Svenska flygresenärer stoppas

2024 03 11

En mängd passagerare till och från Sveriges två största flygplatser väntas drabbas av inställda flyg de kommande dagarna.

Bakgrunden är att ett av världens ledande flygbolag – med omfattande trafik till och från Sverige – nu drabbas av ytterligare strejk på tisdag och onsdag.

19 000 personer

– Strejken ska pågå från klockan 04 på morgonen till klockan 23 på kvällen, rapporterar Deutsche Welle.

Sammanlagt ska 19 000 personer ur Lufthansas personal tas ut i strejk och det väntas leda till negativa följdeffekter för många flygresenärer i Sverige.

Fyra flyg med Lufthansa till Arlanda från Frankfurt i Tyskland ställs in på tisdag och tre flyg till Landvetter.

Stockholm och Göteborg

Samtidigt ställs fem flighter in från Arlanda till Frankfurt och fyra flighter från Landvetter till Frankfurt, rapporterar Lufthansa.

Frankfurt fungerar som flygplatsnav för mellanlandningar från Stockholm och Göteborg till en mängd destinationer runt om i Europa och övriga världen.

På onsdag riskerar strejken att fortsätta och då ligger trafiken vid Arlanda och Landvetter återigen illa till.

Kräver höjd lön

Då väntas åtta Arlandaflighter att ställas in och sex Landvetterflighter.

– Tyska handelsfacket kräver 15 procent i löneökningar samt nya förhandlingar inom 18 månader, rapporterar Deutsche Welle

Dessutom kräver man 3 000 euro i utbetalning som kompensation för den höga inflationen.

Arlanda och Landvetter

Arlanda, som har den internationella beteckningen ARN, är Sveriges största flygplats och är belägen mellan Stockholm och Uppsala.

Landvetter, som har den internationell beteckningen GOT, är Sveriges näst största flygplats och är belägen mellan Göteborg och Borås.

Landvetter är Nordens femte största flygplats.

Foto: J. McArthur

 

Text: Redaktionen

JUST NU: Nordea slår larm – om räntan

2025 08 28

Nordea varnar om ränteutvecklingen.

På senare tid har det höjts en del röster för att Riksbanken borde sänka räntan.

Men ett besked under torsdagen innebär att ett sådant beslut blir mer osannolikt, menar Nordeas chefsekonom.

”Försvinner mer och mer”

På torsdagen har regeringen meddelat att man tänker lägga 80 miljarder kronor på ofinansierade satsningar i höstbudgeten.

Nordeas chefsekonom Annika Winsth ser positivt på det beskedet, trots att det innebär att regeringen satsar 80 av de 110 miljarder som enligt KI kan läggas på ofinansierade satsningar de kommande fyra åren.

– Det är ju rimligt att ha en expansiv budget i det läge vi befinner oss nu, och vi har ju dessutom valår, så det är ju inte särskilt överraskande att man gör så här, säger Annika Winsth till radiokanalen.

Men regeringens förslag får konsekvenser, varnar Nordeas chefsekonom.

De som hoppas på att Riksbanken ska sänka räntan riskerar att bli besvikna.

– Däremot så gör väl det här att sannolikheten för att Riksbanken skulle sänka räntan ytterligare, den försvinner mer och mer med det här, säger Annika Winsth till radiokanalen.

Kritiseras av Damberg

På senare tid har det höjts en del röster, bland annat på ledarsidor, för att Riksbanken bör sänka räntan.

Men enligt Nordea så har det alltså blivit mindre sannolikt i och med regeringens besked.

Enligt finansminister Elisabeth Svantesson (M) är satsningen i höstbudgeten nödvändig

– Många hårt arbetande människor och hushåll känner oro och köpkraften har minskat. Vi vill skapa tillförsikt hos svenska familjer, säger Elisabeth Svantesson till SVT.

Regeringen kritiseras dock hårt av Socialdemokraternas finanspolitiska talesperson Mikael Damberg.

– Det verkar som om Svantesson tappat kontrollen över svensk ekonomi. Sverige presterar sämre när det gäller tillväxt än övriga Europa, vi har hundratusen fler arbetslösa och vi har många hushåll som är hårt pressade av det höga kostnadsläget, säger Mikael Damberg till kanalen.

Foto: Nordea

Text: Redaktionen

JUST NU: Allvarligt hot riktas mot EU-land

2025 08 28

Ett EU-land utsätts för hot.

Österrike är medlem i EU men inte i försvarsalliansen Nato.

Men från ryskt håll finns det en rädsla för att landet ska överge sin långvariga neutralitet och istället söka medlemskap i den transatlantiska försvarspakten.

Nu riktar Rysslands tidigare president Dmitrij Medvedev allvarliga hot mot Österrike – och hänvisar till Sverige och Finland.

Riktar allvarligt hot

Medvedev, som idag är vice ordförande i Rysslands säkerhetsråd och en nära allierad till Putin, riktar skarpa hot mot Österrike och menar att landet står inför säkerhetsrisker om det väljer att gå med i Nato, rapporterar Newsweek.

Medvedev hävdar bland annat att Österrikes väpnade styrkor "kan komma att inkluderas i de ryska väpnade styrkornas långsiktiga uppdragsplaner".

Han hänvisar samtidigt till hur Ryssland har försökt agera mot Sverige och Finland efter att dessa länder gick med i Nato.

– Ett paket med motåtgärder antogs mot Sverige och Finland efter deras Nato-anslutning, och Österrike bör inte förvänta sig några undantag här, säger Medvedev, enligt tidningen.

Men en eventuell österrikisk anslutning till Nato kommer även att få andra konsekvenser, varnar den ryske ex-presidenten.

Ifrågasätter Wiens framtida roll

Österrikes neutralitet har gjort Wien till en viktig plats för internationell diplomati.

Men Medvedev hotar med att landet kommer att förlora den rollen och att Ryssland inte kommer att acceptera att Wien står värd för organisationer som FN, IAEA, OSSE och OPEC.

– Nu håller förnuftet på att ge vika för flockinstinkten. Efter Finland och Sverige underblåser Österrikes etablissemang – påhejat av det blodtörstiga Bryssel – den offentliga debatten om att överge sin grundlagsfästa neutralitet till förmån för ett Natomedlemskap, skriver Medvedev i en debattartikel, enligt tidningen.

– Detta leder till en uppenbar slutsats: det är dags att överväga att flytta internationella organisationers högkvarter till länder i det globala syd och öst som kan tillhandahålla de nödvändiga förutsättningarna för sitt arbete, menar Medvedev.

Medvedev framhåller också att Österrikes neutralitet skyddas av det österrikiska statsfördraget från 1955 och Moskvamemorandumet, enligt tidningen. Därför menar han att ett österrikiskt Nato-medlemskap skulle strida mot internationell rätt.

Text: Redaktionen