Uppmanar 800 000 ryssar att fly

2024 03 13

Under tisdagsmorgonen gick flera pro-ukrainska grupper till attack mot Ryssland.

Tre olika rebellgrupper, som slåss på Ukrainas sida i kriget, korsade den ryska gränsen:

- Sibiriska bataljonen

- Ryska frihetslegionen

- Ryska volontärskåren

Upmmanar: "Fly från städerna" 

En av grupperna, Ryska frihetslegionen (LSR), uppgav snabbt att man erövrat byn Tjotkino nära den ukrainska gränsen.

–  Putins armé lämnade snabbt byn och lämnade efter sig positioner och tung utrustning, framhöll gruppen i ett uttalande på Telegram.

Nu går LSR ut med ett nytt meddelande. Den här gången tillsammans med de två andra grupperna, Sibiriska bataljonen och Ryska volontärskåren.  

Grupperna vänder sig direkt till ryska folket. Tillsammans uppmanar de civila att fly från storstäderna Kursk och Belgorod i västra Ryssland, rapporterar AFP.

Enligt grupperna kommer ”storskaliga attacker” inledas mot militära mål i städerna.

– Vi kommer tvingas beskjuta militära mål i Belgorod och Kursk. Vi uppmanar därför de lokala myndigheterna att skona människoliv och börja evakuera städerna, framhåller man i ett gemensamt uttalande.

800 000 personer

Den gemensamma befolkningsmängden för Belgorod och Kursk uppgår till cirka 800 000 invånare.

Kreml har inte kommenterat uppmaningen om evakuering.

Kreml dementerar

Den ryska ledningen förnekar att rebellerna erövrat mark på ryskt territorium. Rysslands försvarsdepartement hävdar att samtliga attacker slagits tillbaka.

Samtidigt sprids bilder och videoklipp som påstås visa soldater från grupperna på rysk mark.

Ryska frihetslegionen har bland annat  publicerat en video som visar hur stridsvagnar rör sig över gränsen. En annan video påstås visa ett ryskt pansarfordon som förstörts i en gränsby.

Fakta: Här är grupperna som gått till attack

Sibiriska bataljonen: En nybildad enhet som enligt den ukrainska militären består av cirka 50 soldater. Männen kommer främst från Sibirien i östra Ryssland och slåss mot Putinregimens brutala förtryck mot minoriteter i landet.  

Ryska frihetslegionen: Bildades i mars 2022 efter Rysslands invasion av Ukraina. Enligt de själva består gruppen av avhoppare från den ryska armén och frivilliga ryssar bosatta i Ukraina. Frihetslegionens uttalade mål är att störta Putinregimen. Det är oklart om gruppen lyder under ukrainskt kommando eller kämpar självständigt.

Ryska volontärkåren: Bildades i augusti 2022 och består av ryska volontärer som är bosatta i Ukraina. Gruppen har kritiserats för högerextrema inslag och har tidigare utfört attacker på ryskt territorium.

Foto: Sociala medier 

Text: Redaktionen

JUST NU: Kina skickar styrkor mot amerikansk militär

2025 09 12

Kina meddelar att man skickar styrkor mot amerikansk militär.

Kina har skickat ut både fartyg och stridsflygplan på fredagen.

Det meddelar den kinesiska regimen.

De kinesiska styrkorna skickas till Taiwansundet – där amerikanska och brittiska krigsfartyg passerar.

”Provocerar”

Kina tar hjälp av både fartyg och flygplan för att övervaka krigsfartygen USS Higgins från USA och HMS Richmond från Storbritannien, som passerar i Taiwansundet.

– De provocerar fram problem, hävdar en talesperson för den kinesiska militären, rapporterar Newsweek.

Den kinesiska regimen hävdar att Taiwansundet tillhör Kina, medan Taiwan och dess västerländska allierade menar att det är internationellt vatten.

De kinesiska styrkor som nu skickas ut ska övervaka det amerikanska och det brittiska fartyget, rapporterar tidningen.

