Partiledare på väg bort

2024 04 01

Över hälften av väljarna har lämnat Centerpartiet efter riksdagsvalet 2022.

Det visade en undersökning från mätinstitutet Demoskop för drygt två veckor sedan.

Centerpartiet fick ynka 3,3 procent i mätningen och hamnade under spärren.

Siffran är partiets lägsta väljarstöd på 10 år.

– Centerns väljarstöd har gått lite upp och ned, men över tid har det pekat stadigt neråt och nu är man under spärren på en rekordlåg nivå, sa Demoskops opinionschef Johan Martinsson till SvD i en kommentar till mätningen.

Kan tvingas avgå

Det sjunkande väljarstödet oroar många högt uppsatta centerpartister.

Det uppger flera C-källor med insyn för Aftonbladet.

Missnöjet är så stort att partiledaren Muharrem Demirok, som efterträdde Annie Lööf i februari 2023, kan tvingas lämna.

– Missnöjet är brett och går igenom flera delar av partiet. Hela vägen ner till gräsrötterna, säger en C-källa till tidningen.

Flera centerpartister uppger att kritiken i synnerhet handlar om att många upplever att partiet saknar en strategi och en plan för framtiden.

– Det spretar för mycket och vi har ingen sammanhållning när vi går ut och gör utspel.

Demoskops opinionschef Johan Martinsson gör en liknande bedömning.  

– Muharrem Demirok har försökt hitta några profilfrågor, men lyckas inte. Centern är det parti som är längst ifrån att äga någon sakfråga. Tidigare var det miljö och företagande, men det är nästan utraderat, det är inget som lyfter partiet längre, säger han till SvD.

Blir direkt avgörande

Enligt högt uppsatta källor inom Centerpartiet blir sommarens EU-parlamentsval direkt avgörande för Demiroks framtid.

–  Förtroendet för den sittande ledningen är direkt kopplat till valresultatet. Går det inte bra i sommar så kommer diskussionerna om avgång att komma, säger en källa till Aftonbladet.

Över 10 procent

I förra valet till EU-parlamentet, 2019, fick Centerpartiet närmare 11 procent av rösterna (10,78 procent).

Socialdemokraterna blev största parti med 23,48 procent, följda av Moderaterna (16,83 procent) och Sverigedemokraterna (15,34 procent).

Text: Redaktionen

5dec2025

FÖRSLAGET: Höj föräldrapenningen till 120 procent av SGI

2025 12 05

Ett forskarteam presenterar flera nya förslag till en ny riktning för den svenska politiken.

Bakom förslagen står visionen om ett mer jämställt Sverige.

– Nu släpps vitboken "Därför blir män rikare än kvinnor" som visar varför vi står och stampar, och vad som krävs för att vända utvecklingen, uppger den ideella organisationen Fredrika Bremer-förbundet, i ett uttalande.

– Vitbokens forskarteam lyfter 20 skarpa åtgärder för att minska den ekonomiska ojämställdheten.

Bakom förslagen står forskarna Anne Boschini, Jesper Roine, Åsa Gunnarsson, Ann-Zofie Duvander och Åsa Lundqvist.

Vill jämna ut klyftorna

De föreslagna åtgärderna syftar till att jämna ut inkomstklyftorna mellan män och kvinnor i Sverige.

– Inkomstgapet mellan kvinnor och män har varit oförändrat i tre decennier. Kvinnor har fortfarande bara cirka 80 procent av mäns disponibla inkomster, uppger organisationen.

Från Fredrik Bremer-förbundet kommer nu krav på åtgärder för att vända utvecklingen.

– Sverige har haft ett uttalat mål om ekonomisk jämställdhet i 20 år, men inkomstgapet ligger kvar på samma nivå. Den här vitboken gör politiken svaret skyldig, säger förbundets ordförande Camilla Wagner, i ett uttalande.

– Om vi vet varför gapet består, då vet vi också vad som krävs för att halvera det till 2030.

”Systemfel”

Enligt forskarna är det fel på dagens system som gör att inkomstgapet mellan kvinnor och män består, bland annat på grund av föräldraledigheter som tas ut i större utsträckning av kvinnor.

– Det här är inte ett familjeproblem. Det är ett systemfel, säger Camilla Wagner.

– När staten använder samma hushåll som exempel i sin budget måste vi också våga visa vad siffrorna innebär i verkligheten. I dag subventionerar vi ojämställdhet.

LÄS MER: Första landet i Europa – Italien med helt nytt Ukrainabesked

Några av förslagen

Några av de politiska förslagen från forskarna är:

- Höj ersättningen i föräldraförsäkringen till 120 procent av SGI

- Avskaffa lägstanivådagar 

- Riktade insatser för kvinnors företagande

- Stärkt Diskrimineringsombudsman uppdrag med tydliga sanktionsmöjligheter

- Återupprätta könsuppdelad statistik över ägande, tillgångar och kapitalinkomster

- Systematisk jämställdhetsanalys i all skattepolitik

LÄS MER: Ebba Busch: ”Jag är upprörd – rättare sagt förbannad”

Foto: Ioann-Mark Kuznietsov

Text: Redaktionen

5dec2025

JUST NU: Kraftig storm på väg mot Sverige – kan slå till på måndag

2025 12 05

En kraftig storm rör sig i riktning mot Sverige och kan slå till efter helgen.

Efter en tid med växlande temperaturer och snöfall i stora delar av Sverige kan nu ett stormväder vara på väg.

– Prognoserna indikerar att lågtrycket kommer att vara över de brittiska öarna på söndag. Härifrån rör den sig mot Danmark med kraftigt regn och tilltagande vindar, rapporterar danska TV2, med hänvisning till den europeiska väderprognoser från ECMWF.

Kan nå Sverige på måndag

Efter att ovädret har passerat Danmark väntas det slå mot södra Sverige under måndagen och framåt.

– Söndag kväll och natten mot måndag rör sig nästa lågtryck med regn in västerifrån över Götaland och Svealand. Då blir det även blåsigt vid Västkusten, uppger SMHI.

Prognosen är osäker

Det är ännu osäkert hur kraftigt ovädret blir, då lågtrycket just nu håller på att byggas upp.

– Måndagens väder ser blött och blåsigt ut. De senaste prognoserna har visat detta, säger meteorologen Lone Seir på danska TV2.

– Tidpunkten för regnet och vindens styrka är fortfarande osäkra.

Den danska kanalen går också ut med en varning gällande havet mellan Sverige och Danmark.

– Storm eller inte, måndagens starka vindar kan utgöra utmaningar för färjorna, det kan finnas restriktioner på broarna och lösa föremål kan flyga omkring, uppger kanalen.

LÄS MER: Ebba Busch: "Jag är upprörd – rättare sagt förbannad”

Namngivna stormar

De flesta stormar blir inte ihågkomna någon längre tid.

– Men det finns också stormar som drabbat hela landsdelar svårt och som är ihågkomna efter mer än hundra år, uppger SMHI.

Men många stormar som drabbar de nordiska länderna blir ändå namngivna.

– Stormarna har oftast namngetts av SMHI eller våra nordiska granninstitut, men i vissa fall av någon annan europeisk vädertjänst, framhåller väderinstitutet.

– På senare år har även andra typer av oväder börjat namnges som till exempel oväder med extremregn. Det mest kända exemplet för vår del är nog ovädret Hans i augusti 2023.

LÄS MER: Första landet i Europa – Italien med helt nytt Ukrainabesked

Foto: Torsten Dederichs

Text: Redaktionen