22 september 2025

Bisarrt besked från Ryssland – “Putin är helt besatt”

2024 03 12

Ryssland är på väg mot ett absurt försök att förändra historien så som omvärlden känner till den.

Det står klart efter att ryska lagstiftare lagt fram ett nytt förslag till statsduman om att riva upp ett stort beslut som forna Sovjetunionen fattade under kalla kriget.

De ryska politikerna vill specifikt skruva tillbaka tiden till 1954 för att se till att överföringen av Krym från Ryssland till Ukraina aldrig ägde rum.

– Förslaget verkar syfta att etablera en rättslig grund för Ryssland att hävda att Krym, Svartahavshalvön som man påstår sig ha annekterat från Ukraina 2014, aldrig riktigt var en del av Ukraina till att börja med, rapporterar Reuters.

Brett stöd

Utkastet tycks ha brett stöd i makteliten.

Förslaget kommer från lagstiftare från vart och ett av Rysslands två parlamentshus och beskriver överlämnandet 1954 som godtyckligt och olagligt eftersom ingen folkomröstning hölls vid tillfället.

Enligt Ryssland hade Sovjetunionen därmed ingen rätt att överföra territorium från en republik till en annan utan samtycke.

"Putin är helt besatt"

Den ryska diktatorn Vladimir Putin har återkommande fördömt överlämningen av Krym till Ukraina, som skedde under den dåvarande Sovjetledaren Nikita Chrusjtjov.

Tillsammans med resten av Ukraina röstade Krymborna för självständighet i en folkomröstning i samma veva som Sovjetunionen splittrades. 

År 2014 tog rysk militär sedan kontroll över halvön och annekterade den efter en ny folkomröstning som större delen av omvärlden förkastat som illegitim.

Enligt Jussi Lassila, forskare vid Finlands utrikespolitiska institut, är halvön stark kopplad till den ryska diktatorn Vladimir Putins tankar om det ryska imperiet.

– Putin är helt besatt av Krym. Ukraina är viktigt för honom, men Krym är det viktigaste av allt och dessutom ett mycket unikt område, säger han till Yle.

Kommer inte att ge upp

Forskaren konstaterar att många ryssar anser att Krym tillhör Ryssland, och att Nikita Chrusjtjov begick ett stort misstag då han gav halvön i gåva till sovjetrepubliken Ukraina för 70 år sedan.

– Sedan Sovjetunionen kollapsade år 1991 ansåg ryssarna att Ukraina – och alldeles speciellt Krym – ändå utgjorde en del av Ryssland. Den här tanken stöddes av det faktum att befolkningen var mycket rysksinnad - eller egentligen sovjetsinnad och sovjetnostalgisk.

Ukrainas president Volodymyr Zelensky har vid flera tillfällen poängterat vikten av att återta Krymhalvön.

– Detta ryska krig började med Krym och måste sluta med Krym – dess befrielse, har Zelensky sagt vid ett tidigare tillfälle.

– Krym är ukrainskt och vi kommer aldrig att ge upp det.

En språngbräda

Ryssland har använt Krym som en språngbräda för den fullskaliga invasionen av Ukraina 2022. 

Sedan dess har Putin hävdat annektering av ytterligare fyra ukrainska provinser.

Även dessa annekteringar har förklarats ogiltiga av omvärlden, bortsett från enstaka länder som Nordkorea och Syrien utöver Ryssland själva.

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen


JUST NU: Akut larm om 700 000 svenskar

2025 10 15

Nu kommer ett allvarligt larm om 700 000 människor i Sverige.

Tidöpartierna planerar en stor bidragsreform som bland annat omfattar förslag om bidragstak och kvalificering till välfärden – i syfte att minska bidragsberoendet.

Men nu slår Sveriges Stadsmissioner larm om att reformen riskerar att få allvarliga konsekvenser.

Larm om 700 000 svenskar

Siffror från SCB visar att nästan 700 000 människor i Sverige levde i materiell och social fattigdom 2024, vilket är nästan dubbelt så många som 2021, framhåller Sveriges Stadsmissioner i en debattartikel i DN.

Jonas Rydberg, generalsekreterare för Sveriges Stadsmissioner, menar att regeringens bidragsreform kommer att förvärra en redan svår situation.

– Den nya bidragsreformen kommer att öka fattigdomen, kriminaliteten och den psykiska ohälsan. Den är ett systemskifte – staten drar sig undan ansvaret att skydda människor från fattigdom, skriver Jonas Rydberg i debattartikeln.

Han vädjar till regeringen att ”värna barns rättigheter” och att ”inte urholka skyddsnätet för familjer”.

– Regeringens förslag om bidragstak och kvalificering till välfärden nedmonterar Sveriges välfärdsmodell som ska skydda människor i utsatthet från fattigdom. Förslagen drabbar särskilt barnen i familjer som lever i ekonomisk utsatthet och kommer att öka utsattheten, menar Sveriges Stadsmissioners generalsekreterare.

LÄS OCKSÅ: Priset för parkering chockhöjs

”Riskerar öka brottsligheten”

Sveriges Stadsmissioner har tagit hjälp av forskare för att granska reformen i sin nya fattigdomsrapport.

De menar att ytterligare cirka 130 000 kommer att drabbas av fattigdom.

De anser också att bidragsreformen riskerar att ”tvinga ut människor i ett skuggsamhälle”.

– Förslagen riskerar att öka brottsligheten och de ekonomiska och sociala klyftorna mellan inrikes och utrikes födda och utgör ett stort avsteg från den svenska välfärds- och samhällsmodellen, skriver Jonas Rydberg i debattartikeln.

Men regeringen och Tidöpartierna menar att bidragsreformen är nödvändig för att bryta bidragsberoendet, öka motivationen att arbeta och stärka arbetslinjen.

Tidöpartier vill minska bidragsberoendet

De ser det som en rättvisefråga att det ska löna sig att arbeta – men också som ett sätt att minska människors beroende av välfärden.

– Konsekvensen av ett långvarigt bidragsberoende är förödande. Både för den som cementeras in i ett bidragsberoende och för de barn som växer upp utan att se sina föräldrar gå till jobbet, har äldre- och socialförsäkringsminister Anna Tenje (M) tidigare sagt i ett uttalande.

Även regeringens stödparti Sverigedemokraterna stödjer bidragsreformen.

– Det är inte rimligt att människor som just flyttat till Sverige direkt får tillgång till våra generösa välfärdssystem. Det är inte rättvist mot dem som varje dag går till jobbet, betalar skatt och bär upp vårt samhälle, säger Sverigedemokraternas gruppledare Linda Lindberg.

LÄS OCKSÅ: Flera matvaror störtdyker i pris - här är hela listan

Foto: Ryoji Iwata

Text: Redaktionen


Historiskt väderbesked i Sverige – ”får backa till 1884”

2025 10 15

Hösten är här.

Men i år dröjde det länge för stora delar av norra Sverige.

I Luleå och Piteå noterades två historiska noteringar, rapporterar vädertjänsten Klart.

Den meteorologiska hösten i Luleå anlände den 4 oktober.

Ett historiskt väderbesked.

Det är det senaste ankomstdatumet som uppmätts vid Luleå-Kallax Flygplats sedan mätningarna startade 1949 – och därmed en rekordsen höst, rapporterar Klart.

I Piteå noterades också ett historiskt höstbesked. Det dröjde även till den 4 oktober innan piteåborna kunde välkomna hösten.

– Detta är det näst senaste ankomstdatumet som observerats där, uppger SMHI.

För att hitta en senare start på hösten i Piteå får man backa till 1884, då hösten anlände den 7 oktober.

”100 respektive 140 år”

En äldre mätstation i stadsdelen Bergnäset i Luleå har gjort mätningar sedan 1926. Under mätperioden har stationen inte visat några ankomstdatum för hösten så sent som i oktober.

– Detta gör att man i Luleå och Piteå nu har fått uppleva den senaste hösten på åtminstone 100 år respektive över 140 år, framhåller Klarts meteorolog Lasse Rydqvist i ett uttalande.

LÄS MER: “Extremt” väderbesked i Sverige – första gången det sker

FAKTA: Meteorologiska hösten

- Den meteorologiska definitionen av höst är att dygnsmedeltemperaturen ska vara sjunkande och lägre än 10,0 plusgrader men högre än 0,0 grader. Om dygnsmedeltemperaturen är lägre än 10,0 grader i fem dygn i följd kallas det för meteorologisk höst.

- Även om det blir en återgång till högre temperaturer därefter så räknas det fortfarande som höst.

-  Som ytterligare villkor gäller att vi inte börjar räkna på höstens ankomst förrän den 1 augusti. Det är någon vecka efter medeldatum för årets varmaste dag.

Källa: SMHI

LÄS OCKSÅ: “Chock” i Norge – efter besked från Stoltenberg 

Text: Redaktionen