Tydligt besked till alla som kör bensin- och dieselbil

2024 03 18

Det klimatpolitiska ramverk som regeringen antagit inbegriper etappmål som ska nås mellan 2030 och 2045.

Senast 2030 ska växthusgasutsläppen vara minst 63 procent lägre än 1990, enligt ett av etappmålen.

Om Sverige inte klarar av målsättningen blir det EU-böter.

I nuläget ser det tufft ut. Utsläppen bedöms öka med 5,9–9,8 miljoner ton koldioxidekvivalenter till 2030, enligt regeringens höstbudget.

Klimatminister Romina Pourmokhtari (L) är dock inte orolig. Det framhåller hon i en intervju med GP.

Pourmokhtari är övertygad om att Sverige kommer klara målet och pekar ut tre avgörande faktorer för det:

- Återställande av våtmarker

- Utsläppshandel

- Elektrifieringen

”Parantes i historien”

Elektrifieringen benämner klimatministern som ”mest avgörande”.

I intervjun vänder hon sig direkt till alla som kör fordon med förbränningsmotor, till exempel bensin- och dieselbilar.

– Förbränningsmotorn är en parentes i historien och det måste alla förstå, säger Pourmokhtari  till GP.

Svaret på kärnkraftsfrågan

Det krävs en större elproduktion än i dag för att kunna genomföra den omfattande elektrifieringen av samhället som regeringen planerar.

Regeringen vill i synnerhet satsa på ny kärnkraft för att klara omställningen.

När det första kärnkraftverket kan vara på plats kan Romina Pourmokhtari inte ge besked om. 

– Det beror på när de som vill bygga kärnkraft känner att nu går det att bygga kärnkraft, säger hon till tidningen.

Ska fasas ut 2030

Enligt EU:s klimatpaket Fit for 55, som Sverige måste förhålla sig till, ska fossila bränslen fasas ut till 2030.

För att uppnå detta vill regeringen elektrifiera transportsektorn.

Under 2024 har flera myndigheter fått i uppdrag att ”snabba på” processen. Regeringen har gett olika aktörer olika uppdrag:

- Transportstyrelsen ska vidta åtgärder för att underlätta för certifiering av nya lösningar kopplade till elektrifierad sjöfart med fokus på konvertering av fartyg till eldrift.

- Trafikanalys ska ta fram ett kunskapsunderlag om en storskalig elektrifiering av transportsektorn. Kunskapsunderlaget ska bland annat omfatta en kartläggning av konsekvenser för till exempel markanvändning, elnät och beredskap - både lokalt, regionalt och nationellt. 

- Boverket ska identifiera kommuner som genom bland annat samhällsplanering skapar förutsättningar för elektrifiering av sjöfart, inklusive kollektivtrafik, och redovisa goda exempel på hur det kan genomföras.

- Energimarknadsinspektionen ska utreda och ta fram en metod för att hantera och använda nätutvecklingsplaner i energiplaneringssyfte, bland annat för att kunna möjliggöra för en skyndsam elektrifiering av alla trafikslag. 

- Statens energimyndighet ska redovisa hur myndigheten avser att bygga upp och utveckla den nationella samordningen för laddinfrastruktur.

- Länsstyrelserna ska vidta åtgärder för att främja utbyggnaden av hemmaladdning för elfordon för hushåll i flerfamiljshus.     

Foto: Elima Mwinyipembe Regeringskansliet

Text: Redaktionen

11feb25

Hushållen kan andas ut – efterlängtat besked i morgon torsdag

2026 02 12

Under början av året har elpriserna skjutit i höjden. På tisdagen nådde elpriset den högsta nivån på två år – genomsnittspriset för alla elområden landade på 2 kronor per kWh.

Men nu är det värsta över.

Energibolaget Fortum går ut med ett efterlängtat besked till hushållen: på torsdagen faller elpriserna ordentligt.

– Till i morgon faller priserna ganska ordentligt i förhållande till 2 kronor. Det här betyder naturligtvis tusenlappar för enskilda månader för villaägare, hundralappar för de som bor i lägenhet, säger Fortums elprisexpert Patrik Södersten till TV4.