Senast förra helgen skedde en liknande incident, då kanadensiska och australiensiska fartyg passerade Taiwansundet.

LÄS OCKSÅ: TRUMP: Mitt tålamod håller på att ta slut

Storbritannien kommenterar

Från amerikansk håll har man inte kommenterat händelsen.

Storbritanniens försvarsdepartement låter dock meddela att operationen, som är ett sätt att hävda navigationsrättigheter, har gjorts "i full överensstämmelse med internationell lag och normer", rapporterar tidningen.

USA och andra västländer skickar krigsfartyg till Taiwansundet med jämna mellanrum för att visa sin styrka, stödja Taiwan och hävda rätten att passera i sundet.

Kina å sin sida hävdar att utländska krigsfartyg måste ha tillstånd från den kinesiska regimen för att få passera i Taiwansundet.

Donald Trumps administration har på senare tid försökt stabilisera relationen till Kina något när det gäller maktkampen i havet, enligt tidningen. Men trots det väljer man nu alltså att skicka krigsfartyg till Taiwansundet.

Den kinesiska regimen utövar ett hårt tryck mot Taiwan, som de anser tillhör Kina. Taiwan stöds emellertid av USA och andra västländer.

LÄS OCKSÅ: Polen markerar - Trump ifrågasätter drönarna

Foto: List of ships of the People's Liberation Army Navy 

Text: Redaktionen

STENHÅRDA KRAVET: Berätta om era pengar

2025 09 12

Nu kommer krav om att partierna ska berätta om sina pengar.

Svenska folket får veta alldeles för lite om riksdagspartiernas finansiering.

Det menar statsvetarna Ann-Kristin Kölln och Jana Schwenk, som är parti- och korruptionsforskare vid Göteborgs universitet.

Nu måste väljarna få veta vem som betalar partinotan, anser debattörerna.

”Skydd för demokratin”

Ann-Kristin Kölln och Jana Schwenk menar att Sverige ligger efter andra länder när det gäller transparens. Det är omöjligt att följa partiernas pengar och veta var de kommer ifrån, menar de i en debattartikel i DN.

– Forskningen visar gång på gång att demokratin bygger på att väljarnas förtroende är förankrat i transparens. Ett starkt skydd för demokratin kräver tydliga regler, skarpa sanktionsmöjligheter och full insyn – också i partiernas finansiering, skriver debattörerna.

När partierna och deras kampanjer delvis finansieras genom privata och ibland anonyma donationer så finns det anledning att ifrågasätta deras oberoende, menar de två statsvetarna.

– När transparensen brister uppstår misstanken att beslut inte fattas på saklig grund, utan på grund av ekonomiskt beroende, skriver Ann-Kristin Kölln och Jana Schwenk i tidningen.

LÄS OCKSÅ: EU:s vändning - ny chans för bensin- och dieselbilar

Vill se förändring

I ett betänkande som presenterades förra sommaren föreslogs en rad åtgärder, bland annat att möjligheten att ge anonyma bidrag till partier ska tas bort, skriver de.

Ett annat förslag är att förbjuda utländsk finansiering.

De två statsvetarna kräver dock mer kraftfulla åtgärder, och vill att frågan ska lyftas upp inför valet 2026.

– Beslutsfattare har nu chansen att täppa till luckorna i lagstiftningen och ta igen det demokratiska försprång som många andra länder redan har, skriver de.

Frågan har tidigare bland annat uppmärksammats i Kalla faktas granskning ”Partiernas hemliga pengar” i samband med förra valet.

Efter det har flera förändringar föreslagits för att öka kontrollen av och insynen i partiernas finansiering.

– Öppenhet och insyn är viktiga inslag i en välfungerande demokrati, har justitieminister Gunnar Strömmer (M) tidigare sagt till TV4.

LÄS OCKSÅ: Bekräftat: Här är svenskarnas favoritglass - hela listan

Foto: Ninni Andersson Regeringskansliet resp Magnus Liljegren Regeringskansliet

Text: Redaktionen