VÅRDKRIS: Så mycket mer får patienterna betala – stora skillnader

2024 03 10

När sjukvården krisar tvingas patienterna betala mer för vårdbesök, men det råder stora skillnader i hur mycket man måste betala.

Den svenska sjukvården befinner sig i kris.

Regionerna har ett pressat ekonomiskt läge.

Och nu ska patienterna vara med och betala mer när drygt hälften av regionerna höjer patientavgiften.

Men hur mycket man måste betala beror på var man bor.

Det råder stora skillnader mellan regionerna, visar en ny granskning.

Dyrast i Västernorrland

Patienten för akutsjukvård är allra högst i Västernorrland.

Där måste man betala 600 kronor för ett besök på akuten.

Det är en höjning med 50 kronor, och betydligt dyrare än de billigaste regionerna, Jönköping, Gävleborg och Kalmar, där man bara betalar 250 kronor, visar en granskning gjord av SVT.

Det är alltså stora skillnader i pris beroende på var i landet man bor.

– Det är problematiskt ur ett jämlikhetsperspektiv. Sjukvården ska enligt lag vara jämlik, efter behov, säger Naimi Johansson, forskare i hälsoekonomi vid Karolinska Institutet, till SVT.

Höjs i flera regioner

Det vanligaste är att ett besök på akuten kostar runt 400 kronor.

Det gör det bland annat i Stockholm.

I flera regioner höjs dock avgiften.

I Östergötland fördubblas den från 200 till 400 kronor.

I Västmanland kommer avgiften att höjas från 340 till 540 kronor i september, och i Västra Götaland höjs den från 300 till 400 kronor i april.

Totalt höjs patientavgiften på akuten i 11 av 21 regioner.

Överkonsumtion av akutvård

Ett av skälen till höjningarna sägs vara att regionerna har ett pressat ekonomiskt läge.

Ett annat skäl som ofta anges är att man vill förhindra onödig överanvändning av sjukvården.

– Vi har sett en överkonsumtion av akutvård historiskt, den behöver vi komma till rätta med, säger Åsa Bellander, regiondirektör i Västernorrland.

Även patientavgiften på vårdcentralen höjs i runt hälften av regionerna.

Får kritik

Höjda patientavgifter har fått kritik från flera håll.

I samband med höjningen av avgiften i Västra Götaland kom bland annat kritik från riksförbundet HjärtLung.

– Det här kommer inte att hjälpa regionerna på det sättet rent ekonomiskt. Det är möjligt att man i Västra Götaland har ambitionen att försöka styra vården över till primärvården. Men då måste man ju säkerställa att det finns möjlighet att komma till primärvården istället för att söka till akutsjukvården, sade Anders Åkesson, förbundsordförande i HjärtLung, till TV4.

Foto: H. Naidoo Jade

Text: Redaktionen

Tre nya lagar införs på torsdag – det här gäller

2025 12 31

På torsdag, den 1 januari 2026, börjar flera nya lagar att gälla i Sverige.

En del av dem har varit omdiskuterade och påverkar många svenskar direkt i vardagen.

Sänkt skatt

Den första lagen gäller det ökade jobbskatteavdraget som innebär sänkt skatt på arbetsinkomster, pension och sjuk- och aktivitetsersättning.

Totalt handlar det om ett förstärkt jobbskatteavdrag med 17,36 miljarder kronor. En person med genomsnittslön får därmed 400 kronor i sänkt skatt per månad 2026, jämfört med 2025. Samtidigt sänks också skatten för pensionärer genom ett förhöjt grundavdrag för personer som fyllt 66 år.

– Skatten sänks lika mycket för en pensionär över 66 år som för en person under 66 år som arbetar, givet att de har samma inkomst, förklarade regeringen i höstas.

För en genomsnittspensionär innebär lagändringen en sänkt skatt motsvarande omkring 150 kronor per månad.

Sänker energiskatten

En annan uppmärksammad lag som börjar gälla vid årsskiftet är att elskatten sänks. Det var ett löfte som bland annat Kristdemokraterna gick till val på inför 2022. Dessutom stärks kundskyddet mot uppsägning och avstängning av el.

– Vi behöver också här och nu se till att minska trycket på familjernas plånböcker. Från den 1 januari 2026 sänks därför elskatten med nästan 10 öre/kWh, eller motsvarande 20 procent, förklarade närings- och energiminister Ebba Busch (KD) tidigare i år.