Vidare konstaterar Södersten att prisstoppen är nådd. Hushållen kan därför räkna med att elpriserna inte sticker iväg till de nivåer som noterades i början av veckan.

Kräver justerat elstöd

Samtidigt debatteras regeringens högkostnaddskydd för el, som träder i kraft om det genomsnittliga spotpriset på el under en månad överstiger 1,5 kronor per kilowatttimme inom ett elområde. Om pristaket överträds täcker staten mellanskillnaden.

Flera experter har dock betonat att det är osannolikt att stödet kommer att aktiveras, eftersom det genomsnittliga spotpriset inte väntas överstiga 1,5 kronor per kWh.

Socialdemokraterna anser att stödet ska aktiverats, oavsett om pristaket nås eller inte.

–  Man måste sluta skylla ifrån sig och se till att elprisstödet betalas ut till alla de som har drabbats hårdast, säger Socialdemokraternas energi- och näringspolitisk talesperson Fredrik Olovsson enligt SVT.

LÄS MER: Swedbank går ut med uppmaning till Sveriges kvinnor

Ebba Busch svarar

Enligt Olovsson är gränsen på 1,5 kronor per kWh för hög.

Energi- och näringsminister Ebba Busch (KD) svarar att regeringen är beredd att betala ut stödet om elpriserna håller sig på en hög nivå under en längre tid. Hon passar även på att utdela en känga till oppositionen.

– De rödgröna är ute och skäller nu när man har exakt det elsystem som man ville ge Sverige. Det vill säga en massiv nedläggning av stabil fossilfri kärnkraft, och istället växla över på ett elsystem som innebär att om det inte blåser och är svinkallt i Sverige samtidigt så blir det väldigt tungt för hushållen, säger Busch enligt SVT.

LÄS OCKSÅ: Ryssar evakueras

Foto: D. MacKay

Text: Redaktionen

Ny skatt på ingång – kan bli unikt hög i Sverige

2026 02 12

En ny “EU-skatt” kan bli en rejäl smäll för Sverige.

EU-kommissionen föreslår att unionens elnät ska knytas ihop.

Uppemot 25 procent av medlemsländernas så kallade flaskhalsintäkter ska användas till gemensamma projekt, lyder förslaget.

Då riskerar Sverige att få den högsta notan i hela EU, rapporterar SR.

– Det är alltså inte okej att indirekt införa en slags EU-skatt här, säger energi- och näringsminister Ebba Busch (KD) till radion.

Kan betala två tredjedelar av allt

Flaskhalsavgifterna tas ut när el produceras i ett av Sveriges fyra elomården och förs över till ett annat med högre pris. Dessa pengar ska öronmärkas till ett specifikt konto. I slutet av 2024 hade Sverige samlat 64 miljarder kronor, tio miljarder mer än EU-avgiften, på det kontot.

Och det kan bli så att Sverige tvingas stå för två tredjedelar av kostnaderna för EU:s gemensamma projekt, enligt SR.

– Det är ett dåligt förslag. Man kan inte ta svenska medborgares pengar och använda till att bygga ut elnät i andra EU-länder – det ska gå till Sverige, säger Ebba Busch.

LÄS OCKSÅ: Jätten stoppar allt – tung smäll för vindkraften

"Hushållen får betala"

Förslaget, som ingår i ett paket om stärka Europas energiinfrastruktur, behandlas nu i EU-rådet och i EU-parlamentets energiutskott.

Ebba Busch är dock inte den enda som kritiserar förslaget. Socialdemokraterna och organisationen Villaägarnas Riksförbund  tillhör också motståndarna.

– Svenska hushåll kommer dessvärre att få betala för detta genom högre flaskhalsavgifter och elpriser, framhåller bland annat Ulf Stenberg, chefsjurist på Villaägarna, i SvD och tillägger:

–  Det är mer än tillräckligt dyrt för svenska hushåll med nuvarande el- och nätkostnader, varför det är orimligt att vi dessutom ovanpå dessa kostnader ska finansiera andra länders eftersläpande energisystem.

LÄS MER: Kalldusch i mejlkorgen – elkunder varnas

Foto: Daniel Karlsson Lönnö/Regeringskansliet

Text: Redaktionen