Avstängd från jobbet efter 25 år – mycket upprörd

2024 04 04

En anställd som inte ville göra ett test blev avstängd från sitt jobb efter 25 år.

Busschauffören Bengt Kihlberg stängdes av från sitt jobb på Västtrafik.

Detta efter att ha kört buss i hela 25 år.

Anledningen – han vägrade att göra ett språktest.

– Jag känner mig kränkt. Jag har dubbla medborgarskap, men jag har bott i Sverige i 58 år snart, berättar Bengt Kihlberg för P4 Göteborg.

Avstängd i en månad

När Bengt Kihlberg vägrade göra språktestet så meddelade arbetsgivaren att han stängs av från sitt jobb.

Under en månads tid var han avstängd.

Sedan valde han till slut att göra språktestet, mot sin vilja, för att få börja jobba igen.

Värt fajten

Även om han nu är tillbaka på jobbet så tycker han att det var värt besväret att vara avstängd i en månad.

Han tycker att det är viktigt att protestera mot reglerna, som han upplever som kränkande.

– Den fajten var värd varenda dag. Jag har haft så många samtal och så mycket påbackning och hejarop, säger Bengt Kihlberg till radiokanalen.

”En del har slutat köra”

Han förstår att språktest kan behövas, men tycker snarare att dessa borde göras i samband med att man får sitt arbetstillstånd eller uppehållstillstånd.

Flera av hans kollegor håller med honom om att arbetsgivaren agerande är kränkande, menar han.

– En del har till och med slutat att köra, för de har ledsnat på arbetsgivaren, berättar han.

Enligt bussbolaget är språktestet ett krav från uppdragsgivaren, rapporterar radiokanalen.

Leijonborgs förslag väckte känslor

Språktest är en fråga som länge har väckt starka känslor i Sverige, på flera sätt.

Idag är det vanligt förekommande, men när folkpartiledaren Lars Leijonborg lanserade idén om ett språktest i valrörelsen 2002 så blev han anklagad för att ”fiska i grumliga vatten”.

Partiet fick dock ett stort uppsving i opinionen.

– Om det är så rätt nu, kan det inte ha varit så fel då, kommenterade Lars Leijonborg i en intervju med DN förra året.

Foto: Victor Chartin

Text: Redaktionen

28 okt 26

I NATT: Allierade varnade – nu blir det krig

2026 10 28

USA uppges ha varnat sina allierade i Mellanöstern för en förestående upptrappning av kriget mot Iran.

Gulfstaterna ska ha uppmanats att förbereda sig för en kort men intensiv militär kampanj efter det amerikanska mellanårsvalet i november, rapporterar The Wall Street Journal.

Varningen ska ha framförts genom både militära och diplomatiska kanaler.

Samtidigt uppges USA genomföra omfattande militära förberedelser inför operationen.

Amerikanska trupper har omplacerats från utsatta militärbaser i regionen, ammunition har lagrats och bomb- och stridsflygplan har förberetts för attacker, erfar tidningen.

”Håller alla alternativ öppna”

Målsättningen med den stundande offensiven är att tvinga Iran till förhandlingsbordet, uppger Wall Street Journal.

Vita huset vill inte kommentera uppgifterna och hänvisar till att man inte uttalar sig om ”känsliga militära planer”.

Samtidigt utesluter Trumpadministrationen inte att en ny militär kampanj kan inledas.

– President Trump håller alla alternativ öppna för att säkerställa att Iran aldrig får ett kärnvapen, lyder uttalandet.

Läs också: ”Dags att säga ifrån” – alla pensionärer uppmanas 

Snart över enligt Trump

Trump hävdar själv att kriget mot Iran snart kommer att vara över.

– Det kommer att vara över väldigt snart. Det kan vara över när jag vill, sade han under ett kampanjmöte i Texas på onsdagskvällen.

Uppgifter om jättebomb

Enligt uppgifter till flera amerikanska medier är Trump redo att använda ett nytt vapen mot Iran.

Presidenten uppges planera att använda den största bomben USA har som inte är kärnvapenbestyckad – den 9 800 kilo tunga bomben GBU-43/B, även kallad för Massiv Ordnance Air Blast, Moab. 

Sprängladdningen beskrivs som ”alla moders bomb” och kan användas för att attackera Irans kärnanläggningar.

Trump beskriver GBU-43/B som ”en liten atombomb”.

– "Alla bombers moder" är inte ett kärnvapen. Det är bara en extremt stor bomb. Som en liten atombomb, har han sagt till Newsmax.

Andra läser: Minst 1 200 kronor i ersättning – besked till svenska hushåll

Foto:

Text: Redaktionen

27 okt 26

Två skatter höjs i Sverige

2026 10 28

Regeringsförhandlingarna drar ut på tiden.

Det innebär att Sveriges nästa regering, oavsett vilka partier som ingår, ser ut att få inleda sitt arbete med en övergångsbudget.

Under tisdagen meddelade finansminister Elisabeth Svantesson (M) att hon kommer att överlämna en sådan budget till riksdagen.

En övergångsbudget innebär bland annat att tillfälliga satsningar från tidigare budgetår inte kommer att förlängas.

Därmed väntar två skattehöjningar i Sverige.

För det första kommer regeringens tillfälliga sänkning av bränsleskatten inte att förlängas. Från och med den 1 december höjs skatten på bensin och diesel. Höjningen motsvarar ungefär tre kronor per liter. 

”Grundprincipen”

Den andra skattehöjningen handlar om arbetsgivaravgifter för unga.

Regeringen har tillfälligt sänkt arbetsgivaravgifterna för personer födda 2003–2007 från 31,42 procent till 20,81 procent.

I september kommer avgiften återigen att höjas om inget annat budgetalternativ får majoritet.

–  Det är grundprincipen. Det ger också möjligheten till den regering som ska tillträda någon gång att göra sitt avtryck när man ska förhandla en budget, har Elisabeth Svantesson sagt till TV4.

Läs också: Ny avgift införs på söndag – blir dyrare att handla

FAKTA: Så fungerar övergångsbudgeten  

- En övergångsregering hanterar främst brådskande och löpande regeringsärenden och ska säkerställa att staten fungerar.

- Sverige ska ha en statsbudget, oavsett politisk situation. I regeringsformen, riksdagsordningen och budgetlagen finns bestämmelser om budgetpropositionen och dess innehåll. Bestämmelserna gäller även när en övergångsregering överlämnar en budgetproposition.

- När en övergångsregering ska lämna en budgetproposition bör den utformas med utgångspunkt i den senaste beslutade budgetpropositionen. Huvudprincipen för arbetet med en övergångsbudget är därför att anslagsnivå i budgeten för 2026 ska gälla också för budgeten för 2027.

Källa: Regeringskansliet

Andra läser: Ryska flottan fast – Ukraina slår till

Foto: Olle Friman Regeringskansliet resp Ninni Andersson Regeringskansliet

Text: Redaktionen