Uppmanar 800 000 ryssar att fly

2024 03 13

Under tisdagsmorgonen gick flera pro-ukrainska grupper till attack mot Ryssland.

Tre olika rebellgrupper, som slåss på Ukrainas sida i kriget, korsade den ryska gränsen:

- Sibiriska bataljonen

- Ryska frihetslegionen

- Ryska volontärskåren

Upmmanar: "Fly från städerna" 

En av grupperna, Ryska frihetslegionen (LSR), uppgav snabbt att man erövrat byn Tjotkino nära den ukrainska gränsen.

–  Putins armé lämnade snabbt byn och lämnade efter sig positioner och tung utrustning, framhöll gruppen i ett uttalande på Telegram.

Nu går LSR ut med ett nytt meddelande. Den här gången tillsammans med de två andra grupperna, Sibiriska bataljonen och Ryska volontärskåren.  

Grupperna vänder sig direkt till ryska folket. Tillsammans uppmanar de civila att fly från storstäderna Kursk och Belgorod i västra Ryssland, rapporterar AFP.

Enligt grupperna kommer ”storskaliga attacker” inledas mot militära mål i städerna.

– Vi kommer tvingas beskjuta militära mål i Belgorod och Kursk. Vi uppmanar därför de lokala myndigheterna att skona människoliv och börja evakuera städerna, framhåller man i ett gemensamt uttalande.

800 000 personer

Den gemensamma befolkningsmängden för Belgorod och Kursk uppgår till cirka 800 000 invånare.

Kreml har inte kommenterat uppmaningen om evakuering.

Kreml dementerar

Den ryska ledningen förnekar att rebellerna erövrat mark på ryskt territorium. Rysslands försvarsdepartement hävdar att samtliga attacker slagits tillbaka.

Samtidigt sprids bilder och videoklipp som påstås visa soldater från grupperna på rysk mark.

Ryska frihetslegionen har bland annat  publicerat en video som visar hur stridsvagnar rör sig över gränsen. En annan video påstås visa ett ryskt pansarfordon som förstörts i en gränsby.

Fakta: Här är grupperna som gått till attack

Sibiriska bataljonen: En nybildad enhet som enligt den ukrainska militären består av cirka 50 soldater. Männen kommer främst från Sibirien i östra Ryssland och slåss mot Putinregimens brutala förtryck mot minoriteter i landet.  

Ryska frihetslegionen: Bildades i mars 2022 efter Rysslands invasion av Ukraina. Enligt de själva består gruppen av avhoppare från den ryska armén och frivilliga ryssar bosatta i Ukraina. Frihetslegionens uttalade mål är att störta Putinregimen. Det är oklart om gruppen lyder under ukrainskt kommando eller kämpar självständigt.

Ryska volontärkåren: Bildades i augusti 2022 och består av ryska volontärer som är bosatta i Ukraina. Gruppen har kritiserats för högerextrema inslag och har tidigare utfört attacker på ryskt territorium.

Foto: Sociala medier 

Text: Redaktionen

JUST NU: Drönare har skickats in i Litauen

2025 07 28

En drönare har skickats in i Litauen.

Farkosten flög in i Natolandet under morgonen svensk tid.

Den ska ha flugits in från Belarus, rapporterar litauisk media.

Bland annat sågs den i huvudstaden Vilnius där en varning gått ut till en större del av befolkningen.

Drönaren har dock fortfarande inte lokaliserats.

– Eftersom detta föremål inte har upptäckts och identifierats i nuläget bör vi förmodligen inte spekulera i exakt vad det är och exakt vad det inte är, säger Litauens försvarsminister Dovile Sakaliene till litauiska Delfi.

Samlar alla enheter

Polisen har mobiliserat “alla tillgängliga enheter” efter drönarlarmet.

Enligt försvarsministern kan farkosten ha skickats in på grund av den kommande Zapad-övningen, en militärövning mellan Ryssland och Belarus i närheten av Litauen.

– Vi förbereder oss för alla scenarier och följer alternativet med maximal säkerhet, säger Sakaliene.

Uppges ha kraschat

Drönaren ska ha observerats på cirka 200 meters höjd.

Senare under förmiddagen uppgav Darius Buta från den litauiska krismyndigheten att farkosten hade kraschat.

– Så vitt jag vet undersöks för närvarande en plats där den kan ha kraschat, men detta är preliminära uppgifter, säger han.

– Invånare varnas att om de ser en nedskjuten drönare ska de inte närma sig den och omedelbart kontakta polisen, skriver samtidigt nyhetssajten Lrytas.

Litauens försvarsmakt har publicerat ett uttalande om händelsen.

– Det litauiska flygvapnet övervakade objektet medan det fortfarande befann sig på Belarus territorium, informationen överfördes till Natos gemensamma luftoperationscenter, skriver myndigheten.

LÄS OCKSÅ: Belarus har skjutit ned rysk farkost

Arkivfoto: G. Vaičiulėnas

Text: Redaktionen

Nya skatteregler – hushåll kan spara stora pengar

2025 07 28

Vid årsskiftet ändras skattereglerna för egenproducerad solel.

Det är skattereduktionen på såld solel som försvinner vid årsskiftet.

– Installationer av solceller har ökat kraftigt de senaste åren och regeringen bedömer att det inte längre finns samma behov av att subventionera solceller, uppger Regeringen.

– Av samma skäl anser regeringen att det inte längre finns behov av att fortsätta subventionera mikroproduktion av förnybar el genom en skattereduktion.

Spara pengar

Den slopade skattereduktionen gör att det inte blir lika lönsamt att sälja hemmaproducerad el efter årsskiftet.

Däremot blir den elen man själv använder desto mer värdefull.

För hushåll som producerar sin egen el kan den egna elen spara in över fem kronor per kilowattimme.

– Ett vanligt missförstånd är att solel bara ersätter elhandelspriset, säger Anna Werner, vd för branschorganisationen Svensk Solenergi, till DN.

– I själva verket slipper man hela inköpskostnaden – även elskatt, moms och den rörliga delen av nätavgiften – när man använder sin egenproducerad el. Det är bakom mätaren man sparar de stora pengarna

Gynnar mindre hushåll

Mindre hushåll med en lägre elförbrukning gynnas mer av att kunna använda egenproducerad el.

Elnätskostnaden slås nämligen ut på den totala elförbrukningen, vilket gör att exempelvis fritidshus får betala en väldigt hög kostnad per förbrukad kilowattimme.

För hushåll som har en årsförbrukning på lägre än 1 000 kWh per år, blir den genomsnittliga elnätkostnaden 2,70 kr per kWh, vilket är fem gånger mer än för hushåll med stor förbrukning.

Lönsamheten minskar

De nuvarande skattereglerna har en skattereduktion på 60 öre per såld kilowattimme.

Den försvinner vid årsskiftet och det minskar lönsamheten när man matar ut el från den egna produktionen.

Idag finns drygt 200 000 villaägaren som har solceller i Sverige.

– Det kan faktiskt vara bra att skattereduktionen tas bort. Den gör investeringar i batterier mer intressanta, och vi behöver fler batterier i elsystemet, säger Anna Werner.

Foto: Fialotta Bratt, Skatteverket

Text: Redaktionen