Dick Harrison och Agnes Wold går ut i protest

2024 04 03

Flera  kända profiler, bland annat professorerna Agnes Wold och Dick Harrison, protesterar mot en stundande lagändring i Sverige.

Lagändringen som väcker starka känslor är den uppdaterade könstillhörighetslagen som riksdagen väntas klubba igenom den 17 april.

Förändringarna i lagen innebär bland annat att det inte längre ska krävas någon medicinsk diagnos för att få byta juridiskt kön. Dessutom ska åldersgränsen sänkas från 18 till 16 år om lagen röstas igenom.

Moderaterna och Liberalerna vill driva igenom förändringarna, men saknar stöd från regeringskollegan Kristdemokraterna och samarbetspartiet Sverigedemokraterna.

Därför har M och L beslutat att ta frågan till riksdagen där de räknar med stöd från oppositionen.

Den senaste tiden har det dock rapporterats om att lagförslaget skapar intern splittring inom flera partier.

Och nu går ett 50-tal välkända profiler ut i ett gemensamt upprop mot könstillhörighetslagen.

I en debattartikel i Expressen kräver gruppen – som bland annat består av Sveriges tidigare utrikesminister Margot Wallström (S), professorn Agnes Wold och historikern Dick Harrison – att lagförslaget dras tillbaka.

Profilerna anser att lagändringen inte är ”demokratisk förankrad” och pekar på medieuppgifter som gör gällande att en stark majoritet inom Moderaterna är emot lagen.  

– Även inom Liberalerna och Socialdemokraterna finns ett tydligt motstånd och stödet bland medborgarna är svagt, framhåller debattörerna och tillägger:

– Förslaget är således inte demokratiskt förankrat. I hopp om att locka fram alla skeptiker att trotsa partipiskorna vid omröstningen i april så vill vi undertecknare av den här artikeln, medborgare som också berörs av det kontroversiella förslaget, föra ut ett tydligt budskap: Vi vill inte heller ha den här lagen.

”Krävs inte mycket fantasi”

I debattartikeln varnar profilerna för konsekvenserna av att förenkla processen för att byta juridiskt kön. Debattörerna hänvisar till artiklar och medieinslag som visar att många unga ångrar könsbyten i äldre ålder.

– Det finns farhågor bland ledande forskare och experter, som länge arbetat med transsexuella och forskat på gruppen, för att en enklare process att byta juridiskt kön kommer bli ett snabbspår till att gå vidare också med fysiska behandlingar. Det krävs inte mycket fantasi för att inse att den 16-åring som tillåts byta kön i pass och handlingar, och vid 18 års ålder söker sig till transvården, kommer bli svår att neka behandling, står det i debattartikeln. 

M och L: Förbättrar livsvillkoren och stärker friheten

Moderaterna och Liberalerna pekar i sin tur på att den nuvarande könstillhörighetslagen är från 1970-talet och måste uppdateras. Partierna anser att ett avskaffandet av en medicinsk diagnos för att ändra juridiskt kön är en frihetsfråga.

– Att uppdatera den nuvarande könstillhörighetslagen är ett viktigt steg för att förbättra livsvillkoren och stärka friheten för transpersoner. Sverige ska vara ett föregångsland i hbtqi-frågor, skriver Moderaterna på sin hemsida.

Regeringspartiet hänvisar till Sveriges grannländer som redan förenklat processen.

– Danmark och Norge har, för snart tio år sedan, redan infört enklare vägar för att byta juridiskt kön. 2023 gjorde Finland likadant. Erfarenheter visar att systemet fungerat bra.

Fakta könstillhörighetslagen

- Moderaterna och Liberalerna har lagt fram ett utskottsinitiativ där den gamla lagen föreslås delas upp genom att  frågan om juridiskt kön skiljs från frågan om kirurgiska ingrepp i könsorganen. 

- Det innebär att processen för den som vill byta juridiskt kön förenklas.

-  I dag krävs utredningar från läkare, psykolog och socionom som leder fram till en medicinsk diagnos, vilket ofta tar flera år.

- Moderaterna och Liberalerna föreslår en enklare utredning  av exempelvis en läkare eller psykolog. Utredningen ska sedan fungera som underlag för Socialstyrelsens beslut.

- Enligt förslaget måste personer som ansöker om att byta juridiskt kön fyllt 18 eller 16 år. I det senare fallet krävs vårdnadshavarnas medgivande.

Källor: Moderaterna och Liberalerna

Foto: Arild Vågen resp Johan Wingborg

Text: Redaktionen


EKONOMI: Ryssland ändrar sig – öppnar upp för väst

2025 04 11

Ryssland tar ett steg för att bjuda in utländska investerare igen.

Ryssland förbjöd i samband med starten på invasionen av Ukraina utländska företag att ta ut sina tillgångar ur landet och krävde att de skulle hålla tillgångarna på särskilda konton.

Landet stängde i mångt och mycket ner för utländska – i synnerhet västerländska investeringar.

Nu ser det ut som att de tar ett steg för att bjuda in utländska investerare igen.

Det rapporterar Reuters.

Tar ett steg

Ryssland planerar att lätta på kapitalkontrollerna för nya utländska investeringar.

Det uppger en högt uppsatt tjänsteman vid finansdepartementet.

Det är ett beslut som öppnar dörren för företag – inklusive västerländska sådana – som vill återvända till den ryska marknaden.

“Nytt inflöde”

Alexei Yakovlev, chef för ministeriets avdelning för finanspolitik, säger att ett nytt presidentdekret om uppmjukning av kapitalkontrollerna för nya investeringar kan komma att utfärdas runt halvårsskiftet.

– Ramverket för att reglera inflödet av nya pengar och säkerställa möjligheten att dessa pengar och de intäkter som genereras av dem kan tas ut har redan beslutats.

Vissa framgångar

Samtidigt syns vissa framgångar för de ryska styrkorna på krigsfronten.

De ryska styrkorna fortsätter att marginellt avancera i gränsområdet Sumy-Kursk oblast, men den ryska styrkan i området kommer sannolikt inte att kunna inleda en större offensiv mot Sumy City på kort sikt utan att få betydande förstärkningar.

Det rapporterar tankesmedjan Institute for the Study of War.

Offensiv inledd

ISW förklarar.

– Ukrainas överbefälhavare general Oleksandr Syrskyi uppgav under en intervju med det ukrainska mediebolaget LB UA den 9 april att de ryska styrkorna har intensifierat anfallen i ”alla huvudriktningar” och inlett offensiva operationer i Sumy och Kharkiv oblast, uppger ISW.

– ISW har observerat gradvisa men konsekventa ryska vinster och attacker längs linjen Volodymyrivka-Zhuravka-Novenke norr till nordost om Sumy City i norra Sumy oblast.

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen


Jättesmäll för populär lågpriskedja – har 93 butiker i Sverige

2025 04 11

Lågprisjätten ÖoB går med storförlust.

Kedjan, som har 93 butiker i Sverige, redovisar en rörelseförlust på 115 miljoner norska kronor för det första kvartalet.

Enligt ägaren Europris beror nedgången på omfattande utförsäljning av tidigare sortiment som ska ersättas av nya produkter.

– De ekonomiska resultaten under första kvartalet fortsatte att påverkas av en utförsäljning som kannibaliserade på annan försäljning, framhåller den norska koncernen i ett uttalande enligt Market.

Vidare konstaterar Europris, som ägt ÖoB sedan maj 2024, att det kommer ta tid att vända den negativa utvecklingen.

– Som tidigare kommunicerats kommer det att ta tid att återställa ÖoB som en attraktiv shoppingdestination och vända den negativa utvecklingen i kundflöde.

Ledande lågpriskedja

ÖoB:s tidigare ägare Runsvengruppen öppnade sitt första varuhus i Linköping 1961.

Drygt 30 år senare köpte Runsvengruppen upp Överskottsbolaget, som senare blev ÖoB.

I maj 2024 förvärvade Europris hela ÖoB. Den norska lågpriskoncernen ägde sedan tidigare 20 procent av ÖoB, men är i dag ensam ägare.

Europris driver mer än 370 varuhus i Sverige och Norge och har en årlig omsättning på 14 miljarder kronor.

Stort intresse för lågpriskedjor 

ÖoB:s ras inträffar samtidigt som svenska konsumenters benägenhet att handla hos lågpriskedjor ökar.

På tjugo år har omsättningen i den svenska lågprishandeln nästan fyrdubblats – från cirka 30 miljarder kronor 2004 till 114 miljarder kronor i dag.

Det visar en granskning som tagits fram av HUI Research på uppdrag av fastighetsutvecklaren inom lågprishandel, Prisma Properties.

Undersökningen visar bland annat att:

- Antalet anställda i den svenska lågprishandeln nästan har tredubblats sedan 2004.

- Lågpriskedjornas planerade nyetableringar i Sverige de kommande åren kommer att resultera i tusentals arbetstillfällen. Ett exempel är Lidl som redan i dag har cirka 5 600 anställda i Sverige och planerar att öppna 90 nya butiker, vilket skulle innebära cirka 2 500 nya arbetstillfällen (beräknat utifrån genomsnittligt antal anställda i nuvarande butiker).

- Lågprishandelns expansion inte bara sker i storstadsregionerna, utan också i mindre kommuner.

Foto: iXimus

Text: Redaktionen