Tydligt besked till alla som kör bensin- och dieselbil

2024 03 18

Det klimatpolitiska ramverk som regeringen antagit inbegriper etappmål som ska nås mellan 2030 och 2045.

Senast 2030 ska växthusgasutsläppen vara minst 63 procent lägre än 1990, enligt ett av etappmålen.

Om Sverige inte klarar av målsättningen blir det EU-böter.

I nuläget ser det tufft ut. Utsläppen bedöms öka med 5,9–9,8 miljoner ton koldioxidekvivalenter till 2030, enligt regeringens höstbudget.

Klimatminister Romina Pourmokhtari (L) är dock inte orolig. Det framhåller hon i en intervju med GP.

Pourmokhtari är övertygad om att Sverige kommer klara målet och pekar ut tre avgörande faktorer för det:

- Återställande av våtmarker

- Utsläppshandel

- Elektrifieringen

”Parantes i historien”

Elektrifieringen benämner klimatministern som ”mest avgörande”.

I intervjun vänder hon sig direkt till alla som kör fordon med förbränningsmotor, till exempel bensin- och dieselbilar.

– Förbränningsmotorn är en parentes i historien och det måste alla förstå, säger Pourmokhtari  till GP.

Svaret på kärnkraftsfrågan

Det krävs en större elproduktion än i dag för att kunna genomföra den omfattande elektrifieringen av samhället som regeringen planerar.

Regeringen vill i synnerhet satsa på ny kärnkraft för att klara omställningen.

När det första kärnkraftverket kan vara på plats kan Romina Pourmokhtari inte ge besked om. 

– Det beror på när de som vill bygga kärnkraft känner att nu går det att bygga kärnkraft, säger hon till tidningen.

Ska fasas ut 2030

Enligt EU:s klimatpaket Fit for 55, som Sverige måste förhålla sig till, ska fossila bränslen fasas ut till 2030.

För att uppnå detta vill regeringen elektrifiera transportsektorn.

Under 2024 har flera myndigheter fått i uppdrag att ”snabba på” processen. Regeringen har gett olika aktörer olika uppdrag:

- Transportstyrelsen ska vidta åtgärder för att underlätta för certifiering av nya lösningar kopplade till elektrifierad sjöfart med fokus på konvertering av fartyg till eldrift.

- Trafikanalys ska ta fram ett kunskapsunderlag om en storskalig elektrifiering av transportsektorn. Kunskapsunderlaget ska bland annat omfatta en kartläggning av konsekvenser för till exempel markanvändning, elnät och beredskap - både lokalt, regionalt och nationellt. 

- Boverket ska identifiera kommuner som genom bland annat samhällsplanering skapar förutsättningar för elektrifiering av sjöfart, inklusive kollektivtrafik, och redovisa goda exempel på hur det kan genomföras.

- Energimarknadsinspektionen ska utreda och ta fram en metod för att hantera och använda nätutvecklingsplaner i energiplaneringssyfte, bland annat för att kunna möjliggöra för en skyndsam elektrifiering av alla trafikslag. 

- Statens energimyndighet ska redovisa hur myndigheten avser att bygga upp och utveckla den nationella samordningen för laddinfrastruktur.

- Länsstyrelserna ska vidta åtgärder för att främja utbyggnaden av hemmaladdning för elfordon för hushåll i flerfamiljshus.     

Foto: Elima Mwinyipembe Regeringskansliet

Text: Redaktionen

Tiotusentals bankkunder kan få pengar tillbaka – många vet inte om det

2025 08 29

En ny lag gör det möjligt för bankkunder som drabbats av vishingbedrägerier att få ersättning av banken.  

Vishing innebär att bedragare ringer, mejlar eller skickar sms för att lura personer att lämna ut känsliga uppgifter, som kortnummer eller inloggningsuppgifter till banken.

Totalt blev bankkunder bedragna på 2 miljarder kronor genom vishingbedrägerier under åren 2019-2024, rapporterar SvD.

Många har inte fått sina pengar tillbaka. Fram tills sommaren 2022 kunde bankerna hänvisa till att kunderna agerat ”särskilt klandervärt” – en juridisk term som används när en kund anses ha agerat så vårdslöst att denne ska stå för hela den ekonomiska förlusten.

Men i juni 2022 ändrades lagen. Högsta domstolen omdefinierade definitionen av ”särskilt klandervärt”, vilket har öppnat för att lurade bankkunder kan få sina pengar tillbaka.

Trots det är många kunder omedvetna om lagändringen – delvis eftersom storbankerna har valt att inte informera dem. Sex av sju av Sveriges största banker har avstått från att kontakta berörda kunder, uppger SvD.

–  Du som kund är välkommen att höra av dig om du vill få din situation prövad igen, säger Nordeas pressansvarige Hugo Laigar till tidningen.

