Nordea förvånade: Många hushåll i riskzonen – ökning med 80 procent

2024 03 25

Allt färre hushåll klarar av ökade kostnader.

Det visar Nordeas senaste Boendebarometer som utförts av mätinstitutet Verian.

Antalet hushåll som uppger att de skulle kulle klara av en ökad månadskostnad på mer än 6 000 kronor har minskat från 60 procent under hösten 2023 till 53 procent i dag.

Anders Stenkrona, privatekonom på Nordea, anser att nedgången är oroväckande.

– Det är oroande att färre klarar av ökade kostnader. Vi är inne i en lågkonjunktur och den förklaring jag kan se är att många svenskar har minskat sina besparingar och nu har en liten marginal. 

Ökat 80 procent: ”Förvånar mig”

Hos låg- och medelinkomsttagare, med hushållsinkomster på 30 000-65 000 kronor i månaden, har läget försämrats markant.

Hela 80 procent uppger att de inte skulle klara av en ökad månadskostnad på mer än 6 000 kronor. En kraftig ökning jämfört med hösten 2023. Då svarade 25 procent ja på samma fråga.

Nordeas sparekonom förvånas över den kraftiga uppgången.

– Att det är en så kraftig ökning bland låg- och medelinkomsttagare förvånar mig. En förklaring kan vara att fjolåret var tufft och att de nu har snävare ekonomiska marginaler, kommenterar Anders Stenkrona.

”Det är motsägelsefullt”

Nordeas undersökning visar även att nästan hälften (45 procent) av svenska folket föredrar rörlig ränt på bolånet. Endast 14 procent tänker binda delar eller hela bolånet under året.

Av de som tänker binda bolånet tror mer än var tredje person (43 procent) att räntan kommer vända neråt den kommande tiden.

Svaret förvånar Anders Stenkrona.

– Det är motsägelsefullt att de som tänker binda bolånet tror på sjunkande räntor. En trolig förklaring är att de ogillar risk och har nyss varit med om höga räntekostnader. Vi minns det vi nyligen varit med om och handlar därefter, säger Nordeas sparekonom.

Fakta: Nordeas Boendebarometer

- Undersökningen är genomförd den 15-21 februari 2024.

- Urvalet består av 1 000 män och kvinnor 18-65 år som äger sitt boende i Sverige.

- Urvalet är representativt för den svenska befolkningen vad gäller kön, ålder och region.

Källa: Nordea

Foto: Nordea

Text: Redaktionen


23 sep 2026

S-ledarens första regeringsbesked

2026 09 23

Socialdemokraterna kommer att få ihop en ny regering för Sverige.

Så lyder beskedet från Magdalena Andersson (S) på onsdagseftermiddagen.

Det är första gången som S-ledaren kommenterar en eventuell regeringsbildning efter att ha fått sonderingsuppdraget från talmannen i fredags.

– Jag har haft bra samtal med flera, eller de flesta, av partiledarna i Sveriges riksdag, säger Andersson till SR.

Beskedet: "Ja"

Under eftermiddagen har Magdalena Andersson haft möte med Moderatledaren Ulf Kristersson, som i torsdags meddelade att han avgår som statsminister.

Enligt S-ledaren har de pågående samtalen gett “en bra bild över vilka partier som det är meningsfullt att fortsätta samtalen med”. Hon har tidigare sagt att hon ska tala med sex partier, vilket betyder samtliga riksdagspartier förutom Sverigedemokraterna.

På frågan om S kommer få ihop en regering ger Andersson ett kort svar.

– Ja, säger partiledaren.

Bildar "kartell"

Tidigare idag meddelade Socialdemokraterna, Miljöpartiet, Vänsterparitet och Centerpartiet om att de fyra partierna bildat en “kartell” i riksdagen. Samarbetet handlar om vilka som ska ta plats i riksdagens utskott och vilka som ska bli nya talmän.

– Vi går ihop och bildar kartell. Våra 176 mandat ska ställas mot Tidös 173, för då får vi majoritet i alla utskott, säger Socialdemokraternas gruppledare Lena Hallengren till DN.

Läs också: Vindkraft stoppas i Sverige

Vill inte ha Norlén

Enligt Lena Hallengren är det “självklart” att nuvarande talman Andreas Norlén inte ska sitta kvar på sin post. 

– Det är Tidös kandidat. Vi backade upp honom sist för att det inte skulle bli en sverigedemokratisk talman. 

Hallengren menar att S, i egenskap av att vara största parti, bör ha talmansposten.

Läs mer: S lovar satsning för 500 000 svenskar – ”det första vi ska göra”

Arkivfoto: Socialdemokraterna, pressträff

Text: Redaktionen


11 augusti 2026

Ulf Kristersson: Något osannolikt lär ske i Sverige

2026 09 23

Tidigare idag uppgav Magdalena Andersson (S) att hon är optimistisk om att få ihop en ny regering.

Det var första gången som S-ledaren uttalade sig om regeringsbildningen sedan hon fick sonderingsuppdraget av talmannen i fredags. Kort senare kom motstridiga uppgifter.

– Det händer inget alls, säger en källa från ett av de rödgröna partierna, till TV4.

Nu ger statsminister Ulf Kristersson (M) sin syn på hur förhandlingarna lär gå de närmaste månaderna.

Han konstaterar att det kommer bli svårt. Alla utfall är osannolika, menar Kristersson.

– Att V viker sig är osannolikt, att C viker sig är osannolikt, att det finns en förändring på min sida är osannolikt. Att vi skulle ha ett extraval är osannolikt, säger han till Di.

Någon gång sker det osannolika

Ulf Kristersson framhäver att röda linjer måste flyttas. Någonting måste hända, frågan gäller bara vad. 

Ett scenario som bollats upp i medierna den senaste tiden är om allt kommer att sluta i ett extraval på grund av att det inte går att få ihop en regering med nuvarande valresultat.

– Extraval är osannolikt för att vi aldrig har haft det i Sverige. Men någon gång kommer vi ha det, säger statsministern.

Läs mer: S lovar satsning för 500 000 svenskar – ”det första vi ska göra”

Leder övergångsregering

Förra veckan meddelade Ulf Kristersson att han avgår som statsminister. Han, liksom övriga statsråd, kommer dock att behålla sina poster till dess att en ny regering är på plats.

– Valresultatet kan ha givit komplicerade förutsättningar för nästa regeringsbildning eftersom partiernas olika besked inför valdagen skulle kunna utgöra hinder mot alla tänkbara regeringsbildare och koalitioner, skrev han samtidigt i ett uttalande.

Expert: så kan högersidan vinna valet

Samtidigt uppges det inte vara omöjligt för Tidöpartierna att behålla makten. Det misstänkte valfusket i Borlänge kan leda till ett omval i Region Dalarna, vilket innebär att över 220 000 röstberättigade personer i regionen behöver rösta igen i riksdagsvalet. 

Enligt matematikern och nationalekonomin Gustav Karreskog Rehbinder skulle det ge högersidan en realistisk chans.

– Det är inte det mest sannolika, men det är inte omöjligt, säger han till Aftonbladet.

Läs också: Vindkraft stoppas i Sverige

Foto: Ninni Andersson/Regeringskansliet

Text: Redaktionen