SD kräver samma maträtt varje dag

2024 04 01

Sverigedemokraterna är bekymrade över att svenska skolbarn äter för lite i skolan.

Nu vill partiet få barnen att äta genom en speciallösning.

I flera kommuner föreslår SD att köttbullar och makaroner alltid ska finnas på skolmenyn, som ett alternativ till den maträtt som serveras för dagen.

SD har gått fram med förslaget i Strängnäs, Vingåker, Skövde och Eskilstuna, rapporterar SVT Nyheter.

I Eskilstuna vill partiet testa förslaget under ett år, och sedan göra en utvärdering.

– Förslaget är lagt då få elever i dag väljer att äta den mat som serveras på våra skolor, framhåller SD i Eskilstuna i uttalande och hänvisar till att endast 55 procent av eleverna äter skolmaten i vissa skolor.

– Många elever vittnar om att skolmaten inte smakar bra eller är ”konstig” och att de inte känner igen vad som serveras och väljer i stället att helt låta bli att äta eller köpa fikabröd eller snabbmat för att orka med skoldagen, skriver partiet.

Nöjda med projektet

SD-förslaget har tidigare testats i Bollnäs.

Under höstterminen serverades köttbullar och makaroner under varje dag på Kilbergsskolan i kommunen.

Projektet avslutades vid årsskiftet.

Under våren utvärderar skolan effekterna av det konstanta inslaget på skolmenyn.

Kilbergsskolans rektor Helene Morin Hansson kan redan konstatera att hon är nöjd med resultatet.

– Under tiden vi testade såg vi bara positiva effekter. Pedagogerna såg att elever som tidigare inte ätit började äta och att orken på lektionerna ökade, säger hon till SVT Nyheter och berättar att projektet stött på både positiva och negativa reaktioner.

– En oro som fanns var att barnen väljer bort den vanliga maten och bara äter köttbullar och makaroner. Men det vi kunnat se var snarare att de som bara åt det började testa de andra maträtterna.

Livsmedelsverket: För stökiga måltider

Livsmedelsverket har sammanställt reaktionerna på ”köttbullar och makaroner-testet”.

– Det hela kokade ner i ett huvudproblem som enligt barnen behövde lösas – att måltidsmiljön var stökig och att de ville ha mer lugn och ro vid måltiden, skriver myndigheten på sin hemsida och fastslår att köttbullarna och makaronerna riskerar att bli en tillfällig lindring på flera av de utmaningar som skolan brottas med.

– Det är inte säkert att det löser problemet med att barnen inte äter, konstaterar Livsmedelsverket.

Foto: H. Lee och montage

Text: Redaktionen

JUST NU: Nationell särskild händelse utlyses i Sverige

2025 09 15

Polisen utlyser en nationell särskild händelse i Sverige.

Det är ett relativt ovanligt besked.

Åtgärden är ett beslut som Polismyndigheten kan fatta när en situation är så allvarlig eller omfattande att den kräver nationell samordning av polisens resurser.

Det har till exempel skett efter terrordådet på Drottninggatan 2017, under coronapandemin samt under våldsvågen hösten 2023.

Den här gången handlar det om att hantera säkerheten kring valet 2026.

– Vi befarar att valrelaterade demonstrationer kan komma att starta betydligt tidigare i år än vad de har gjort inför tidigare val. Vi vill därför vara proaktiva för att få bättre förutsättningar att leda och koordinera arbetet, säger Tobias Bergkvist, biträdande regionspolischef Stockholm, i ett uttalande.

Åkesson kräver höjd säkerhet

Så sent som för några dagar sedan gick Sverigedemokraternas partiledare Jimmie Åkesson ut med att han reflekterar kring sin egen säkerhet inför valrörelsen, i synnerhet efter mordet på den amerikanska högerdebattören Charlie Kirk.

– I Sverige ska man kunna hålla en helt öppen valrörelse och åka land och rike runt och träffa väljare. Det är så man ser en svensk valrörelse framför sig – men det är inte lika självklart längre, sade Åkesson till Expressen då.

Jimmie Åkesson anser att säkerheten måste höjas i valrörelsen 2026. SD-ledaren bedömer att Säpo delar hans uppfattning.

– Men det är väl som vanligt en fråga om resurser och personaltillgång och kompetensförsörjning och sådana saker som inte är helt lätta att komma åt.

LÄS MER: Svenska kyrkan slår larm – har inte råd

"Kommer vidta operativa åtgärder"

Polisen ska särskilt fokusera på att säkerställa att de grundläggande opinionsfriheterna kan utövas “med bibehållen ordning och säkerhet”, förklarar myndigheten.

– Det instabila omvärldsläget som råder innebär att regionerna redan nu kommer att vidta de operativa åtgärder som krävs utifrån deras lokala problembild och som kan befaras ha påverkan på säkerheten kring kommande val, säger Marie Borg, nationell kommenderingschef.

LÄS OCKSÅ: Höjer hastigheten till 150 km/h – först i hela EU

Foto:

Text: Redaktionen

JUST NU: Estland slår larm – uppmanar hela Europa

2025 09 15

Estlands premiärminister varnar alla sina europeiska allierade och kommer nu med ett konkret förslag.

Europa har sedan februari 2022, då Ryssland inledde sin fullskaliga invasion av Ukraina, rustat sig starkare militärt.

Försvarsbudgeten har utökats med stora summor i de flesta länder, så också i Sverige.

Nu varnar Estlands premiärminister Kristen Michal hela Europa för den ryska krigsmakten.

– Vi ansågs till och med vara lite paranoida när vi pratade om hot från Ryssland tidigare. Men nu har allt det vi pratat om i Baltikum, Polen och Skandinavien blivit verklighet, säger han till den ryska dagstidningen Pravda.

Europa har långt kvar

Den estniske premiärministern framhåller att hotet från den ryska krigsmakten är stort.

– Ryssland är ett allvarligt hot mot Europa, Nato och alla förnuftiga länder i världen, säger han.

Han hävdar också att Europa fortfarande har en lång väg kvar för att uppnå den militära styrka som krävs för att hålla tillbaka Ryssland.

– Det kommer att ta lång tid för Europa att bli mycket starkare. Nu är vi fortfarande i början av resan, säger han.

Läs också: Elektronikkedja varslar – och vd:n lämnar

Konkret förslag

Estland har ett relativt litet budgetunderskott och en av de lägsta statsskuldsnivåerna i Europa i förhållande till ekonomins storlek.

Den estniske premiärministern efterfrågar nu en ännu snabbare upprustning av den europeiska försvarsförmågan.

Han menar att det kommer krävas smärtsamma utgiftsnedskärningar och skattehöjningar, uppger tidningen.

Michal vill också att europeiska allierade ska slå samman sina resurser och gemensamt köpa vapen för att minska kostnaderna.

”Klarade testet”

Kristen Michal framhåller situationen med de 19 ryska drönare som förra veckan kränkte Polens luftrum.

Han menar att det var första gången som Nato "testades i luftrummet".

– Testet klarades på ett övertygande sätt, säger han.

Läs mer: Rysk bransch i kris – konkurskaos

Foto: C. Robert

Text: Redaktionen