Tiotusentals kan få pengar tillbaka

Enligt tidningens granskning har cirka 30 000 bankkunder möjlighet att få sitt fall omprövat. Detta eftersom de ansökte om ersättning innan den nya HD-domen trädde i kraft.

Många är dock omedvetna om lagändringen, menar Konsumentverkets generaldirektör Cecilia Tisell.

– Det är ju framför allt många äldre som har drabbats och det skulle förvåna mig om så särskilt många av dem känner till den här HD-domen, säger hon till tidningen.

LÄS MER: Stort slöseri med skattepengar – ett parti pekas ut 

Bedrägerierna minskar

I maj 2024 uppgav Bankföreningen, som företräder Sveriges banker, att flera åtgärder ska införas för att stärka kundskyddet mot bedrägerier.

Åtgärderna har gett resultat direkt.

För första gången sedan 2020 noterades under fjolåret en minskning av brottsvinsterna för bedrägerier. Vinsterna för år 2024 var cirka 6,3 miljarder – 16 procent lägre än 2023 då vinsterna uppgick till cirka 7,5 miljarder kronor.

– Vi ser en glädjande minskning. Vi har under året noterat lägre brottsvinster i de enskilda polisanmälningar vi fått in. En bidragande orsak är det arbete som bedrivs för att göra det svårare för bedragare att genomföra den här typen av brott, säger Viktor Lundberg, operativ koordinator på polisens nationella bedrägericentrum.

LÄS MER: Plötslig flykt på börsen – många säljer samma aktier

Foto: Rupixen.com

Text: Redaktionen

Livsfarlig sexvana ökar kraftigt – ”man kan dö”

2025 08 29

Antalet fall av strypsex har ökat kraftigt.

Det uppger Rättsmedicinalverket i en ny granskning. Myndigheten hänvisar bland annat till en amerikansk studie där 64 procent av de unga kvinnorna uppger att de blivit strypta under sex.

Samtidigt visar andra studier att strypsex är farligare än vad som tidigare antagits – fenomenet kan orsaka synliga och bestående hjärnskador.

Nu öppnar Rättsmedicinalverket för att förbjuda strypsex.

– Frågan tåls att diskuteras och lyftas upp på våra departement, säger Eva Rudd, rättsläkare på myndigheten, till SVT.

Enligt Rudd har nya studier bidragit med ny kunskap som kan motivera ett förbud.  

– Vi har tidigare tänkt att faran ligger vid själva strypningen, att det är då man kan dö. Nu visar studier att det inte går att utesluta att upprepade strypningar kan leda till långtgående funktionsnedsättningar.

”Förväntas gå med på det”

Brita Zilg är också rättsläkare på Rättsmedicinalverket. Hon bedömer att ökningen av strypsex handlar om en normalisering av sex som förekommer i ”våldsam porr”. Många unga tjejer har uppfattningen att stryptag under samlag är något som de förväntas gå med på.

– Det finns inget riskfritt sätt att ha strypsex på. Det finns en risk att dö eller att få hjärnskador, har hon sagt till Aftonbladet.

Ungdomsjouren 1000 Möjligheter och kvinnojouren Unizon gör samma bedömning.

– Vi möter det varje dag i våra stödverksamheter. På Unizons 148 kvinno-, tjej- och ungdomsjourer vittnar unga tjejer om hur så kallat ”strypsex” blivit något man ”förväntas gå med på”, skriver 1000 Möjligheters generalsekreterare Zandra Kanakaris och Unizons förbundsordförande Olga Persson i Altinget.

Organisationerna vill se en ny lag mot strypvåld som inkluderar sexuella sammanhang.

–  Samtycke får aldrig vara en ursäkt för potentiellt dödliga våldshandlingar. Vi vill även se porrskydd för barn, med åldersverifiering och andra former av reglering.

Varannan tjej

Tidigare undersökningar har även visat att våldsamt sex ökar kraftigt bland unga i Sverige.

Professor Carolina Överlien vid Stockholms universitet är en av flera som forskat på våld i ungas nära relationer.

Hennes studie visar att varannan tjej mellan 15 och 19 år har utsatts för någon form av sexuellt våld i en relation.

– Vi har framför allt stött på unga tjejer som inte har vetat om de har rätt att säga nej när man inte vill. 15-åringar som tror att när man är ihop med någon så förväntas man ställa upp på det han önskar. Man vet inte att det är upp till en själv att sätta gränser kring sin egen kropp, sade Carolina Överlien till SVT Nyheter i början av 2023.

Några månader senare vittnade flera unga tjejer om att strypsex blivit normaliserat i en intervju med Sydsvenskan.

– Det gjorde ont, men det värsta var att jag inte fick luft. Jag trodde att jag skulle dö. Samtidigt låg jag där, naken och alldeles utelämnad, sa en av tjejerna till tidningen.

Foto: WVT

Text: Redaktionen