Vänsterpartiet ger nytt besked om vapenexport till Ukraina

2024 03 18

– Vi måste stödja Ukraina med det vi kan, så snabbt vi kan.

Det framhåller Vänsterpartiets partiledare Nooshi Dadgostar på sociala medie-plattformen X.

V-ledaren vill att Sverige ska utöka vapenleveranserna till Ukraina och att det ska ske på bekostnad av andra svenska vapenleveranser utomlands.

Dadgostar och Vänsterpartiet kräver att regeringen drar ner på vapenleveranser till storköpare som USA, Brasilien och Pakistan som tillsammans står för nästan åtta miljarder av vapenintäkterna till Sverige.

Genom att nedprioritera exporten till ovan länder kan Sverige utöka vapenleveranserna till Ukraina, betonar vänsterledaren.

– Ukraina klarar att hålla emot till viss mån mot Ryssland, men vi vet att de lider stor brist på ammunition och krigsmateriel. Så att varje granat, varje patron, varje lämpligt krigsmateriel behöver nu skickas till Ukraina, säger Dadgostar till Expressen.

Svängde om vapenleveranser

Vänsterpartiet röstade nej till att skicka vapen till Ukraina i ett tidigt skede av den ryska invasionen.

Efter påtryckningar från bland annat den tidigare partiledaren Jonas Sjöstedt svängde V i frågan.   

Stor ökning

Sveriges export av vapen ökade under 2023. Totalt ökade vapenförsäljningen med 18 procent jämfört med föregående år.

De största köparna är USA, Storbritannien, Pakistan och Brasilien.

Sverige har även levererat stora mängder vapen till Ukraina.

Sedan 2022 har Sverige bidragit med militärt stöd till ett värde av över 30 miljarder kronor.

Vapen och utrustning

Den största andelen av Sveriges militära stöd till Ukraina består av vapen och utrustning:

- Artillerisystemet Archer

- Stridsvagn 122 (Leopard 2)

- Granatgevär (Carl Gustaf) med ammunition

- Pansarskott (AT4)

- Pansarvärnsrobot 57 (NLAW)

- Stridsfordon 90 (CV 90),

-  Automatgevär, minröjningsutrustning, hjälmar, avancerad ammunition, sjömålsrobot 17, pansarvärnssystem, personterrängbilar, vinterutrustning, riktmedel, kroppsskydd, tält, maskeringsnät och luftvärnssystem.               

Källa: Regeringen

Foto: Agnes Stuber

Text: Redaktionen

UPPGIFTER: Elon Musk i ”fysisk konfrontation”

2025 05 31

Elon Musk uppges ha varit inblandad i en ”fysisk konfrontation”.

Elon Musk har fått mycket uppmärksamhet under sin turbulenta period som rådgivare åt president Donald Trump.

Nu hävdar den tidigare Trump-medarbetaren Steve Bannon att Musk har varit inblandad i en ”fysisk konfrontation”.

Uppstod fysiskt bråk

Elon Musk väckte starka känslor även inom Trumpadministrationen.

Det har tidigare rapporterats om stora, dramatiska gräl mellan Musk och USA:s finansminister Scott Bessent.

Men nu hävdar Steve Bannon att bråken var värre än vad folk har förstått.

Bannon menar att det var fysiskt bråk mellan Musk och Bessent, rapporterar Newsweek på lördagen.

Bråket handlade om Musks löfte om stora budgetnedskärningar. Bessent ska ha påpekat att Musk, som chef för Doge, hade lovat betydligt större nedskärningar än vad han sedan levererade.

Då uppstod fysiskt bråk, hävdar Bannon.

– Och det var då Elon blev fysisk. Det är ett känsligt ämne för honom, säger Bannon.

Tidigare har det rapporterats om ett aggressivt gräl, men Bannon menar att det var mycket mer än så.

– Det var inte ett gräl, det var en fysisk konfrontation. Elon knuffade i princip ner honom, säger Steve Bannon.

Fick Trump emot sig

Sammandrabbningen ska ha ägt rum när Musk och Bessent förflyttade sig från Ovala rummet till korridoren.

Efter bråket ska Musk ha fått Trump emot sig, hävdar Bannon.

– Trump ställde sig till 100 procent på Bessents sida efter sammandrabbningen, säger Steve Bannon, enligt tidningen.

Det är oklart exakt hur Steve Bannon har fått dessa uppgifter.

Klart är i alla fall att Elon Musk tycks ha skapat splittring inom Trumpadministrationen.

Nu har Musk emellertid tagit ett steg tillbaka och hoppat av rollen som ledare för effektiviseringsmyndigheten Doge.

Musk avtackades genom en uppmärksammad presskonferens på fredagskvällen.

Foto: Official White House Photo by Molly Riley

Text: Redaktionen

UPPGIFTER: Hot mot Trump misstänks vara fejkat

2025 05 31

Ett allvarligt hot mot president Trump misstänks nu vara fejkat.

USA:s president Donald Trump har utsatts för två mordförsök och får också ofta ta emot allvarliga hot.

Nyligen rapporterade USA:s departement för inrikes säkerhet om ett nytt, allvarligt hot.

Men nu misstänker man att hotet var fejk – och att syftet var att sätta dit den påstådda avsändaren.

Misstänks vara fejk

Ramon Morales Reyes, en papperslös migrant, anklagas för att ha skickat ett brev till Donald Trump där han ska ha hotat med att döda presidenten, rapporterar ABC News.

– Tack vare våra ICE-tjänstemän sitter den här illegala invandraren som hotade att mörda president Trump bakom lås och bom, kommenterade departementets chef Kristi Noem på X.

Men nu har fallet tagit en ny vändning.

Flera källor inom rättsväsendet uppger att mordhotet misstänks vara fejkat, och att Ramon Morales Reyes inte har skrivit eller skickat brevet.

Istället tror man att hotbrevet har skickats av någon som vill sätta dit Reyes och få honom deporterad.

Enligt uppgifter har Reyes fått genomgå ett handstilstest, som visar att hans handstil inte matchar den i brevet. Samtidigt finns det en konkret misstanke om vem som försökt sätta dit Reyes.

Försökte sätta dit honom

Man misstänker nu att en annan man, som sitter i fängelse misstänkt för att ha misshandlat Reyes, ligger bakom brevet.

Man tror att mannen har velat sätta dit Reyes och få honom utvisad, för att Reyes inte ska kunna vittna mot honom.

Utredningen om hotbrevet pågår fortfarande, och från officiellt håll har fallet inte kommenterats ytterligare. Men enligt källor så misstänker man alltså starkt att hotbrevet var fejk.

Fallet väcker uppmärksamhet bland annat med anledning av att amerikanska myndigheter under Trumpadministrationen har fått order om att intensifiera arbetet med att utvisa migranter som befinner sig i landet utan tillstånd.

Foto: Official White House Photo by Shealah Craighead

Text: Redaktionen