Ministern kallade då nyheten för “ett av budgetens mest efterlängtade besked”, vilken även innehöll ett “högkostnadsskydd mot dyra elräkningar” om det genomsnittliga spotpriset på el under en månad överstiger 1,5 kronor per kilowattimme.

Högkostnadsskyddet har dock kritiserats för att vara “verkningslöst”, eftersom spotpriset inte varit över 1,5 kr/kWh sedan krisåret 2022.

– Jag kan inte se något scenario fram till utgången av 2026 som gör att vi hamnar över den gränsen. Man låter väljarna tro att det ska påverka deras plånbok positivt, men i själva verket kommer det inte att förändra något, sade bland annat elmarknadsanalytikern Bengt Ekenstierna till DN i september.

LÄS MER: Svenska produktionen upphör – företag flyttar till Kina

Ett bidrag höjs kraftigt

En tredje lag gäller den kraftiga höjningen av återvandringsbidraget, som höjs från 10 000 kronor per person till 350 000 kronor per person. Syftet med den markanta ökningen är att locka invandrare, som inte integrerats i samhället, att återvända till sina hemländer. Som mest kan en familj få 600 00 kronor för att återvända.

Myndigheter har dock varnat för att höjningen kan leda till större fusk, någonting som regeringen säger sig ha tagit höjd för.

– Samtidigt som vi nu höjer bidraget ges också Migrationsverket fler verktyg för att förebygga att det fuskas med bidraget. Vi är måna om att det här stödet inte missbrukas och har nolltolerans mot alla former av fusk, säger migrationsminister Johan Forssell (M) i ett uttalande.

Fler lagar senare under 2026

Förutom ovanstående tre lagar börjar även exempelvis tio tandvård att gälla efter nyår, ett nytt statligt stöd för tandvård för äldre. Senare under 2026 kommer även nya regler för bolån att införas och den så kallade dansbandsmomsen sänks i sommar från 12 till 6 procent.

LÄS MER: Ica-butik går i konkurs

Foto: Ninni Andersson/Regeringskansliet

Text: Redaktionen

NYA ÅRET: Skatt slopas helt – 650 000 svenskar påverkas

2025 12 31

Snart går 2025 över i 2026.

Det nya året innebär flera lagändringar – bland annat skattesänkningar på arbetsinkomster, pension och sjuk- och aktivitetsersättning.

En annan skattesänkning har hamnat i skymundan, trots att den berör omkring 650 000 svenskar.

Det handlar om skatten på husvagnar och andra släpvagnar, som slopas helt från och med den 1 februari 2026.

Både fordonsskatten och saluvagnsskatten tas bort för husvagnar, hästsläp, båttrailers och olika typer av arbets- och lastsläp, rapporterar Carup. Totalt väntas omkring 650 000 släpvagnsägare få mer i plånboken – enligt Carup handlar det om flera hundralappar per år.

– Husvagnar innebär glädje och frihet för många människor runt om i Sverige. Samarbetspartierna vill att det ska vara möjligt för fler att äga och resa med husvagn, har regeringen tidigare fastslagit.

Husvagnar ökar i popularitet

Under 2024 registrerades totalt 4 576 husvagnar och husbilar i Sverige.

Det finns omkring 300 000 registrerade husvagnar och 120 000 husbilar i Sverige.

Det är flest i Europa, räknat per capita.

– Camping och mobilt boende behåller sin popularitet, säger Per Nilsson, ordförande för Husvagns- och Husbilsbranschens Riksförbund, i ett uttalande.

LÄS MER: Polisen utfärdar Bank ID-varning

FAKTA: Världens största husvagn

- Enligt Guinness rekordbok är den största tvåhjuliga husvagnen fem våningar hög och byggdes 1990 för Sheikh Hamad Bin Hamdan Al Nahyan i Abu Dhabi, Förenade Arabemiraten.

- Den är 20 meter lång, 12 meter bred och väger 122 ton. Husvagnen innehåller åtta sovrum och badrum, fyra garage samt vattenförråd för 24 000 liter.

Källa: Husvagns- och Husbilsbranschens Riksförbund

LÄS OCKSÅ: Många bilägare får oväntad faktura – betala inte

Foto: Axel Adolfsson Moderaterna

Text: Redaktionen