Många husköpare oroliga – ställer specifikt krav

2024 04 02

Många husköpare har börjat oroa sig för en specifik fråga.

Att köpa ny bostad innebär alltid en risk, inte minst när man ska köpa hus.

En av de risker som har börjat oroa husköpare allt mer på senare tid är risken för översvämning.

Det har många fastighetsmäklare börjat lägga märke till.

Det märks till exempel genom att husköpare har börjat ställa nya frågor och krav.

– Jag har aldrig tidigare varit med om att folk har kollat var dagvattenbrunnarna är, säger Robert Brandt, från fastighetsförmedlingsbolaget Erik Olsson, till P4 Gävleborg.

Ha bra dialog

Husköparna vill alltså veta hur stor risken är för översvämning.

De kollar efter och frågar om specifika saker relaterade till den risken, till exempel backventiler i källarna.

– Det gäller ju att ha en bra dialog med säljaren innan, veta exakt hur vattnet gått, hur de har klarat sig, skyfallen -21 och förra året och så vidare, säger Synnöve Jemt, fastighetsmäklare på samma firma som ovan, till radiokanalen.

Tar höjd prismässigt

Husköparna ställer överlag mer specifika frågor idag än tidigare.

De frågar om sådant som avlopp, tak, elsystem och dränering.

Spekulanter har blivit mer tveksamma inför att köpa hus utan dagvattenbrunn, till exempel.

– Ja, i alla fall tar de höjd för det prismässigt, säger Synnöve Jemt.

Påverkar bostadsmarknaden

Tendensen att husköpare oroar sig allt mer för översvämningar har märkts av allt mer på senare år.

Redan 2021 rapporterade SVT att översvämningarna påverkar bostadsmarknaden.

Då skedde det stora översvämningar i Gävleområdet.

– Det är ett antal kunder som drabbats, både de som sålt sina hus och de som väntar på tillträde. Det är vissa hus som ska säljas som tyvärr fått vattenskador och som vi måste skjuta på, sade Jonas Östblom från Svensk Fastighetsförmedling till kanalen.

Foto: Tierra Mallorca

Text: Redaktionen 

EKONOMI: Ryssland ändrar sig – öppnar upp för väst

2025 04 11

Ryssland tar ett steg för att bjuda in utländska investerare igen.

Ryssland förbjöd i samband med starten på invasionen av Ukraina utländska företag att ta ut sina tillgångar ur landet och krävde att de skulle hålla tillgångarna på särskilda konton.

Landet stängde i mångt och mycket ner för utländska – i synnerhet västerländska investeringar.

Nu ser det ut som att de tar ett steg för att bjuda in utländska investerare igen.

Det rapporterar Reuters.

Tar ett steg

Ryssland planerar att lätta på kapitalkontrollerna för nya utländska investeringar.

Det uppger en högt uppsatt tjänsteman vid finansdepartementet.

Det är ett beslut som öppnar dörren för företag – inklusive västerländska sådana – som vill återvända till den ryska marknaden.

“Nytt inflöde”

Alexei Yakovlev, chef för ministeriets avdelning för finanspolitik, säger att ett nytt presidentdekret om uppmjukning av kapitalkontrollerna för nya investeringar kan komma att utfärdas runt halvårsskiftet.

– Ramverket för att reglera inflödet av nya pengar och säkerställa möjligheten att dessa pengar och de intäkter som genereras av dem kan tas ut har redan beslutats.

Vissa framgångar

Samtidigt syns vissa framgångar för de ryska styrkorna på krigsfronten.

De ryska styrkorna fortsätter att marginellt avancera i gränsområdet Sumy-Kursk oblast, men den ryska styrkan i området kommer sannolikt inte att kunna inleda en större offensiv mot Sumy City på kort sikt utan att få betydande förstärkningar.

Det rapporterar tankesmedjan Institute for the Study of War.

Offensiv inledd

ISW förklarar.

– Ukrainas överbefälhavare general Oleksandr Syrskyi uppgav under en intervju med det ukrainska mediebolaget LB UA den 9 april att de ryska styrkorna har intensifierat anfallen i ”alla huvudriktningar” och inlett offensiva operationer i Sumy och Kharkiv oblast, uppger ISW.

– ISW har observerat gradvisa men konsekventa ryska vinster och attacker längs linjen Volodymyrivka-Zhuravka-Novenke norr till nordost om Sumy City i norra Sumy oblast.

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen

Unik skatt på gång – ska införas i Sverige och övriga världen

2025 04 11

Världens första globala utsläppsskatt någonsin ligger på bordet.

Det är FN:s sjöfartsorgan som är på väg att införa obligatoriska regler i arbetet med att fasa ut användningen av fossila bränslen inom den globala sjöfarten.

Internationella sjöfartsorganisationen, IMO, kommer nu i veckan att kalla till förhandlingar i London om saken, rapporterar CNBC News.

På agendan står bland annat åtgärder för att minska klimatpåverkan från världens sjöfart, som står för drygt tre procent av de globala koldioxidutsläppen.

"En total gamechanger"

Sara Edmonson är chef för globalt påverkansarbete i den australiska gruvgiganten Fortescue.

Hon kallar samtalen för “absolut historiska”.

– Jag tror att det skulle vara en total gamechanger. Ingen annan industri på global nivå har gjort ett åtagande av den här storleken.

– Och jag skulle hävda att de flesta länder inte har gjort det heller, säger Edmonson till CNBC.

"Ett av årtiondets största avtal"

Några av de förslag som ligger bordet gäller en global standard för marina bränslen.

Även en ekonomisk förhandling om en länge omdiskuterad koldioxidavgift, alternativt ett koldioxidkreditsystem, lär vänta.

Om planerna sätts i verket skulle de kunna utgöra ett av årtiondets största klimatavtal, erfar tv-kanalen.

Tullarna kan bli problem

Det finns emellertid faktorer som kan sätta käppar i hjulet för en ambitiös koldioxidskatt. 

Exempelvis skulle de amerikanska tullarna, ett globalt handelskrig och motvilja från enskilda FN-länder kunna bli problem.

– Det finns också många diskussioner kring avgiftsliknande strukturer, eftersom ordet “avgift” i mycket polariserade länder som USA, Australien och till och med i Kina, uppenbarligen kan vara mycket utmanande, säger Edmonson.

– Men jag tror att det finns riktigt bra diskussioner kring avgiftsliknande strukturer som i slutändan skulle ha en likvärdig effekt.

Östater som Fiji, Marshallöarna, Vanuatu, Barbados, Jamaica och Grenada tillhör några av de största förespråkarna för en global koldioxidskatt.

Brasilien, Kina och Saudiarabien är tre av de främsta kritikerna.

Foto: Pixabay

Text: Redaktionen