”Enorm frustration” över Ulf Kristersson

2024 04 05

Om drygt två veckor ska riksdagen rösta om den nya könstillhörighetslagen.

De föreslagna lagändringarna innebär bland annat att åldersgränsen för att ändra juridiskt kön sänsk från 18 till 16 år.

Statsminister Ulf Kristersson (M) har själv klargjort att frågan om den nya könstillhörighetslagen är personligt viktig för honom. Under hans styre har Moderaterna drivit förslaget tillsammans med regeringskollegan Liberalerna.

Men de senaste dagarna har kritiken mot förslaget börjat bubbla inom Moderaterna. Enligt uppgifter till Expressen är drygt 80 procent av partiets riksdagsledamöter emot den nya lagen.

Kritiken verkar ha påverkat statsminister Ulf Kristersson. Under gårdagen svängde han om åldersgränsen för byte av juridiskt kön.

– Jag hade gärna själv sett 18-årsgräns och därmed inte blandat in föräldrar i frågan, sa han till SVT, trots att Moderaterna står bakom nuvarande förslag med en sänkning av åldersgränsen till 16-år.

”Kaos kaos kaos”

Kristerssons uttalande har väckt stor frustration hos Moderaterna.

Det uppger flera centralt placerade M-källor för DN.

Enligt källorna riktas frustrationen främst mot partiledare Kristersson.

– Det är kaos, kaos, kaos och en enorm frustration över Ulf, säger en källa till tidningen.

– Det är ilska, frustration och misstro. Det är Ulf som har tvingat fram 16-årsgränsen och så går han ut och försöker framställa det som att han egentligen vill ha 18-årsgräns när hela riksdagsgruppen håller på att spricka på grund av att vi vill ha 18-årsgräns och inte 16.

Har inte med sig kollegorna

Moderaternas samarbetspartners Kristdemokraterna och Sverigedemokraterna vänder sig emot den nya lagen.

Eftersom regeringsunderlaget är oense har M och L tagit frågan till riksdagen. Partierna hoppas få stöd av en samlad opposition, men i dagsläget råder det stor osäkerhet kring förslaget hos både M och största oppositionspartiet Socialdemokraterna.

Enligt uppgifter till Expressen har flera kritiskt inställda riksdagsledamöter i Moderaterna och Socialdemokraterna inlett diskussioner inför omröstningen den 17 april.

– Det man bland annat pratar om är hur den nya lagen skulle kunna stoppas, rapporterar tidningen.

Fakta könstillhörighetslagen

- Moderaterna och Liberalerna har lagt fram ett utskottsinitiativ där den gamla lagen föreslås delas upp genom att frågan om juridiskt kön skiljs från frågan om kirurgiska ingrepp i könsorganen.

- Det innebär att processen för den som vill byta juridiskt kön förenklas.

- I dag krävs utredningar från läkare, psykolog och socionom som leder fram till en medicinsk diagnos, vilket ofta tar flera år.

- Moderaterna och Liberalerna föreslår att den medicinska diagnosen ersätts av en enklare utredning av exempelvis en läkare eller psykolog. Utredningen ska sedan fungera som underlag för Socialstyrelsens beslut.

- Enligt förslaget måste personer som ansöker om att byta juridiskt kön fyllt 18 eller 16 år. I det senare fallet krävs vårdnadshavarnas medgivande.

Källor: Moderaterna och Liberalerna

Foto: Ninni Andersson Regeringskansliet

Text: Redaktionen

Swedbank varnar: 27 procent av din lön kommer ryka

2026 05 18

En hög lön räcker inte längre för att skydda sig fullt ut mot hushållskostnader.

Det konstaterar Swedbank i en dyster dom på måndagsmorgonen.

Enligt storbanken har hushållens möjligheter att förvärva en bostad försämrats under årets första tre månader.

Delvis beror det på högre bostadspriser, men också på att räkningar för el, uppvärmning samt vatten och avlopp också ökar. Rent konkret måste en genomsnittlig köpare lägga cirka 27 procent av den disponibla inkomsten enbart på boendeutgifter.

– Högre inkomster räcker inte för att kompensera hushållen för stigande bostadspriser och dyrare el- och uppvärmningskostnader, säger Arturo Arques, Swedbank och Sparbankernas privatekonom, i ett uttalande.

Nya regler

Uppskattningen på 27 procent baseras på Swedbanks så kallade boindex som mäter hushållens köpkraft vid bostadsköp. Indexet sjönk från 113 till 109 under årets första kvartal. Boindexet för småhus ligger på 107 och för bostadsrätter 115.

