Dubbelmördare efterlyses efter dåd i Sverige

2024 03 26

En misstänkt gärningsman jagas nu av Interpol efter ett dubbelmord i Sverige.

Mannen är i 35-årsåldern och misstänks för ett dubbelmord i Nässjö.

Detta efter att två män hittats döda i en lägenhet den 29 februari i år.

De två döda hittades i samband med en lägenhetsbrand.

– Det är otroligt allvarlig brottslighet, därför jag har ansökt om att få publicera efterlysningen på Interpol, uppger kammaråklagare Emma Harrius, enligt TV4.

Stor misstanke

Det finns omständigheter som talar för att den misstänkte mannen inte längre är kvar i Sverige, berättar han.

Misstanken mot honom är stor, varför man nu väljer att efterlysa honom via Interpol.

– Han är misstänkt på sannolika skäl, den högre misstankegraden, för två fall av mord och en grov mordbrand den 29 februari, meddelar Emma Harrius.

Hittades av rökdykare

Det var brandkårens rökdykare som hittade de två döda männen i den brinnande lägenheten.

Offren var i 20- och 25-årsåldern.

När de hittades hade de bland annat stickskador på kropparna, vilket ledde till att polisen startade en förundersökning om mord.

Rättegångar uppskjutna

Den efterlyste mannen har tidigare häktats i sin frånvaro.

Han står också åtalad för ett rånförsök, men har lyckats skjuta upp den rättegången vid flera tillfällen, uppger SVT.

Detta har bland annat Brottsofferjouren påtalat efter att mannen blev misstänkt för dubbelmordet i Nässjö.

– Det skulle sannolikt, om han fällts, lett till ett långt fängelsestraff, har Brottsofferjourens ordförande Sven-Erik Alhem sagt till P4 Jönköping.

35-åringen är också tidigare dömd för misshandel och ofredande.

Söker vittnen

Exakt varför misstanken mot 35-åringen är så stark vill inte kammaråklagaren gå in på närmare.

Hon uppmanar dock allmänheten att kontakta polisen om de har gjort vittnesiakttagelser på platsen vid den aktuella tidpunkten.

Arkivfoto: Polisen

Text: Redaktionen

Viktigt polismeddelande till alla som kör bil – gäller hela veckan

2025 04 08

Under veckan kommer fler poliser att synas på och längst vägarna.

Detta eftersom polisen genomför en nationell trafikvecka mellan 7 och 13 april.

Från och med i dag, måndag, kommer fler hastighetskontroller att genomföras i hela landet.

– De extra hastighetskontrollerna kommer att genomföras i hela landet, både synligt med laserinstrument vid vägkanten, samt dolt med genomsnittshastighetsmätare – i såväl målade som civila polisbilar samt på motorcyklar, framhåller polisen i ett uttalande.

Målet med insatsen är att rädda liv.

– Polisens mål med att finnas i trafiken är inte att bötfälla någon utan att alla trafikanter ska få komma hem tryggt och säkert, säger Ursula Edström, trafikstrateg vid polisen.

Avgörande betydelse

Enligt Transportstyrelsens preliminära siffror omkom 210 personer i vägtrafiken förra året. 

Vägar med hastighetsbegränsningar från 70 km/h och uppåt är överrepresenterade i olycksstatistiken.

Maria Krafft, måldirektör för trafiksäkerhet på Trafikverket, konstaterar att hastighetsöverträdelser i samband med kollisioner kan få ödesdigra konsekvenser. Fordonets hastighet har många gånger en avgörande betydelse för utgången av en olycka.

– Om alla håller hastighetsgränserna kan vi rädda ungefär 50 liv varje år. Kör man till exempel i 80 km/tim i stället för 90 km/tim halveras risken att omkomma om man frontalkrockar. Dessutom: när vi lättar på gasen sparar vi på bränslet och minskar utsläppen, säger hon.

Därför berättar polisen i förväg

Varje år genomför polisen flera nationella trafikveckor med olika fokusområden.

Enligt Polismyndigheten är insatsveckor i trafiken ett effektivt sätt att få trafikanter att sänka hastigheten, vilket också är anledningen till att polisen berättar om insatserna i förväg.

Fakta: Polisens nationella trafikveckor

- Den nationella trafikveckan med fokus på hastighet är en av många trafiksäkerhetsveckor som polisen genomför varje år.

- Under de andra veckorna ligger fokus på bland annat nykterhet, brott på väg och yrkestrafik.

- Syftet med veckorna är att kraftsamla resurser och göra samstämmiga kontroller i hela EU.

Källa: Polisen

Foto: Polisen

Text: Redaktionen

Rysk kollaps – Kreml erkänner

2025 04 08

Rysslands ekonomi ”hotas” av fallande oljepriser.

Det framhåller chefen för Rysslands centralbank, Elvira Nabiulina, på tisdagsmorgonen.

Nabiulina utfärdar den skarpa varningen i ett tal till ledamöterna i det ryska underhuset, statsduman.

Det sällsynta erkännandet sker samtidigt som oljepriset rasar på världsmarknaden. Efter presidents Trumps besked om ”ömsesidiga tullar” mot världens länder har Brentoljan sjunkit med 14 procent. WTI-oljan har i sin tur noterat en nedgång på 15 procent, rapporterar Reuters.

– Tullkrig, och den här eskaleringen av tullkriget, leder vanligtvis till en nedgång i den globala handeln. Det leder till och med till en nedgång i efterfrågan på våra energiresurser, säger Nabiulina som betonar att centralbanken analyserar raset.

Centralbankschefens varning utfärdas en dag efter att Kreml kallat situationen för ”alarmerande”.

– Vi följer och övervakar den alarmerande situationen noggrant, sade Kremls talesperson Dmitrij Peskov under måndagen.

Jättesmäll för Moskva

Oljeindustrins kollaps är en tung smäll för Ryssland.

Den ryska ekonomin är fortfarande kraftigt beroende av en stark olje- och gasexport.

I dag står Ryssland för över 12 procent av den globala råoljeproduktionen.

Varje svängning på oljemarknaden kan således få stora konsekvenser.

– Priset på olja förblir den mest avgörande faktorn för Rysslands ekonomiska hälsa, och varje prisfall på olja påverkar direkt landets utländska valutaintäkter, inflation och övergripande ekonomiska stabilitet, framhåller Östekonomiska Institutet (SITE) i en färsk rapport.

I samma rapport framgår det att den ryska regimens finansiella reserver, som har använts för att finansiera krigsutgifterna, håller på att ta slut. Enligt forskarna kan reserverna vara uttömda om cirka ett år.

– När dessa reserver är förbrukade kommer centralbanken att utsättas för tryck att sänka sin styrränta, eller till och med börja trycka mer pengar, vilket kan leda till en hög inflation och en försvagad rubel, står det i rapporten.

”Nyckeln till att finansiera kriget”

Orysia Lutsevych, chef för Ukrainaavdelningen vid den brittiska tankesmedjan Chatham House, framhåller att Ryssland är beroende av oljeintäkter för att finansiera krigsinsatsen i Ukraina.

– Hittills har Ryssland, trots sanktioner från EU, lyckats öka inkomsten från oljeexporten. Det har varit en nyckel till att man lyckats finansiera kriget i Ukraina, säger hon till Newsweek.

– Om oljepriset sjunker kommer det innebära ytterligare påfrestningar för den ryska ekonomin. Begränsade inkomster från olja kommer sätta press på hela systemet.

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen