50 pensionärer i nöd – utan mat och vatten

2024 04 03

Situationen förvärras nu i snökaoset som lamslår delar av södra Sverige.

Bland annat är 50 pensionärer strandsatta på en buss som suttit fast timme efter timme på E20 nära Vättern.

Mår väldigt dåligt

– Vi har suttit här i sex timmar, säger Ann-Katrin Lagnefeldt, 68 år, till Aftonbladet.

Såväl mat som vatten har tagit slut och läget blir nu allt sämre ombord på bussen.

– Folk mår väldigt dåligt här på bussen, säger hon och förklarar att situationen är tilltagande besvärande.

Många av resenärerna är 65-80 år och de har varit och sett trandans vid Hornborgasjön när de på väg hem till huvudstaden drabbades av väderkaoset, uppger tidningen.

Och mat har de inte fått sedan 12-tiden i dag.

Småland och Östergötland

Polisen har larmats men pensionärerna har trots det inte fått hjälp ännu.

SMHI uppger att läget är som värst i norra Jönköpings län, norra Kalmar län samt västra och södra Östergötland.

I hela området råder orange vädervarning och hela Vätterkusten från Huskvarna upp till Motala inkluderas i den orange varningszonen.

– Till klockan 23 på tisdagskvällen, uppger SMHI att orange varning gäller.

Skolskjutsar har under dagen ställts in i Skarabygden, rapporterar Skaraborgs Läns Tidning.

”Det är panik”

Det kommer flera rapporter om enorma köer på vägarna och många mår nu dåligt.

– Jag känner bara att det är panik. Det är milslånga köer, säger en person som fastnat vid Lyrestad intill Göta Kanal till Expressen.

Det har snöat mycket kraftigt på flera håll.

– 15 till 25 centimeter snö. Lokalt kan det röra sig om ännu mer. I kombination med delvis hårda vindbyar, enligt SMHI.

Bandvagnar sätts in

Under kvällen och natten till onsdag drar snöfallet bort åt sydost.

Bandvagnar och fyrhjulingar sätts in för att hjälpa folk och bland annat har en lastbil kolliderat med tre personbilar.

Arkivfoto: E. Myznik

Text: Redaktionen

EKONOMI: Ryssland ändrar sig – öppnar upp för väst

2025 04 11

Ryssland tar ett steg för att bjuda in utländska investerare igen.

Ryssland förbjöd i samband med starten på invasionen av Ukraina utländska företag att ta ut sina tillgångar ur landet och krävde att de skulle hålla tillgångarna på särskilda konton.

Landet stängde i mångt och mycket ner för utländska – i synnerhet västerländska investeringar.

Nu ser det ut som att de tar ett steg för att bjuda in utländska investerare igen.

Det rapporterar Reuters.

Tar ett steg

Ryssland planerar att lätta på kapitalkontrollerna för nya utländska investeringar.

Det uppger en högt uppsatt tjänsteman vid finansdepartementet.

Det är ett beslut som öppnar dörren för företag – inklusive västerländska sådana – som vill återvända till den ryska marknaden.

“Nytt inflöde”

Alexei Yakovlev, chef för ministeriets avdelning för finanspolitik, säger att ett nytt presidentdekret om uppmjukning av kapitalkontrollerna för nya investeringar kan komma att utfärdas runt halvårsskiftet.

– Ramverket för att reglera inflödet av nya pengar och säkerställa möjligheten att dessa pengar och de intäkter som genereras av dem kan tas ut har redan beslutats.

Vissa framgångar

Samtidigt syns vissa framgångar för de ryska styrkorna på krigsfronten.

De ryska styrkorna fortsätter att marginellt avancera i gränsområdet Sumy-Kursk oblast, men den ryska styrkan i området kommer sannolikt inte att kunna inleda en större offensiv mot Sumy City på kort sikt utan att få betydande förstärkningar.

Det rapporterar tankesmedjan Institute for the Study of War.

Offensiv inledd

ISW förklarar.

– Ukrainas överbefälhavare general Oleksandr Syrskyi uppgav under en intervju med det ukrainska mediebolaget LB UA den 9 april att de ryska styrkorna har intensifierat anfallen i ”alla huvudriktningar” och inlett offensiva operationer i Sumy och Kharkiv oblast, uppger ISW.

– ISW har observerat gradvisa men konsekventa ryska vinster och attacker längs linjen Volodymyrivka-Zhuravka-Novenke norr till nordost om Sumy City i norra Sumy oblast.

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen

Unik skatt på gång – ska införas i Sverige och övriga världen

2025 04 11

Världens första globala utsläppsskatt någonsin ligger på bordet.

Det är FN:s sjöfartsorgan som är på väg att införa obligatoriska regler i arbetet med att fasa ut användningen av fossila bränslen inom den globala sjöfarten.

Internationella sjöfartsorganisationen, IMO, kommer nu i veckan att kalla till förhandlingar i London om saken, rapporterar CNBC News.

På agendan står bland annat åtgärder för att minska klimatpåverkan från världens sjöfart, som står för drygt tre procent av de globala koldioxidutsläppen.

"En total gamechanger"

Sara Edmonson är chef för globalt påverkansarbete i den australiska gruvgiganten Fortescue.

Hon kallar samtalen för “absolut historiska”.

– Jag tror att det skulle vara en total gamechanger. Ingen annan industri på global nivå har gjort ett åtagande av den här storleken.

– Och jag skulle hävda att de flesta länder inte har gjort det heller, säger Edmonson till CNBC.

"Ett av årtiondets största avtal"

Några av de förslag som ligger bordet gäller en global standard för marina bränslen.

Även en ekonomisk förhandling om en länge omdiskuterad koldioxidavgift, alternativt ett koldioxidkreditsystem, lär vänta.

Om planerna sätts i verket skulle de kunna utgöra ett av årtiondets största klimatavtal, erfar tv-kanalen.

Tullarna kan bli problem

Det finns emellertid faktorer som kan sätta käppar i hjulet för en ambitiös koldioxidskatt. 

Exempelvis skulle de amerikanska tullarna, ett globalt handelskrig och motvilja från enskilda FN-länder kunna bli problem.

– Det finns också många diskussioner kring avgiftsliknande strukturer, eftersom ordet “avgift” i mycket polariserade länder som USA, Australien och till och med i Kina, uppenbarligen kan vara mycket utmanande, säger Edmonson.

– Men jag tror att det finns riktigt bra diskussioner kring avgiftsliknande strukturer som i slutändan skulle ha en likvärdig effekt.

Östater som Fiji, Marshallöarna, Vanuatu, Barbados, Jamaica och Grenada tillhör några av de största förespråkarna för en global koldioxidskatt.

Brasilien, Kina och Saudiarabien är tre av de främsta kritikerna.

Foto: Pixabay

Text: Redaktionen