Stor förändring nära – avgör kontanternas framtid

2024 03 20

En ny lagstiftning om kontanternas roll i samhället närmar sig.

Under onsdagen har Riksbanken och regeringens kontantutredare Dennis Dioukarev gett sin syn på hur en framtida lagstiftning kan se ut.

Det uppger organisationen Kontantupproret, som leds av Björn Eriksson, tidigare ordförande i Säkerhetsbranschen, Sveriges rikspolischef och landshövding i Östergötland.

Han berättar att både vice riksbankschefen Aino Bunge och regeringens utredare Dennis Dioukarev gav tydliga besked under ett seminarium i riksdagen som anordnades av Kontantupproret och Centerpartiet.

– Det blev en mycket klargörande diskussion. Vi står vid en avgörande brytpunkt när det gäller kontanterna i Sverige. Med tanke på bankernas ekonomiska ställning är problemet knappast kostnaden, utan att de tyvärr inte bryr sig.

– Därför är det upp till staten att bestämma om kontanternas framtid och om alla ska ha rätten att få betala som de vill. Om inte politikerna agerar nu så är det enda analoga betalmedlet som klarar en krissituation snart borta, säger Björn Eriksson.

Han påpekar att användningen av kontanter har minskat kraftigt i samhället, vilket även en färsk undersökning från Riksbanken visar.

Enligt undersökningen har endast en av tio svenskar använt kontanter vid sitt senaste köp i butik och allt fler näringsidkare har slutat ta emot kontanter.

– Utvecklingen kan leda till att ännu fler slutar acceptera kontanter och att de blir svåra att få tag på och att göra sig av med, kommenterar vice riksbankschef Aino Bunge.

”Behövs nu”

Nu ser Björn Eriksson ett ljus i kontantmörkret. Han bedömer att en ny lagstiftning, som kommer stärka kontanternas betydelse, är inom räckhåll.

– Det är glädjande att våra politiska företrädare äntligen börjat inse att kontanterna inte bara är en fråga om några ”stackars äldre” som inte klarar av digitala verktyg. Kontanterna är en avgörande del i hela vårt samhälles krisberedskap och för många människor att få ett drägligt liv, säger han.

Riksbankens Aino Bunge ger ett liknande besked.

– Lagstiftning behövs nu för att det fortsatt ska gå att betala med kontanter i Sverige. I slutändan är det statens ansvar att betalningar är säkra, effektiva och tillgängliga – och att alla delar i kontantkedjan fungerar – både i normala tider, kriser och vid höjd beredskap. 

Riksbanken vill gå längre

Regeringen har tillsatt en utredning med uppdrag att se över möjligheten att betala vissa samhällsviktiga varor med kontanter.

Riksbanken vill dock gå ännu längre. Centralbanken anser att utredningen inte är tillräckligt omfattande.

– Vi behöver se till helheten i kontantkedjan. Riksbanken anser därför att åtgärder behövs för att också säkra värdetransporterna till och från handeln, liksom möjligheten att sätta in dagskassor, säger Aino Bunge som tidigare har argumenterat för att både butiker och banker ska vara skyldiga att ta emot kontanter.

Foto: Johnér resp Jens Lindström MSB

Text: Redaktionen


JUST NU: Ovanligt väderfenomen drar in över Sverige – nu i veckan

2025 11 03

Orkanen Melissa, som orsakade stor förödelse bland annat på Jamaica förra veckan, har nu dragit sig vidare till Nordatlanten och befinner sig sydväst om Island.

Numera är dock Melissa inte längre kategoriserad som en orkan.

Istället har hon förvandlats till ett vanligt lågtryck.

Men det för också någonting ovanligt med sig, rapporterar danska TV2.

Övergången leder nämligen till en varmfront med en hel del regn – men också varm luft som för med sig onormalt varma temperaturer för årstiden.

Även Sverige kommer att påverkas.

Det är inte bara Danmark som kommer att uppleva betydligt varmare väder. Under de kommande sju dagarna kommer hela Europa att uppleva temperaturer över det normala för den här tiden på året, framhåller kanalens meteorologer.

"Ända upp över Norrland"

Under veckan kommer därmed “höstkänslan tillfälligt läggas på is”, skriver kanalen.

