Läkare går ut med meddelande gällande sömnmedel

2024 03 21

En överläkare vill nu informera om att det kanske inte är helt smart att anta att sömnmedel är säkert.

Det är ingen ovanlighet att ha svårt och sova då och då.

Många svenskar använder bland annat melatonin för att få hjälp med nattsömnen.

Nu går överläkaren och barnneurologen Kristina Tedroff ut med ett meddelande i samband med att allt fler barn får sömnmedel.

Det rapporterar Svenska Dagbladet.

“Det är jättedumt”

Tedroff uttrycker oro angående hur snabbt förekomsten av sömnmedel hos barn har ökat.

Hon menar att det inte är smart att anta att det inte kan göra skada.

– Det är jättedumt att säga att melatonin är ofarligt för att det är kroppseget. Det är ett oprövat läkemedel, säger hon till SvD.

Vet inte effekterna

Tedroff framhåller att det kan vara hjälpsamt för många, men understryker samtidigt att när det i synnerhet gäller barn så finns det osäkerheter associerade med sömnmedel.

– Problemet är att det ofta blir långa behandlingar och att vi inte vet vilka långtids­effekter medicinen har, säger hon.

Enligt ny statistik från Socialstyrelsen får allt fler barn sömnmedel, i allt lägre åldrar.

Så låg dos som möjligt

Den som använder sig av sömnmedel bör använda så låg dos som möjligt.

– Det är bra om du kan använda sömnmedel i så låg dos som möjligt och under så kort tid som möjligt, inte mer än fyra veckor i taget, framhåller Vårdguiden 1177.

– Om du behöver behandling under en längre tid kan läkaren rekommendera att du inte tar läkemedlet varje natt.

Finns biverkningar

Det finns även eventuella biverkningar som kopplas samman med det populära sömnmedlet melatonin.

– Det är ovanligt att få biverkningar av melatonin, men en del kan bli trötta och dåsiga dagen efter. En del kan få migrän, yrsel, muntorrhet, buksmärtor eller förstoppning, fortsätter 1177.

– Du bör bara använda läkemedel mot sömnbesvär när inget annat har fungerat och du upplever att sömnsvårigheterna gör att det är svårt att hantera vardagen. Läkemedel mot sömnbesvär ska bara användas under en kort tid.

Foto: K. Kulikova

Text: Redaktionen


20 okt 26

Storm på väg mot Sverige – då brakar det loss

2026 10 20

Mildare höstväder präglar Sverige under början av veckan.

Fram till helgen väntas plusgrader i nästan hela landet. I södra och mellersta Sverige letar sig temperaturerna över 10-gradersstrecket.

Framåt helgen slår dock vädret om rejält.

En höststorm rör sig mot Sverige och väntas föra med sig kraftiga vindar under söndagen.  

Det är ännu oklart hur omfattande konsekvenserna blir, men SMHI flaggar för att det kan bli rejält blåsigt i hela landet.

– På söndag ser det ut att bli rejält blåsigt i hela landet i samband med att ett djupt lågtryck som närmar sig ute på Norska havet, framhåller myndigheten i sin senaste prognos.

Stormen Austen

Den brittiska vädertjänsten har döpt stormen till Austen.

Enligt SMHI väntas Austen nå Storbritannien under torsdagen och fredagen för att sedan röra sig österut. På söndag beräknas stormen dra in över Sverige.  

Varningar kan utfärdas

SMHI har än så länge inte utfärdat några varningar inför söndagen.

Varningar kan dock komma senare under veckan. Enligt SMHI publiceras vädervarningar på myndighetens hemsida och väderapp upp till tre dygn innan väderhändelsen beräknas inträffa. 

– Det är viktigt att följa väderutvecklingen eftersom prognoserna uppdateras kontinuerligt dygnet runt, vilket även kan medföra ändringar av varningsnivåer och varningsområden, skriver SMHI på sin hemsida.

Läs också: Bekräftat: Största ökningen sedan pandemin 

FAKTA: SMHI:s varningsnivåer

- Varningar utfärdas som gul, orange och röd, där röd är allvarligast.

- SMHI varnar för många olika typer av väderhändelser som till exempel vind, regn, halka, höga vattenflöden eller höga temperaturer.

- Varningssystemet utgår ifrån vilka konsekvenser eller störningar vädret kan skapa. Exempelvis kan 20 millimeter snö inom 12 timmar ge olika varningsnivåer beroende på var i landet snön faller eller när på året det sker.

Källa: Krisinformation.se

Andra läser: Biljätte kollapsar 

Foto: JD Designs

Text: Redaktionen


20 okt 26

Skatt på ISK höjs kraftigt

2026 10 21

I dag använder över fyra miljoner svenskar investeringssparkontot ISK.

Snart höjs skatten på den populära sparformen.

Skatten på ISK – som räknas ut genom att statslåneräntan plus en procentenhet multipliceras med en schablonskatt på 30 procent – beräknas höjas från 1,065 procent till cirka 1,22 procent, rapporterar Di.

Det motsvarar en ökning på cirka 15 procent.

Då behöver du betala

Den som har ett sammanlagt sparande på högst 300 000 kronor på ISK behöver inte betala någon schablonskatt på sparandet. Det beror på att den skattefria grundnivån uppgår till 300 000 kronor sedan årsskiftet 2025/26.

För sparare med större kapital kan det däremot vara fördelaktigt att placera en del av pengarna i en annan sparform.

– För den som redan utnyttjat den skattefria delen på 300 000 kronor och vill ha ett räntesparande med en stabil men lite lägre avkastning kan en vanlig aktiedepå ge mer. Men om du förväntar dig en avkastning högre än 3,7 procent så ska du ha pengarna på ett investeringssparkonto, säger Länsförsäkringars sparekonom Stefan Westerberg till Di.

Kan tjäna mer 

En aktiedepå är ett konto där du kan köpa och sälja aktier och andra värdepapper. Till skillnad från ISK, där sparandet beskattas med en årlig schablonskatt, betalas skatt på ett depåkonto varje gång ett värdepapper säljs med vinst.

– Med en riktigt lång spartid, omkring 30 år, kan aktiedepån vinna genom att pengarna växer innan vinsten beskattas, säger Stefan Westberg till tidningen.  

Läs mer: 47 000 äger aktien på Avanza – bjässen lyfter på börsen 

Så beräknas ISK-skatten

- Med ett investeringssparkonto betalar du ingen skatt på de vinster du gör när du säljer aktier, fonder och andra tillgångar, och inte heller på räntor och utdelningar.

- Du kan inte heller göra avdrag i deklarationen om du gör förlust när du säljer värdepapper. Istället betalar du en schablonskatt på hela kapitalet varje år.

- Schablonskatten baseras på statslåneräntan och för 2026 är schablonskatten 1,065 procent.

Källa: Skandia 

Andra läser: Kostar nästan en miljard – nu har Ukraina förstört den 

Foto: C. Liverani

Text: Redaktionen