Storbankens dom kommer en dryg månad efter att nya bolåneregler infördes i april. Nu har kravet på kontantinsatsen sänkts från 15 till 10 procent. Även amorterinsgraden sänktes i samma veva, med målet att fler ska få in foten på bostadsmarknaden.

– Med de här förändringarna tar vi bort onödiga hinder och gör det lättare för fler att ta steget in på bostadsmarknaden, sade infrastruktur- och bostadsminister Andreas Carlson (KD) när förslaget lades fram.

– Ett eget boende är för många en förutsättning för att kunna forma sitt liv. Med de nya bolånereglerna skapar vi bättre möjligheter för människor att äga sitt hem och ökar rörligheten på bostadsmarknaden. Det är ett viktigt besked för inte minst unga och barnfamiljer.

LÄS MER: Swedbank: Så mycket av lönen bör du spara varje månad

Gett effekt, men...

Enligt Swedbank har effekten redan kunnat ses. Aktiviteten på marknaden har ökat och bostadspriserna ökar.

– Det är positivt att fler kan köpa en bostad. Tyvärr sker det till priset av högre skuldsättning. För att öka möjligheterna till en lyckad bostadsaffär behöver köparna bättre kunskaper, inte minst på bostadsrättsmarknaden, säger Arturo Arques.

LÄS MER: Smäll för bilägare – 70 procent dyrare

Foto: MarcusOscarsson.se resp M. Nilov

Text: Redaktionen

Skatt togs bort 2007 – kan göra comeback

2026 05 18

För knappt 20 år sedan slopades förmögenhetsskatt i Sverige.

Det var den tidigare alliansregeringen under statsminister Fredrik Reinfeldt (M) och finansminister Anders Borg (M) som då avskaffade skatten.

Nu är den aktuell på nytt, i en ny form.

Detta eftersom Miljöpartiet och Vänsterpartiet, två partier som Socialdemokraterna behöver ha i sitt regeringsunderlag för ett regeringsskifte, båda har lagt fram krav på att miljardärer ska betala en särskild skatt.

– De ligger på i snitt 20 procent i effektiv skatt. För att skattesystemet ska vara rättvisare behöver vi en speciell miljardärsskatt, säger Daniel Helldén, språkrör för Miljöpartiet, till TV4 Nyheterna.

Ekonomer varnar

Huvudargumentet till varför skatten avskaffades 2007 var att den ansågs skada svensk ekonomi mer än den hjälpte staten.

Drygt 19 år senare varnar ekonomer för att införa den föreslagna miljardärskatten, bland annat eftersom det är oklart hur de rikaste ska beskattas.

– En sådan här miljardärsskatt, den tas ut även i lågkonjunkturer, till och med när företagen går med förlust. I det fallet kan ju den skatten förvärra situationen och det kan leda till försämrad tillväxt, kanske jobb som försvinner, säger nationalekonomen Daniel Waldenström, även programchef på Institutet för näringslivsforskning IFN, till tv-kanalen.

MP: 50 miljarder till statskassan

Enligt Daniel Waldenström var det just ovanstående som gjorde att skatten försvann 2007.

Miljöpartiets beräkningar uppger att en miljardärskatt dock skulle kunna bidra med 50 miljarder kronor till statskassan. Partiet menar att gränsen skulle gå vid en förmögenhet på en miljard kronor – de ska beskattas.

– Vi menar att det både är rimligt och nödvändigt att stora förmögenheter beskattas mer rättvist, säger Janine Alm Ericson (MP), ekonomisk-politisk talesperson, enligt DN.

LÄS MER: Smäll för bilägare – 70 procent dyrare

S: Inget vi föreslår

Vänsterpartiet har sedan december 2025 drivit frågan om att införa en miljardärskatt.

– De superrika har byggt sin förmögenhet på att pressa vanliga människor att betala höga matpriser, betala höga hyror och höga räntor. Det är orimligt att vi har fått så många människor mitt i världens rikaste länder som knappt har råd att betala både mat och hyra, sade partiledare Nooshi Dadgostar (V) till Aftonbladet i vintras.

Socialdemokraternas ungdomsförbund SSU har pressat huvudpartiet att gå fram med en stigande förmögenhetsskatt.

Förslaget har dock fått kalla handen från S.

– Det är ingenting som vi föreslår, sade Magdalena Andersson (S) till SVT tidigare i maj.

LÄS MER: Swedbank: Så mycket av lönen bör du spara varje månad

Foto: FishInWater/Flickr, Wikimedia, CC BY 2.0

Text: Redaktionen