Som varmast kan det bli mitt i veckan då temperaturen lokalt kan nå 15 grader. En normal maxtemperatur i början av november ligger egentligen på mellan 7 och 9 grader.

Även SMHI har noterat det ovanliga vädret som är på ingång.

– På tisdag och onsdag väntas tidvis regn i större delen av landet. Samtidigt blir det i främst södra Sverige ganska blåsigt med friska eller lokalt hårda sydvästliga vindbyar, framhåller Mattias Lind, meteorolog på SMHI och tillägger:

– Sydvästvinden för också med sig för årstiden mycket mild luft in över landet och temperaturen kan nå en bit över 10 grader ända upp över sydöstra Norrland.

LÄS MER: “Letar särskilt efter folk över 50 år” – Arbetsförmedlingen tipsar

Svårbedömt veckoslut

Allt som allt kan det bli en relativt blöt vecka i stora delar av landet, framför allt i de södra delarna.

– På torsdag ser det ut att fylla på med mer regn i ett stråk över norra Götaland och delar av Svealand. Samtidigt kan lite torrare och kyligare luft då strömma in över norra Sverige, förklarar Mattias Lind.

Den milda luften väntas ligga kvar i söder framåt helgen medan det kan bli lite kallare luft i norra Sverige. 

– Möjligen kan nederbörden också leta sig upp över norra Norrland där det i så fall också kan bli snöfall. Detaljerna kring utvecklingen för veckoslutet är dock svårbedömda, menar Mattias Lind.

LÄS OCKSÅ: Kaos i Ryssland – flygplatser stängs efter massattack

Foto:

Text: Redaktionen


3 november 2025

“Ny arg diktator” kan ta över i Ryssland – chefsekonom varnar Europa

2025 11 03

Inom EU pågår en diskussion om att beslagta Rysslands frysta valutareserver och använda dem för att hjälpa Ukraina.

Efter den ryska invasionen 2022 frystes fonden som en del av de initiala sanktionspaketen mot Moskva.

Men pengarna har hittills legat orörda, och trycket inom EU ökar för att använda dem för Ukrainas skull.

Nu varnar flera norska experter unionen för ett sådant scenario.

Bland annat på grund av det prejudikat som det skulle innebära.

– Idag finns det en god anledning att beslagta medlen, men när man väl har börjat göra det kan man beslagta medel av sämre skäl i framtiden, säger Jan Ludvig Andreassen, chefsekonom på Eika Gruppen, till Dagbladet.

"Ny arg diktator" kan ta över

En av anledningarna till den norska skepsisen är landets oljefond. Den har tidigare av ekonomer beskrivits som “elefanten i rummet” i sammanhanget.

– Norge som är en stor investerare i många länder, bör vara försiktig med att stödja den här typen av konfiskering av en annans stats medel, säger Jan Ludvig Andreassen.

Chefsekonomen har skrivit flera böcker om ekonomisk historia. Han menar att ett beslagtagande av de ryska tillgångarna skulle kunna få oavsiktliga konsekvenser, så kallade ringar på vattnet.

– Den ryska regeringen är elitistisk och väldigt kopplad till en större krets kring Putin. Jag tror att många ryssar, när det blir fred, kommer att känna att det är en stor orättvisa att deras besparingar tagits från ett fattigt land. Det är en kollektiv bestraffning, vilket i sin tur kan ge upphov till nya, arga diktatorer i Ryssland, säger Andreassen.

LÄS MER: Mötet kollapsade – Kreml ger nytt drastiskt besked till Trump

Pekar ut oljefonden

Enligt ekonomen måste ett större fokus ligga på hur freden ska komma att se ut. Han ser framför sig att man skulle kunna få ett nytt slags Versaillesfördrag, och drar paralleller till hur fredsavtalet efter första världskriget såg ut då Tyskland blev tvungna att betala skadestånd för kriget.

– Det är uppenbart och frestande att göra det (beslagta de ryska medlen, red. anm.), men man måste tänka långsiktigt. Det handlar främst om hur det påverkar uppgörelsen med Ryssland när det blir fred. Sedan finns det Oljefonden, som skulle kunna hamna i samma situation, trots att vi är helt oskyldiga, säger Jan Ludvig Andreassen.

LÄS OCKSÅ: “Letar särskilt efter folk över 50 år” – Arbetsförmedlingen tipsar

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen