Svenska bilister toppar ny lista – lyfts fram internationellt

2024 03 08

Svenska bilister kör säkrast i hela EU.

Den Europeiska kommissionen har publicerat en ny lista över hur många dödsfall som sker i trafiken i varje medlemsland.

Värst är det i Bulgarien och Rumänien, med 82 respektive 81 döda per miljon invånare.

De svenska bilisterna toppar listan och kör säkrast i hela EU.

Det framgår i rapporten från Eurostat.

Lyfts fram

I Sverige dör 22 personer per miljon invånare i trafiken.

Andra länder där trafiken är förhållandevis säker är Finland, Malta, Danmark och Tyskland.

– Den övergripande rankningen av ländernas dödstal har inte förändrats nämnvärt, med de säkraste vägarna som fortfarande finns i Sverige och Danmark. Bulgarien och Rumänien rapporterade de högsta dödstalen 2023. EU-genomsnittet var 46 trafikdöda per miljon invånare, framhåller den Europeiska kommissionen.

Nedåt sedan 2019

I hela EU har antalet människor som omkommer i trafiken minskat med 10 procent sedan 2019.

Den bästa utvecklingen har skett i Cypern, där 35 procent färre personer förlorar livet i trafiken jämfört med 2019.

På Irland går utvecklingen åt fel håll, där det handlar om en 31-procentig ökning på fyra år.

Oro över cyklister

EU uttrycker samtidigt stor oro över antalet cyklister som förlorar livet i trafiken.

– Trenden i antalet dödade cyklister på EU:s vägar är ett allvarligt problem: mer än 2 000 cyklister dödades 2022.

– Detta är den enda huvudtrafikantgruppen som inte har sett en betydande minskning av antalet dödsfall under det senaste decenniet, särskilt på grund av en ihållande brist på lämplig infrastruktur och osäkra beteenden hos alla trafikanter såsom fortkörning, distraktion och körning under påverkan av alkohol och droger.

Där sker olyckorna

Bara en liten del av den totala andelen olyckor som sker i trafiken sker på motorvägarna.

– De tillgängliga EU-omfattande uppgifterna för 2022) visar att 52 % av dödsfallen i vägtrafiken inträffade på landsbygdsvägar, jämfört med 38 % i stadsområden och 9 % på motorvägar.

Foto: C. Lue

Text: Redaktionen


Ny Netflixfilm slår rekord – mest sedda premiären någonsin

2025 07 31

Netflix har slagit nytt rekord.

46,7 miljoner.

Så många visningar kammade den upphausade komedin “Happy Gilmore 2” ihop på Netflix under sina tre första dagar på plattformen.

Det gör filmen till streamingjättens mest sedda premiär någonsin i USA, rapporterar The Variety.

Uppföljare till klassiker

“Happy Gilmore 2”, med Adam Sandler i huvudrollen, släpptes på Netflix den 25 juli.

Filmen är en uppföljare till den klassiska amerikanska komedin från 1996 som var något av Sandlers stora genombrott.

Den första filmen handlar om en blivande hockeyspelare, Happy Gilmore, som istället sadlar om till golfspelare. I uppföljaren pensionerar sig Gilmore och hamnar i alkoholmissbruk.

– Han inspireras att plocka upp sina golfklubbor igen för att finansiera sin dotters orimligt dyra balettskola i Paris, skriver The Variety om handlingen.

Sågas i Sverige

Förväntningarna var höga inför premiären, vilket alltså slutade i en rekordsiffra.

Men om tittarna verkligen blev nöjda är en annan fråga.

“Happy Gilmore 2” har fått ett svalare mottagande, inte minst här hemma i Sverige.

– Uppföljaren på Netflix med en skäggig Adam Sandler som Happy gör ingen glad. Det är långt mellan skratten och manuset är riktigt kackigt, skriver exempelvis Jan Eklund på DN.

LÄS MER: Tv-serie gör braksuccé – lyfter hela Netflix

Får lägsta möjliga betyg

Andra medier är ännu hårdare. I Aftonbladet får uppföljaren fiaskobetyget 1 av 5 och kallas för “värdelös”.

– Är du en frånskild man som gärna ägnar två timmar åt pappaskämt? Då är det här filmen för dig. Övriga: håll er borta från den, skriver recensenten Minna Höggren.

Även i Expressen får “Happy Gilmore 2” sämsta möjliga betyg: en geting av fem.

– Många tittare har säkerligen väntat på en uppföljare till ”Happy Gilmore”, Adam Sandlers golfkomedi från 1996. Så även jag. Färre tittare än så har troligtvis tålamod nog att vänta på att den nya filmen ska ta slut, framhåller Mattias Bergqvist i tidningen.

LÄS OCKSÅ: Amerikansk filmstjärna bryter med sitt företag i Ryssland

Foto: Freestocks

Text: Redaktionen


Ny upptäckt – gäller alla som hade corona

2025 07 31

En ny studie visar på stora förändringar i människors hjärnor under coronapandemin.

Det har gått över fem år sedan starten av coronapandemin.

Forskare undersöker fortfarande effekterna av både viruset och andra konsekvenser som pandemin fick för människor.

Nu kommer resultatet av en ny studie som visar tydliga förändringar i människors hjärnor under pandemiåren.

Åldrades snabbare

Resultatet av studien, som omfattar nästan 1 000 personer, visar att förändringar har skett oavsett om man smittades eller inte.

– Människors hjärnor åldrades snabbare under covidpandemin, även hos de som inte var smittade, uppger tidskriften Nature.

Det accelererade åldrandet, som registrerades som strukturella förändringar som ses med hjälp av hjärnscanningar, var mest märkbart hos äldre personer, manliga deltagare och de från missgynnade miljöer.

Kognitiv försämring

Det accelererade åldrandet skedde även hos personer som inte blev smittade.

Den kognitiva förmågan försämrades däremot endast om man smittats av covidviruset.

– Kognitiva tester visade att den mentala förmågan minskade hos deltagare som insjuknade i covid-19, vilket tyder på att snabbare åldrande av hjärnan inte nödvändigtvis leder till försämrat tänkande och minne, framhåller tidskriften.

Nästan sex månader

Med studien som grund uppskattas att hjärnorna hos personer som levde under pandemin åldrades ungefär fem månader snabbare än normalt.

Och det oavsett om de som undersöktes hade fått covid-19.

– Hjärnans hälsa formas inte bara av sjukdom, utan även av vår vardagsmiljö, säger forskaren Mohammadi Nejad till Nature.

Coronapandemin

Coronapandemin drabbade över 620 miljoner människor under åren 2019 till 2022, uppger Världshälsoorganisationen WHO.

6,5 miljoner dödsfall rapporterades in till följd av sjukdomen.

Under sommaren 2023 deklarerade WHO att covid-19 inte längre utgör ett globalt hälsonödläge.

Foto: M. Sanchez

Text: Redaktionen