Dick Harrison och Agnes Wold går ut i protest

2024 04 03

Flera  kända profiler, bland annat professorerna Agnes Wold och Dick Harrison, protesterar mot en stundande lagändring i Sverige.

Lagändringen som väcker starka känslor är den uppdaterade könstillhörighetslagen som riksdagen väntas klubba igenom den 17 april.

Förändringarna i lagen innebär bland annat att det inte längre ska krävas någon medicinsk diagnos för att få byta juridiskt kön. Dessutom ska åldersgränsen sänkas från 18 till 16 år om lagen röstas igenom.

Moderaterna och Liberalerna vill driva igenom förändringarna, men saknar stöd från regeringskollegan Kristdemokraterna och samarbetspartiet Sverigedemokraterna.

Därför har M och L beslutat att ta frågan till riksdagen där de räknar med stöd från oppositionen.

Den senaste tiden har det dock rapporterats om att lagförslaget skapar intern splittring inom flera partier.

Och nu går ett 50-tal välkända profiler ut i ett gemensamt upprop mot könstillhörighetslagen.

I en debattartikel i Expressen kräver gruppen – som bland annat består av Sveriges tidigare utrikesminister Margot Wallström (S), professorn Agnes Wold och historikern Dick Harrison – att lagförslaget dras tillbaka.

Profilerna anser att lagändringen inte är ”demokratisk förankrad” och pekar på medieuppgifter som gör gällande att en stark majoritet inom Moderaterna är emot lagen.  

– Även inom Liberalerna och Socialdemokraterna finns ett tydligt motstånd och stödet bland medborgarna är svagt, framhåller debattörerna och tillägger:

– Förslaget är således inte demokratiskt förankrat. I hopp om att locka fram alla skeptiker att trotsa partipiskorna vid omröstningen i april så vill vi undertecknare av den här artikeln, medborgare som också berörs av det kontroversiella förslaget, föra ut ett tydligt budskap: Vi vill inte heller ha den här lagen.

”Krävs inte mycket fantasi”

I debattartikeln varnar profilerna för konsekvenserna av att förenkla processen för att byta juridiskt kön. Debattörerna hänvisar till artiklar och medieinslag som visar att många unga ångrar könsbyten i äldre ålder.

– Det finns farhågor bland ledande forskare och experter, som länge arbetat med transsexuella och forskat på gruppen, för att en enklare process att byta juridiskt kön kommer bli ett snabbspår till att gå vidare också med fysiska behandlingar. Det krävs inte mycket fantasi för att inse att den 16-åring som tillåts byta kön i pass och handlingar, och vid 18 års ålder söker sig till transvården, kommer bli svår att neka behandling, står det i debattartikeln. 

M och L: Förbättrar livsvillkoren och stärker friheten

Moderaterna och Liberalerna pekar i sin tur på att den nuvarande könstillhörighetslagen är från 1970-talet och måste uppdateras. Partierna anser att ett avskaffandet av en medicinsk diagnos för att ändra juridiskt kön är en frihetsfråga.

– Att uppdatera den nuvarande könstillhörighetslagen är ett viktigt steg för att förbättra livsvillkoren och stärka friheten för transpersoner. Sverige ska vara ett föregångsland i hbtqi-frågor, skriver Moderaterna på sin hemsida.

Regeringspartiet hänvisar till Sveriges grannländer som redan förenklat processen.

– Danmark och Norge har, för snart tio år sedan, redan infört enklare vägar för att byta juridiskt kön. 2023 gjorde Finland likadant. Erfarenheter visar att systemet fungerat bra.

Fakta könstillhörighetslagen

- Moderaterna och Liberalerna har lagt fram ett utskottsinitiativ där den gamla lagen föreslås delas upp genom att  frågan om juridiskt kön skiljs från frågan om kirurgiska ingrepp i könsorganen. 

- Det innebär att processen för den som vill byta juridiskt kön förenklas.

-  I dag krävs utredningar från läkare, psykolog och socionom som leder fram till en medicinsk diagnos, vilket ofta tar flera år.

- Moderaterna och Liberalerna föreslår en enklare utredning  av exempelvis en läkare eller psykolog. Utredningen ska sedan fungera som underlag för Socialstyrelsens beslut.

- Enligt förslaget måste personer som ansöker om att byta juridiskt kön fyllt 18 eller 16 år. I det senare fallet krävs vårdnadshavarnas medgivande.

Källor: Moderaterna och Liberalerna

Foto: Arild Vågen resp Johan Wingborg

Text: Redaktionen


2 augusti 2026

Tiotusentals måste anställas – snittlön på 42 900 kronor

2026 08 02

Det finns stora utmaningar med rekrytering inom elbranschen.

Arbetslösheten är fortsatt förhållandevis hög i Sverige.

