Usla förhållanden hos butiksjätte – ”känns som ett fängelse”

2024 04 09

Världens största klädföretag, spanska Zara, har hamnat i blåsväder.

Anställda vittnar om en usel och påfrestande arbetsmiljö.

Det rapporterar Aftonbladet med hänvisning till flera personer som arbetar eller har arbetat i någon av Zaras butiker i Sverige.

En stor del av kritiken handlar om företagets udda toalettrestriktioner.

– I bland känns det som ett fängelse. 

– De klockar oss, är vi på toa länge så följer de efter och kollar. Sen står de utanför och säger ”du har varit på toa ganska många gånger nu, vad är det som händer”, säger en anställd till tidningen.

En annan berättar att det i princip är förbjudet att gå på toaletten under arbetstid.

– Sa man att man måste gå på toaletten när man stod i kassan svarade de att det var för mycket folk i butiken. Man fick bara göra det på sin lunch, framhåller en före detta anställd.

En tredje Zara-anställd uppger att det finns en lista över antalet toalettbesök under dagen. Enligt personen är anställda tvungna att anmäla toalettbesök vid kassan.

– Man fick klocka sina toalettbesök och dra bort tiden från sin rast.

Pressas hårt

Det är dock inte bara toalettreglerna som plågar anställda hos Zara.

Ett 10-tal anställda berättar för Yle att klädkedjan ”styrs genom rädsla”.

– Skrik, skäll, hot och varningar som delas ut godtyckligt för sådant som de anställda inte haft möjlighet att påverka, framhåller personerna till public service-kanalen.

Enligt en före detta avdelningschef kan minsta misslyckande leda till ett mycket aggressivt bemötande.

– Om det ena eller andra inte sköts får det konsekvenser. Ledarskapskulturen inom Zara bygger på förringande och direkta hot, säger personen till Yle.

”Magont och sömlöshet”

En annan ex-anställd berättar att butiksledningen har för vana att dela ut varningar till personer som inte presterar ”tillräckligt bra”.

I flera fall delas varningar ut till anställda som tilldelats arbetsuppgifter som är "omöjliga" att klara av för en ensam person. 

Flera Zara-anställda vittnar om utbrändhet och psykosomatiska stressymptom.

– En ofattbar nivå av stress släpper inte ens på fritiden. Det ger psykosomatiska symptom som magont och sömnlöshet. Cheferna i organisationen som inte varit borta på grund av stress kan räknas på en hand, säger en ex-anställd till Yle.

Foto: P. Prasad resp H. Almasi

Text: Redaktionen


UPPGIFTER: Putin viker sig – dramatiskt besked om kriget

2026 05 08

Kreml har bestämt sig för att överge sina maximalistiska krav för kriget i Ukraina.

Putinregimen har börjat utarbeta en plan för hur ett fredsavtal ska kunna presenteras som en ”seger” för Ryssland, rapporterar oberoende Moscow Times med hänvisning till det granskande journalistnätverket Dossier Center.

– Detta innebär en uppsättning propagandapunkter som syftar till att förklara ett undertecknande av ett fredsavtal, trots de enorma förlusterna och bristen på betydande framgångar efter över fyra års strider, uppger tidningen.

”Veta när man ska sluta”

De nya uppgifterna tyder på att kriget kan ta slut i närtid.

Källor inom Kreml uppger för Dossier Center att Vladimir Putins biträdande stabschef Sergej Kirijenko har informerats om det svåra läget vid fronten och de allvarliga problemen i den ryska ekonomin.

I presentation med temat ”man måste veta när man ska sluta” informerades Kirijenko om det dystra läget och vilka enorma åtgärder som krävs för att fortsätta kriget.

– En fortsatt ”särskild militär operation” skulle kräva en allmän mobilisering och en fullständig övergång till krigsekonomi. Det riskerar att leda till utarmning av resurser, högre skatter, nedgång i näringslivet, fler drönarattacker och en förvärrad demografisk kris, rapporterar Moscow Times.

LÄS MER: UPPGIFTER: Putin beordrar mord i EU

Ger upp krigsmål

I den plan som Kreml utarbetar väntas Ryssland överge målet att avsätta den ukrainska regeringen och erövra Kyiv. Den ryska regimen uppges också vara beredd att acceptera att delar av de annekterade regionerna Zaporizjzja och Kherson förblir ukrainska.

– Själva den militära operationen och dödandet av ukrainska soldater föreslås presenteras som en "avnazifiering", medan idén om att erövra huvudstaden ska framställas som något som aldrig ha varit en del av Kremls verkliga planer, skriver Moscow Times.

LÄS OCKSÅ: Ryssland tvingas ställa in

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen


Industrijätte i konkurs – fabriken slår igen

2026 05 08

Krisen för den europeiska batteriindustrin fördjupas.

När Northvolts fabrik i Skellefteå invigdes 2021 var det ett av de starkaste försöken att minska Europas beroende av kinesiska batterier.

Det talades i liknande termer när den norska tillverkaren Morrow Batteries med pompa och ståt invigde sin fabrik i Arendal med statsminister Jonas Gahr Støre tre år senare.

Men nu följer “Norges Northvolt” sin svenska kollegas dystra öde. På onsdagen står det klart att Morrow ansöker om konkurs och produktionen stoppas.

Utvecklingen på den globala batterimarknaden, i kombination med de kapitalkrav som är förknippade med en tidig industrialiseringsfas, har gjort denna resa betydligt mer utmanande än väntat, säger Ann Christin Andersen, styrelseordförande för Morrow Batteries ASA, i ett uttalande.

Upprepar sig

Från ett svenskt perspektiv framstår Morrows konkurs på flera vis som ett déjà vu. När Northvolt kastade in handduken förra året var det till följd av mycket lägre produktion än väntat, kunder som lämnade och därmed en oundvikligt sinande kassa.

Historien tycks nu upprepa sig i Norge.

Det här är väldigt sorgligt för Morrow, men jag är varken förvånad eller chockad, säger Inger Brokka de Ruiter, tillförordnad borgmästare i Arendals kommun, till Dagbladet. 

 Det har varit naturligt att tänka på den som ett möjligt utfall med tanke på hur situationen har utvecklats på senare tid, tillägger hon.

LÄS MER: Kraftig prisökning väntar hushållen – redan imorgon

Skulle skapa 10 000 jobb

En annan likhet mellan Northvolt och Morrow var att båda skulle skapa mängder med arbetstillfällen. På Northvolt handlade det om flera tusen, och i Norge var förhoppningarna ännu större – uppemot 10 000 nya jobb skulle skapas tack vare Morrow Batteriers.

När konkursen var ett faktum var det norska industribolaget inte ens nära.

Vi insåg tidigt att när Morrow inte blev den gigafabrik den var tänkt att bli, att vi var tvungna att anpassa oss till det och att vi som kommun aldrig kan lita på staten när vi tar oss an industrianläggningar för deras räkning. 

En mer konkurrensutsatt global batterimarknad, överutbud, och ökade kapitalkostnader är några av skälen som drev Morrow till konkurs.

LÄS MER: Många får upp samma notis på Facebook – “klicka inte“

Foto: Morrow Batteries

Text: Redaktionen