Sverige öppnar för nödlösning – för att slippa invandring

2024 03 13

Efter en utdragen process har EU:s medlemsländer enats om en gemensam politik för asyl och migration.

Den 20 december 2023 enades medlemsstaterna om en gemensam asyl- och migrationspakt.

Den nya överenskommelsen innebär bland annat att ansvaret för att ta emot flyktingar ligger kvar hos länderna vid EU:s yttre gräns.

Samtidigt förbinder sig samtliga EU-länder att ta emot migranter vid händelse av stora flyktingströmmar. Detta för att avlasta bördan hos stora mottagarländer, till exempel Italien, Grekland och Spanien. EU kommer även att inrättas en så kallad ”solidaritetspool” som i korthet innebär direktiv för hur flyktingar med asylskäl ska fördelas.

Det finns dock en möjlighet att undkomma kraven. EU-länder kan betala för att slippa ta emot asylsökande från andra EU-stater. Det kommer dock kosta minst 20 000 euro per asylsökande.

Men prislappen kommer inte hindra Sverige från att utnyttja åtgärden. Regeringen är beredd att öppna plånboken.

I en intervju med DN uppger migrationsminister Maria Malmer Stenergaard (M) att det är värt pengarna att ”köpa sig fri”.

– Jämfört med att ha en ohållbar nivå på invandringen som får konsekvenser i generationer efteråt, så skulle jag säga att det är värt ett ganska högt pris för att säkerställa att vi har en hållbar invandring, säger ministern till tidningen.

”Måste fortsätta”

Enligt Migrationsverkets senaste siffror väljer allt färre asylsökande i Europa att ta sig till Sverige.

Förra året sökte cirka 12 500 personer asyl i Sverige. Det kan jämföras med att total 1,1 miljoner personer sökte asyl i Europa under 2023.

– Den högsta noteringen sedan 2015-2016. Men Sveriges andel av de asylsökande fortsätter att minska, uppger Migrationsverket.

Migrationsministern anser att trenden är positiv. Hennes regering är tydlig med att man vill minska invandringen till Sverige.

– Det här är en utveckling som regeringen menar måste fortsätta, säger Maria Malmer Stenergard till DN.

Foto: Linnea Engberg Regeringskansliet

Text: Redaktionen

Massiv kinesisk expansion i Ryssland

2026 03 06

Kina storsatsar i Ryssland.

Allt fler kinesiska företag tar sig in på den ryska online‑marknaden och hotar traditionella ryska aktörer.

Under förra året startades var femte e‑handelsföretag i landet med kinesiskt inflytande, rapporterar oberoende Moscow Times.

Ökar sin närvaro online

Under 2025 startades en betydande mängd nya online‑företag i Ryssland där en kinesisk medborgare varit grundare eller vd.

Ungefär var femte nyregistrerat e‑handelsbolag var kinesiskt enligt en undersökning från T-Business.

Analytiker visar att förra året fördubblades antalet registreringar av kinesiska företag inom e‑handel, och det totala antalet kinesiska aktörer som sysslar med online‑handel i Ryssland ökade 2,4 gånger jämfört med 2024.

– Den här utvecklingen är snabbare än vad vi sett tidigare, och visar på en tydlig trend av kinesiskt inflytande i Rysslands digitala ekonomi, säger en affärsanalytiker som följer marknaden.

LÄS MER: 80 procent stoppas – dundersmäll för Putins armé

Slår mot ryska aktörer

Den ökade närvaron av kinesiska nätverksföretag innebär att ryska entreprenörer möter hårdare konkurrens i en redan utmanande ekonomi.

Många ryska e‑handelsplattformar har tidigare haft en dominerande roll i landet, men den snabba ökningen av kinesiska aktörer har lett till ett ökat tryck – särskilt inom varuförsäljning och tekniska tjänster.

Experter menar att kinesiska företag ofta har stora resurser och effektiva logistikkedjor, vilket kan ge dem fördelar i konkurrensen om ryska konsumenter och partners.

– Det här är inte bara tillfälliga satsningar – det är en strukturell förändring, säger en marknadsexpert med fokus på e‑handel, till Moscow Times.

Öppnar upp

Den kinesiska expansionen i Rysslands digitala ekonomi kommer i ett läge där många västerländska företag har lämnat den ryska marknaden efter sanktioner och handelsbegränsningar.

Detta öppnar upp för asiatiska aktörer att ta större marknadsandelar.

Samtidigt fortsätter Kina och Ryssland bygga ekonomiska relationer inom många sektorer, där Kina länge varit en av de största handelspartnerna för rysk import och export.

LÄS MER: Kremls överraskande besked: Ingen har frågat oss

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen

Ny fastighetsavgift införs – ”En extra skatt”

2026 03 06

En ny avgift för fastighetsägare i Sverige är på väg.

Regeringen vill införa en ny avgift för områdessamverkan.

Det kan bli en extra kostnad för hushåll och fastighetsägare, och förslaget har mött kritik från flera håll.

Avgift för områdessamverkan

Regeringen föreslår en ny avgift för områdessamverkan.

Det betyder att de som äger bostäder eller fastigheter i ett område där det finns samarbete för trygghet och brottsförebyggande insatser kan behöva betala för det.

Den som driver samarbetet, till exempel en grupp fastighetsägare, kan ta ut avgiften från alla som får nytta av arbetet – om kommunen bedömer att ingen annan redan tar hand om behovet.

– Med den här lagen säkerställer vi att alla fastighetsägare som drar nytta av områdessamverkan också är med och tar ansvar. Det är ett viktigt steg för att stärka det lokala brottsförebyggande arbetet och återupprätta tryggheten i hela landet, säger Mikael Eskilandersson, civilpolitisk talesperson för Sverigedemokraterna.

LÄS MER: Chockbesked för Trump – serverat av Fox News

Får skarp kritik

Förslaget har fått skarp kritik från flera remissinstanser och branschorganisationer.

Fastighetsägarna varnar att en obligatorisk avgift riskerar att bli kontraproduktivt för att skapa tryggare områden, eftersom den kan dämpa det lokala engagemanget som redan finns i frivilliga samverkansformer, snarare än att stärka det.

– Platssamverkan fungerar därför att den bygger på frivilligt engagemang mellan fastighetsägare, kommun, polis, företag och andra lokala aktörer. När samverkan i stället reduceras till en avgift riskerar engagemanget för platsen att försvinna, säger Anna Thureson, näringspolitisk expert på Fastighetsägarna.

”En ny skatt”

Remissinstanser som Fastighetsägarna och andra branschaktörer har pekat på att en tvångsavgift kan leda till att fastighetsägare mot sin vilja tvingas betala för åtgärder de inte vill delta i.

Detta, menar de i praktiken kan kännas som just en ny skatt snarare än en avgift.

– Problemet är att man minskar intresset hos engagerade medborgare och samhällsaktörer att frivilligt gå samman för att åstadkomma förbättringar i området. Det leder inte till tryggare och attraktivare områden utan blir i praktiken en extra skatt på lokalt fastighetsföretagande, säger Anna Thureson.

Propositionen är överlämnad till riksdagen för beslut och om den godkänns kan lagen träda i kraft den 1 augusti.

LÄS MER: ”Undergången för Iran” – Erdogan kan svara

Foto: Andre Taissin

Text: Redaktionen