Men vissa branscher är alltjämt i stort behov av nya anställda.

Bland annat behövs ny personal inom vårdyrket.

Även i el-och energibranschen behöver tiotusentals människor anställas under de kommande åren, rapporterar SVT.

Behövs fler

I dagsläget behövs 1 200 personer i Sverige, och på några års sikt måste tiotusentals anställas inom elbranschen.

Henrik Jönsson, hr-specialist på Karlstads Energi, vittnar om behovet.

– Det är förödande, just nu ser vi en ganska skev demografi i åldersfördelningen hos oss, säger han.

Har lektioner

Just Karlstads Energi har varit på plats på skolor för att prata om elnätet.

Jönsson hoppas kunna inspirera fler till att välja elbranschen genom att informera ungdomar om det idag.

– Jag såg några nyfikna ansikten där så jag tror nog att vi har en chans där, säger han. 

Mer än hälften av företagen i energibranschen har svårt att rekrytera.

Det behövs bland annat fler distributionselektriker, driftingenjörer och elkraftsingenjörer.

Läs mer: Regeringen utreder distansarbete – hoppas få fler i jobb

Snittlön på 42 900 kronor

Den viktade genomsnittslönen för en distributionselektriker i Sverige är 42 900 kronor.

Även Arbetsförmedlingen konstaterar att jobbutsikterna är goda.

– På fem års sikt förväntas efterfrågan öka jämfört med idag, delvis till följd av ökat behov av kompetenser som krävs för grön omställning, framhåller myndigheten.

Det innebär yrket

En distributionselektriker arbetar med felavhjälpning, reparationer, underhåll, ny- och ombyggnationer inom både hög- och lågspänning, mestadels utomhus. 

Man arbetar både självständigt och i team bestående av montörer eller tekniker, maskinister, beredare och projektledare. 

– Distributionselektrikern behöver vara på plats så snabbt som möjligt, ibland vid stora oväder, för att lösa problemet så att kunderna får tillbaka strömmen. 

Läs mer: Krisstöd till svenska livsmedel

Foto: Radission US resp Riksbanken

Text: Redaktionen


2 augusti 2026

Ryssland hämtar inspiration i Sverige

2026 08 02

Rysk underrättelsetjänst tycks härma metoder som används i Sverige.

Ryssland gör allt för att lyckas med sin hybridkrigföring mot Nato och EU.

Nu kommer larm om att rysk underrättelsetjänst gör precis som svenska gängkriminella.

Gör precis som i Sverige

I Sverige har gängkriminella de senaste åren kontaktat tonåringar via sociala medier och anlitat dem för att begå brott.

Nu kommer uppgifter om att Rysslands underrättelsetjänst FSB arbetar precis likadant.

– Det är inte bara gäng i Sverige och Danmark som anlitar tonåringar via telefon för att begå brott i utbyte mot betalning. Det är också en metod som Ryssland i allt högre grad använder, rapporterar Danmarks Radio.

Tonåringar rekryteras, bland annat via meddelandeappen Telegram, för att utföra mordbränder, sabotage och spionage, i Natoländer och i Ukraina.

Många av dem som rekryteras av Ryssland är unga ukrainare i en utsatt situation.

I sociala medier förekommer prislistor, som visar hur mycket pengar man kan få för olika uppdrag i exempelvis Polen, Baltikum eller Ukraina.

– Det finns faktiskt många som säger att de har fått en sådan prislista över vad man kan tjäna på olika typer av vandalism eller sabotage, säger DR:s Ukraina- och Rysslandskorrespondent Matilde Kimer.

– Det kostar 7 000 dollar om du sätter eld på ett rekryteringskontor i Ukraina, men det ger också mycket pengar om du sätter eld på NATO-utrustning i Polen, förklarar hon.

LÄS OCKSÅ: Ryssland har attackerat amerikansk anläggning

Vill skapa splittring i Natoländer

En 18-årig ukrainare som i polska medier kallas för Ilya K står just nu åtalad för att ha arbetat som sabotör för Ryssland i Polen.

Rysslands syfte med att rekrytera honom tycks ha varit att utföra sabotage som skapar spänningar mellan Polen och Ukraina – bland annat genom att sabotera minnesmärken för polska offer som dödats av ukrainska styrkor under andra världskriget.

Unga ukrainare kan ibland vara lätta för Ryssland att rekrytera, eftersom de befinner sig i en svår situation.

– De har problem att bosätta sig i det polska samhället. Till exempel kan de vara arbetslösa, eller så kan de bara ha tråkigt, säger han och tillägger att det kan verka som enkla pengar, säger Andrzej Kozłowski, underrättelsespecialist på företaget Navirisk och verksam vid universitetet i Łódź, enligt kanalen.

LÄS MER: Putin kan ge efter – USA bekräftar

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen