Grova hot mot politiker – partitillhörighet avgörande

2024 04 02

Många politiker utsätts för hat och hot, och två partier är extra utsatta.

Hat och hot är ett vanligt förekommande problem, inte minst inom lokalpolitiken.

Vissa grupper är mer utsatta än andra.

Det gäller bland annat unga politiker, som överlag känner sig mer drabbade än sina äldre kollegor, visar forskning från Högskolan i Halmstad.

– Studien ger inte svar på varför det är så, berättar Mikael Thelin, universitetslektor vid Högskolan i Halmstad.

– Tidigare forskning spekulerar i att när det handlar om att mäta en upplevelse kan yngre personer ha en annan uppfattning, men det kan också vara så att man mottar andra former av hat eller hot som berör mer, tillägger han.

Två partier extra utsatta

Men även partitillhörighet spelar stor roll för hur utsatt man känner sig.

Och det är framför allt två partiers företrädare som känner sig drabbade.

– Kandidater för Sverigedemokraterna och Miljöpartiet upplever sig mest utsatta, säger Ulf Petäjä, universitetslektor vid högskolan.

Bland politiker från andra partier än SD och MP är den upplevda hotnivån klart lägre.

Ideologi och sakfrågor

Enligt politikerna som har deltagit i studien så är det hot och hat som riktas mot dem ofta kopplade till ideologi och politiska sakfrågor.

– En möjlig tolkning är att politikerna i Miljöpartiet och Sverigedemokraterna jobbar mer med frågor som kan vara kontroversiella, som exempelvis vindkraft och migration, förklarar Mikael Thelin.

Kvinnor mer påverkade

Kvinnliga och manliga politiker känner sig i lika stor utsträckning drabbade av hat och hot.

Kvinnor upplever dock i högre utsträckning att deras hälsa påverkas negativt av utsattheten.

Studien från Högskolan i Halmstad har gjorts på uppdrag av SKR och är baserad på en enkätstudie bland kandidater i kommunvalet 2022. Det gjordes även djupstudier med 14 politiker.

Foto: L Villasmil

Text: Redaktionen

NYTT LAND VARNAR: 10 000 ryska soldater på väg

2025 06 05

Ryssland vill stationera ytterligare 10 000 soldater i Transnistrien, en utbrytarstat i östra Moldavien som får ekonomiskt och militärt bistånd från Moskva.

Det framhåller Moldaviens premiärminister Dorin Recean. Han hänvisar till underrättelseuppgifter som slår fast att Ryssland ”vill befästa sin militära närvaro i Transnistrien”.

Enligt samma uppgifter försöker Ryssland påverka Moldaviens kommande parlamentsval i september. Moskvas förhoppning är att en ryssvänlig regering kommer tillåta stora truppförflyttningar till Transnistrien.

– Detta är en enorm ansträngning för att undergräva den moldaviska demokratin, säger Dorin Recean till Financial Times.

– Man kan också föreställa sig vilket tryck 10 000 soldater skulle sätta på sydvästra Ukraina. Dessutom skulle de vara stationerade nära Rumänien, som är ett Natoland, fortsätter premiärministern.

Varningen: ”Kan stärka sitt grepp”

Ryska soldater har varit stationerade i Transnistrien sedan början av 1990-talet, då regionen hävdade självständighet från Moldavien.

Men under 2000-talet har Rysslands militära närvaro stadigt minskat. I dag uppgår den ryska styrkan till cirka 1 500 soldater. De flesta av soldaterna är dock lokalinvånare. Endast en handfull har skickats från det ryska fastlandet.

– För närvarande är deras styrkor nästintill betydelselösa. Men med en större militär närvaro i Transnistrien, som en ryssvänlig regering kan tillåta, kan de stärka sitt grepp, varnar premiärminister Dorin Recean.

”Moldavien näst på tur”

Flera västländer har varnat för att Ryssland kan vända blicken mot Moldavien om kriget i Ukraina slutar i rysk favör.

Om Ukraina faller står Moldavien näst på tur, hävdade Tysklands dåvarande utrikesminister Annalena Baerbock när hon besökte landet i höstas.

– Det är tydligt vad det moldaviska folkets största bekymmer är. Om Ukraina faller så står Moldavien näst på tur, sade Baerbock på en gemensam pressträff med Moldaviens president Maia Sandu.

En högt uppsatt försvarschef inom Nato har också pekat ut Moldavien som Rysslands nästa mål.

LÄS MER HÄR: NATO-general pekar ut land – ”Kommer att attackeras av Putin”

Foto: 

Text: Redaktionen

JUST NU: Grönt ljus för Trump – kan slå till stenhårt mot Putin

2025 06 05

Senaten ger klartecken till Donald Trump att slå till med stor kraft mot den ryska diktaturen.

Det meddelar den republikanska senatorn Lindsey Graham på torsdagen.

Enligt Graham behövs mer för hantera Vladimir Putins "oresonliga beteende” i fredsförhandlingarna med USA och Ukraina.

– Det är tydligt för mig att med tanke på Putins beteende och vägran att vara resonlig kommer senaten snart att ge president Trump fler verktyg i sin verktygslåda, och det kommer inte att vara morötter, framhåller senatorn på X.

"Benkrossande"

Exakt vilka verktyg det handlar om utvecklas inte beskedet.

Tidigare har den amerikanska senatorn Richard Blumenthal beskrivit föreslagna sanktioner mot Ryssland som “benkrossande”. 

– Jag har alltid trott att Donald Trump är den mest lämpade personen – och kanske den enda personen – som kan avsluta kriget mellan Ryssland och Ukraina på ett hederligt och rättvist sätt, fortsätter Lindsey Graham.

– Jag uppskattar att president Trump har gjort det lilla extra genom att engagera Putin på ett positivt sätt för att försöka få honom att komma till förhandlingsbordet. Jag har alltid stöttat detta tillvägagångssätt, men för att skapa fred måste man ha villiga partners.

Ökar pressen på Trump

Förra veckan ökade pressen på Trump ska agera mot Putin efter att 82 senatorer, både republikaner och demokrater, höjt rösten och krävt att Ryssland ska straffas för sin aggression mot Ukraina.

Det är just Lindsey Graham som leder sanktionskampanjen.

– Förändringen i senaten tyder på en alltmer hökaktig stämning på Capitol Hill och en växande frustration över Rysslands omedgörlighet bland republikanerna, som ökar sina krav på beslutsamma åtgärder, uppger New York Times.

Oklart om Trump slår till

I samma veva uppgav Wall Street Journal att Trump börjat överväga nya sanktioner mot Ryssland. Bakgrunden är en frustration över att Moskva fortsätter att attackera Ukraina parallellt med att fredsförhandlingarna mer eller mindre strandat.

– Jag gillar inte vad Putin gör. Han dödar massa människor och jag vet inte vad fan som har hänt med Putin, sade Trump i en videointervju från Air Force One efter att Ryssland i slutet av maj genomfört sin största luftattack mot Ukraina sedan invasionen.

Under gårdagen samtalade Trump direkt med Putin på telefon.

– Vi diskuterade Ukrainas attack mot Rysslands dockade flygplan, och även olika andra attacker som har ägt rum från båda sidor. Det var ett bra samtal, men inte ett samtal som kommer att leda till omedelbar fred, berättar Trump på Truth Social.

LÄS MER: Stort ras i Ryssland – Donald Trump bär skulden

Foto: Official White House Photo by Daniel Torok

Text: Redaktionen