25nov25

BEKRÄFTAT: Hushållen riskerar kraftig ökning – från och med 2024

2024 04 04

Energimarknadsinspektionen, Ei, har fattat beslut om elnätsföretagens intäktsramar för perioden 2024–2027.

Intäktsramarna anger taket för de avgifter som elnätsföretagen får ta ut av sina kunder under fyra år.

Nu står det klart att det högst tillåtna taket kommer att höjas betydligt för samtliga av Sveriges drygt 170 elnätsföretag.

– Intäktsramarna uppgår till totalt cirka 326 miljarder kronor (i 2022 års prisnivå), vilket är en ökning med ungefär 100 miljarder kronor jämfört med det intäktsutrymme som Ei fattade beslut om inför perioden 2020–2023. Utöver detta har vissa elnätsföretag möjlighet att föra med sig tidigare outnyttjat intäktsutrymme, framhåller Ei i sitt beslut.

Utrymmet ökar 

Ökningen på 100 miljarder riskerar att slå hårt mot svenska elkonsumenter, eftersom elnätsföretagen kan ta ut högre avgifter från sina kunder.

Energimarknadsinspektionen konstaterar att det nya taket sannolikt kommer leda till dyrare elnätsavgifter för kunder i hela Sverige.   

– Våra beslut innebär generellt sett att elnätsföretagens utrymme för att ta ut elnätsavgifter ökar. En del av ökningen av intäktsramarna förklaras av ett högre ränteläge och att komponenterna som används i elnätsverksamheten har ökat i pris, säger Tommy Johansson, avdelningschef på Energimarknadsinspektionen, i ett uttalande.  

Hur stora höjningarna blir beror på hur elbolagen agerar, enligt Tommy Johansson.

– Det kan variera väldigt mycket, beroende på omständigheterna för det enskilda nätföretagen och huruvida nätföretaget väljer att nyttja hela ramen eller inte, säger han till SR Ekot.

”Kan höja hutlöst mycket”

Energimarknadsinspektionen vill inte spekulera i hur stora höjningar det kan bli frågan om, men bransch- och arbetsgivarorganisationen IKEM har tidigare flaggat för att avgiften kommer höjas ”hutlöst mycket”.

–  Det innebär att elnätsägarna, och inte minst de stora aktörer som Ellevio, E.ON och Vattenfall, återigen kan komma att höja elnätsavgifterna för konsumenterna hutlöst mycket. Det kommer bli särskilt smärtsamt för hushållen med små marginaler och för den elintensiva industrin, framhöll organisationen i mitten av februari.

Kritiserar nuvarande modell

Energimarknadsinspektionen motiverar höjningen av intäktsramarna med att den nya nivån ska kompensera för ett högre ränteläge och prisökningar.

Tommy Johansson är dock inte nöjd med hur modellen fungerar.

– Vi anser att nuvarande reglering överkompenserar nätföretagen i förhållande till deras faktiska kostnader och ser därför ett behov av att utveckla metoden för hur elnätsföretagens intäktsramar beräknas framöver, säger han. 

Vill ändra beräkningsmodellen  

I dag utgår beräkningsmetoden för elnätsavgiften från en så kallad kapacitetsbevarande princip, som inte tar hänsyn till de faktiska kostnaderna när elnätet byggdes.

En modell som IKEM kritiserar starkt.

Organisationen framhåller att nuvarande system innebär att elnätsavgiften sätts utifrån vad det i dag skulle kosta att bygga ett elnät, inte utifrån de faktiska kostnaderna för när elnätet byggdes.

Malin Johansson, ansvarig  för energi- och klimatpolitik vid IKEM, efterlyser en helt ny modell.

– Systemet måste reformeras för att förhindra elnätsägarnas oskäliga vinster på konsumenternas bekostnad. Det är hög tid att se över och reformera systemet för elnätsavgifter. Konsumenterna förtjänar ett rättvist och transparent system som bygger på de faktiska anskaffningskostnaderna, säger hon.

Fakta elnätsavgiften

- Elnätsavgiften (elnätsavtalet) är kostnaden för transport av elen till hushåll eller företag via elnätet, och för drift och underhåll av elnätet.

- Elnätsföretagens intäkter regleras genom att Energimarknadsinspektionen (Ei) sätter ett tak för företagets totala intäkter.

- Regleringen innebär att Ei granskar skäligheten i elnätsföretagens avgifter för överföring och anslutning av el. Ei granskar att företagen inte tar ut för höga avgifter från sina kunder genom att på förhand fastställa en så kallad intäktsram för varje elnätsföretg. Intäktsramen sätter ett tak för elnätsföretagets sammanlagda intäkter under den kommande fyraårsperioden.

Källa: Energimarknadsinspektionen (Ei)

Foto: D. MacKay

Text: Redaktionen


20 december 2025

Ny lag om kontanter på väg – redan nästa år

2025 12 20

Regeringen har lagt fram ett nytt lagförslag gällande kontanter.

Ett nytt lagförslag har lagts fram av regeringen som ska göra det obligatoriskt för butiker och apotek att ta emot kontanter.

Detta för att alla konsumenter fortfarande ska kunna välja hur de vill betala.

Kontanter blir ett lagkrav

Regeringen har lagt fram en lagrådsremiss som föreslår att livsmedelsbutiker och apotek som huvudregel måste ta emot kontanter i bemannade kassor.

Förslaget ingår i åtgärder för att ”stärka kontanternas funktionssätt som betalningsmedel” och syftar till att kontanter inte ska försvinna helt ur den vardagliga handeln. 

Syftet är att säkerställa att människor inte tvingas använda kort eller mobilappar mot sin vilja.

– Kontanter är också en fråga om inkludering i samhället för de grupper som har svårigheter att hantera olika tekniska lösningar, skriver Finansmarknadsminister Niklas Wykman (M) tillsammans med andra ansvariga politiker, i en debattartikel.

De menar att kontanter är en ”hörnsten i ett inkluderande och motståndskraftigt samhälle” eftersom många människor fortfarande är beroende av kontanter i vardagen.

LÄS MER: EU ska betala 32 miljarder om året – tre länder slipper

Vad innebär lagändringen?

För gemene man kan detta få konkret betydelse redan nästa år.

Idag väljer fler och fler butiker att sluta ta emot kontanter, vilket skapat problem särskilt för äldre, turister eller de som föredrar kontanter.

Med den nya lagen ska du som konsument ha rätt att få betala med kontanter i matbutiker och apotek, så länge det är en bemannad kassa. 

Samtidigt ska det finnas undantag i lagen – exempelvis om kontanthanteringen gör verksamheten osäker eller kostsam, eller om det gäller en enskild betalning där butikens säkerhet riskeras. 

Fler åtgärder väntar

Lagen innehåller också förslag som gör det lättare att sätta in kontanter på banken och att företag kan få hjälp med växel och dagskassa.

Tanken är att kontanter ska fungera smidigt i vardagen, inte bara finnas kvar som en symbolisk rättighet.

– För att kontanter ska vara ett fungerade betalningsmedel måste det vara möjligt att betala med kontanter, framför allt för de varor och tjänster som är av den mest grundläggande behovsnaturen, uppger regeringen.

Lagen väntas träda i kraft 1 juli 2026.

LÄS MER: Enorm kris i Ryssland – jämförs med Sovjets kollaps

Foto: C Meinersmann

Text: Redaktionen


19 dec 2025

Norwegian sätter in direktflyg – ingen konkurrent vill flyga dit

2025 12 20

Norwegian satsar på en ny direktlinje under 2026.

Flygbolaget kommer i juni 2026 inviga den nya linjen som kommer trafikeras två gånger i veckan.

– Den 27 juni 2026 inviger Norwegian sin första direktlinje mellan Köpenhamn och Tbilisi, uppger Norwegian.

– Det är första gången Georgiens huvudstad får direktflyg från Norden – ett steg som väntas underlätta resandet för både turister och affärsresenärer.

Välkomnas av Georgien

Beskedet välkomnas i Georgien som tror att den nya direktlinjen kommer bli värdefull för båda länderna.

– Den här nya rutten representerar ett viktigt steg i att stärka Georgiens förbindelser med norra Europa och skapa fler möjligheter till kulturutbyte, växande turism och affärssamarbeten, säger chefen för Georgiens nationella turistorganisation, Maia Omiadze, i ett uttalande.

Restiden halveras

I dagsläget kräver resor från Skandinavien till Georgiens huvudstad minst ett byte och restiden blir därav oftast uppemot elva timmar.

Med den nya linjen kortas tiden ner ordentligt, då flyget endast kommer ta omkring 4,5 timmar.

– Vi ser fram emot att välkomna fler turister från Danmark och södra Sverige för att upptäcka Georgiens mångsidiga upplevelser, rika historia och varma gästfrihet – där tiden står stilla, säger Maia Omiadze.

LÄS OCKSÅ: BEKRÄFTAT: Här är årets smartaste bilköp

Georgien

Georgien ligger på gränsen mellan Europa och Asien.

Landet har en kuststräcka vid Svarta havet men sträcker sig också högt upp i Kaukasusbergen.

Sidenvägen passerar landet och regionen har därför varit en mötesplats för världens civilisationer under historien.

Gränsar mot Ryssland

I norr gränsar Georgien till Ryssland.

Söder om landet ligger Armenien och Turkiet och Azerbajdzjan ligger österut.

– Georgien har identifierat de skandinaviska länderna som en av de viktigaste marknaderna i processen att utveckla flyg- och turismsektorerna, uppger Norwegian.

– Norwegians direktlinje möjliggör både affärs- och fritidsresor från Nordeuropa, vilket kommer att bredda Georgiens synlighet i en region där direkt tillgång fram till nu har varit begränsad.

LÄS OCKSÅ: Helt unik fabrik ska byggas i Sverige – ska stå färdig 2028

Foto: Norwegian

Text: Redaktionen