Polisen riktar meddelande till bilister

2024 03 23

Det vill polisen nu uppmärksamma med ett meddelande till bilister.

De understryker vikten av att den som kör på vissa djur har ett ansvar att anmäla det till polisen.

Detta efter att en utter har blivit påkörd i Värmdö på lördagsmorgonen.

Ring 112

Polisen framhåller att det finns vissa saker man måste tänka på som bilist.

– En påkörd utter har hittats vid vägen i Lämshaga. Den döda uttern körs enligt rutin av polisen till Naturhistoriska riksmuseet, meddelar polisen.

– Om du råkat ut för en viltolycka med älg, rådjur, hjort, vildsvin, björn, varg, järv, lo, utter, örn eller mufflonfår ska du ringa 112 och göra en polisanmälan. Du ska även placera ut en varningstriangel samt märka ut platsen där olyckan har skett. Markeringen ska vara på den sida av vägen där djuret försvann.

“Högt naturvärde”

Vidare menar polisen att vissa djur har vad som beskrivs som “särskilt högt naturvärde”.

– Ett antal däggdjur och fåglar med särskilt högt naturvärde ingår i statens vilt. Om de påträffas döda i naturen, ska det rapporteras till Polisen för transport till Naturhistoriska riksmuseet.

– På Naturhistoriska riksmuseet genomgår varje djur en grundlig undersökning innan de sparas som organ- och vävnadsprover i museets miljöprovbank. Djuren kan också sparas som skinn, skelett eller DNA-prov i de vetenskapliga samlingarna.

Ren och älg

I Boden har en lastbil och en ren kolliderat.

– Polisen får in en anmälan om en olycka med en mindre lastbil och en ren. Olyckan har inträffat på riksväg 97, Harads, meddelar polisen via sin webbsida.

– Renen dog i samband med olyckan och berörd sameby underrättas om detta.

I Marieby

Samtidigt har en kollision skett mellan en älg och en personbil i Östersund.

– En personbil och en älg är inblandade. Det är oklart hur det gick för älgen och en eftersöksjägare kallas ut.

Även i bland annat Umeå, Storuman och Örnsköldsvik har viltolyckor skett under den senaste tiden.

Foto: K. Hörnfeldt

Text: Redaktionen

”Allvarlig ökning” av extrem bakterie

2025 06 30

Det visar Folkhälsomyndighetens rapport ”Swedres-Svarm 2024”.

I rapporten fastslår myndigheten att antalet fall av så kallade ESBL-CARBA-producerande bakterier ökade med 30 procent under 2024 jämfört med 2023 – från 310 till 414 fall.  

FHM kallar siffran för en ”allvarlig ökning”.

– Dessa bakterier kan orsaka allvarliga och svårbehandlade infektioner som särskilt drabbar känsliga patientgrupper, samt försvåra viktiga medicinska behandlingar som transplantationer, framhåller myndigheten.

I Sverige finns fortfarande väldigt få behandlingsalternativ mot bakterierna. Därför betraktas ökningen av ESBL-CARBA som extra allvarlig.

De antibiotikaresistenta bakterierna kan bland annat orsaka svårbehandlade urinvägsinfektioner, bukinfektioner, lunginflammation och sepsis.

”Goda möjligheter att bromsa spridningen”

Olov Aspevall, utredare på Folkhälsomyndigheten, tror att Sverige kan bromsa smittspridningen.   

– Svensk sjukvård är bra på att förebygga utveckling av resistens. Ett exempel är att stora spridningar av vankomycinresistenta enterokocker inte längre förekommer lika ofta som för ett tiotal år sedan. Det betyder att vi även bör ha goda möjligheter att bromsa spridningen av ESBL-CARBA, säger han.

Antibiotikaresistensen ökar långsamt

I samma rapport fastslår Folkhälsomyndigheten att antibiotikaresistensen fortsätter att öka långsamt Sverige.

– Det är viktigt att arbetet med att förebygga infektioner, förhindra smittspridning och att använda antibiotika ansvarsfullt alltid prioriteras högt. Våra kontinuerliga ansträngningar kan bromsa, men inte helt hejda, ökad antibiotikaresistens, kommenterar Olov Aspevall.

”Ett av vår tids största hälsohot”

Socialminister Jakob Forssmed (KD) har beskrivit antibiotikaresistens som ett av vår tids största hälsohot.

– Om det inte lyckas så kommer även vi i Sverige, trots att vi själva är väldigt duktiga, att drabbas av resistenta bakterier. Så det krävs ett lokalt arbete men även en internationell och global approach i detta, har han sagt till Altinget.

Enligt Världshälsoorganisationen WHO sker mer än 700 000 dödsfall årligen till följd av resistenta mikroorganismer, däribland bakterier. 

I EU kopplas 33 000 dödsfall varje år till antibiotikaresistens. Unionens målsättning är att minska användandet av antibiotika med 20 procent till 2030. Mellan 2019 och 2023 har dock användandet ökat med en procent.

Foto: Folkhälsomyndigheten 

Text: Redaktionen