare menar att det är fel att transpersoner ställs mot feminister.

Man är också oroliga för splittring inom förbundet och vill inte samarbeta med Moderaterna och Sverigedemokraterna i ärendet.

Har svängt i frågan 

Annika Strandhäll har svängt i frågan om byte av juridiskt kön.

I maj 2018 gav den dåvarande socialministern förslag på en ny könstillhörighetslag som gick betydligt längre än dagens förslag – som vill se en sänkning av åldersgränsen för byte av juridiskt kön från 18 till 16 år. 

Tillsammans med dåvarande kultur- och demokratiminister Alice Bah Kuhnke (MP) föreslog Strandhäll bland annat att åldersgränsen skulle sänkas till 12 år.

Nu har hon dock ändrat uppfattning i frågan, och argumenterar emot förslaget.

Avgift införs – när du tar ut kontanter

2026 06 06

Kontantfrågan är alltjämt het i Sverige.

Det är många som uttrycker sitt stöd för att stärka kontanternas roll i samhället.

Men bankomatföretaget Kontanten, som har 450 uttagsautomater runt om i landet, menar att ingen vill ta ansvar.

Framöver kommer en avgift att införas för att ta ut kontanter från Kontantens uttagsautomater.

Inför avgift

Avgiften debiteras per uttag och baseras på uttagsbeloppet.

Detta kommer att gälla från och med i sommar:

100–200 kr: 15 kr

300–1 000 kr: 20 kr

1 100–2 000 kr: 25 kr 

Det framgår emellertid inte något exakt datum för när avgifterna kommer att börja tas ut.

“Sista utväg”

I en debattartikel framhåller Kontanten att ekvationen inte längre går ihop.

– Efter långvariga försök till dialog förbereder vi nu som en sista utväg införandet av avgifter på kontantuttag i vårt nätverk av uttagsautomater, med planerad start under sommaren 2026. Detta är inte en utveckling vi önskat se, framhåller de i Aftonbladet.

Läs mer: Valuta störtdyker – har halverats i värde

“Många negativa”

Marcus Liljeblad, Kontantens country manager i Sverige, berättar att det har kommit negativa reaktioner.

Men han menar också att andra är mer förstående.

– Det är naturligtvis många kunder som är negativa till att behöva betala, så har det absolut varit, säger han till DN.

– Samtidigt har andra haft förståelse för att det kostar pengar att upprätthålla detta och att alternativet på sikt skulle riskera att bli färre uttagsautomater.

Kommer synas

Avgiften kommer alltid att visas i automaten innan uttaget genomförs. 

Man kommer att få möjlighet att godkänna eller avbryta transaktionen innan uttaget slutförs. 

Bankomat – som har 1 200 automater i landet – ska inte ha några planer på att börja ta ut en avgift vid uttag.

Läs mer: Chocken: Säger upp samtliga anställda

Foto: Riksbanken

Text: Redaktionen