BEKRÄFTAT: Hushållen riskerar kraftig ökning – från och med 2024

2024 04 04

Intäktsramarna anger taket för de avgifter som elnätsföretagen får ta ut av sina kunder under fyra år.

Nu står det klart att det högst tillåtna taket kommer att höjas betydligt för samtliga av Sveriges drygt 170 elnätsföretag.

– Intäktsramarna uppgår till totalt cirka 326 miljarder kronor (i 2022 års prisnivå), vilket är en ökning med ungefär 100 miljarder kronor jämfört med det intäktsutrymme som Ei fattade beslut om inför perioden 2020–2023. Utöver detta har vissa elnätsföretag möjlighet att föra med sig tidigare outnyttjat intäktsutrymme, framhåller Ei i sitt beslut.

Utrymmet ökar 

Ökningen på 100 miljarder riskerar att slå hårt mot svenska elkonsumenter, eftersom elnätsföretagen kan ta ut högre avgifter från sina kunder.

Energimarknadsinspektionen konstaterar att det nya taket sannolikt kommer leda till dyrare elnätsavgifter för kunder i hela Sverige.   

– Våra beslut innebär generellt sett att elnätsföretagens utrymme för att ta ut elnätsavgifter ökar. En del av ökningen av intäktsramarna förklaras av ett högre ränteläge och att komponenterna som används i elnätsverksamheten har ökat i pris, säger Tommy Johansson, avdelningschef på Energimarknadsinspektionen, i ett uttalande.  

Hur stora höjningarna blir beror på hur elbolagen agerar, enligt Tommy Johansson.

– Det kan variera väldigt mycket, beroende på omständigheterna för det enskilda nätföretagen och huruvida nätföretaget väljer att nyttja hela ramen eller inte, säger han till SR Ekot.

”Kan höja hutlöst mycket”

Energimarknadsinspektionen vill inte spekulera i hur stora höjningar det kan bli frågan om, men bransch- och arbetsgivarorganisationen IKEM har tidigare flaggat för att avgiften kommer höjas ”hutlöst mycket”.

–  Det innebär att elnätsägarna, och inte minst de stora aktörer som Ellevio, E.ON och Vattenfall, återigen kan komma att höja elnätsavgifterna för konsumenterna hutlöst mycket. Det kommer bli särskilt smärtsamt för hushållen med små marginaler och för den elintensiva industrin, framhöll organisationen i mitten av februari.

Kritiserar nuvarande modell

Energimarknadsinspektionen motiverar höjningen av intäktsramarna med att den nya nivån ska kompensera för ett högre ränteläge och prisökningar.

Tommy Johansson är dock inte nöjd med hur modellen fungerar.

– Vi anser att nuvarande reglering överkompenserar nätföretagen i förhållande till deras faktiska kostnader och ser därför ett behov av att utveckla metoden för hur elnätsföretagens intäktsramar beräknas framöver, säger han. 

Vill ändra beräkningsmodellen  

I dag utgår beräkningsmetoden för elnätsavgiften från en så kallad kapacitetsbevarande princip, som inte tar hänsyn till de faktiska kostnaderna när elnätet byggdes.

En modell som IKEM kritiserar starkt.

Organisationen framhåller att nuvarande system innebär att elnätsavgiften sätts utifrån vad det i dag skulle kosta att bygga ett elnät, inte utifrån de faktiska kostnaderna för när elnätet byggdes.

Malin Johansson, ansvarig  för energi- och klimatpolitik vid IKEM, efterlyser en helt ny modell.

– Systemet måste reformeras för att förhindra elnätsägarnas oskäliga vinster på konsumenternas bekostnad. Det är hög tid att se över och reformera systemet för elnätsavgifter. Konsumenterna förtjänar ett rättvist och transparent system som bygger på de faktiska anskaffningskostnaderna, säger hon.

Fakta elnätsavgiften

- Elnätsavgiften (elnätsavtalet) är kostnaden för transport av elen till hushåll eller företag via elnätet, och för drift och underhåll av elnätet.

- Elnätsföretagens intäkter regleras genom att Energimarknadsinspektionen (Ei) sätter ett tak för företagets totala intäkter.

- Regleringen innebär att Ei granskar skäligheten i elnätsföretagens avgifter för överföring och anslutning av el. Ei granskar att företagen inte tar ut för höga avgifter från sina kunder genom att på förhand fastställa en så kallad intäktsram för varje elnätsföretg. Intäktsramen sätter ett tak för elnätsföretagets sammanlagda intäkter under den kommande fyraårsperioden.

Källa: Energimarknadsinspektionen (Ei)

Foto: D. MacKay

Text: Redaktionen

JUST NU: Ökar med 73 procent – kraftig förändring på bilmarknaden

2025 06 10

Begagnatmarknaden för bilar befinner sig i stor förändring.

Under 2025 års första fem månader har en kategori av begagnade bilar ökat med hela 73 procent, visar ny statistik.

Stor förändring på marknaden

Det handlar om elbilar, som blir ett allt vanligare inslag på begagnatmarknaden.

Elbilar är den kategori som har stått för den största försäljningsökningen på begagnatmarknaden under 2025, visar ny statistik från Vroom.

Försäljningen av begagnade elbilar har ökat med hela 73 procent.

Totalt utgör elbilar 14 procent av begagnatmarknaden.

Laddbara bilar generellt, alltså elbilar och laddhybrider sammanräknade, utgjorde var tredje bil (32 procent) som såldes från bilhandeln på begagnatmarknaden under årets fem första månader.

– Såväl utbud som efterfrågan från konsumenter på laddbara bilar har ökat kraftigt under det senaste året, vilket gör att vi kan erbjuda fler alternativ som passar kundernas behov och plånbok, säger Peter Lampret, vd för begagnatbilhandlaren Carstore, i ett uttalande.

 – Ett bredare utbud i kombination med hög miljömedvetenhet och minskad osäkerhet kring batteriers livslängd driver på försäljningsutvecklingen av laddbara begagnade bilar, menar han.

Populäraste modellerna

Bland yngre begagnade bilar, upp till 5 år, är mer än varannan bil (52 procent) som säljs begagnat av bilhandeln till privatpersoner laddbar. Bland dessa står elbilar för 23 procent och laddhybrider för 29 procent.

Den mest sålda modellen bland begagnade elbilar är Kia Niro, följd av Volkswagen ID.4 och Nissan Leaf, enligt Vroom.

Bensinbilars andel av begagnatmarknaden har minskat, enligt statistiken.

De utgör 29 procent av marknaden idag, vilket kan jämföras med 38 procent år 2021.

Dieselbilar minskar ännu mer. De utgjorde tidigare nästan varannan bil, men utgör nu 23 procent av marknaden.

LÄS OCKSÅ: Rusta faller på börsen - tungt besked

Foto: Evgeny Tchebotarev

Text: Redaktionen