Tung smäll för Arlanda – SAS sätter ned foten

2024 03 08

En stor del av problematiken handlar om att flygbolaget SAS, som tidigare delvis ägdes av svenska staten, har blivit utlandsägt. Förändringen har förvärrat Arlandas konkurrenssituation ytterligare. SAS har flyttat flera flyglinjer från Arlanda till Kastrup.

Och nu kommer nästa smäll för Sveriges största flygplats.

På torsdagen går SAS vd Anko van der Werff ut med ett tydligt besked om flygbolagets inställning till Arlanda.

Vd:n konstaterar att Kastrup kommer att vara högsta prio. Svenska resenärer måste vara beredda på att flygplatsen i Köpenhamn kommer att prioriteras, menar Anko van der Werff.

– Det är en fråga om geografi. När du bor i norra Europa är det naturligt att folk flyger söderut och var hittar du mest efterfrågan? Det är definitivt Köpenhamn, man kommer vara nummer ett när det gäller långdistansflygningar, säger vd:n enligt SvD.

Vill se förändringar

Anko van der Werff beskriver Sverige som en besvärlig marknad för flygindustrin.

Enligt vd:n är den svenska marknaden inte tillräckligt attraktiv för flygbolag.

– När jag tittar på Sverige som en flygbolagschef så finns det mycket att göra annorlunda sett till infrastrukturen. För mig är det ingen överraskning att SAS är i rekonstruktion, att BRA har genomgått två rekonstruktioner på tre år och att Ryanair lämnar inrikesmarknaden, säger han till Di.

Anko van der Werff  kritiserar den nuvarande ordningen med två flygplatser i Stockholm och pekar ut flygskatten som förödande för flygindustrin.

– Jag uppmanar alla parter om att titta på en lösning. SAS vill vara en del av det och vi vill växa här igen, säger SAS-chefen till Di om den omtvistade skatten.

Förlust under första kvartalet

Under det första kvartalet, från november till januari, gick SAS med förlust.

Sammanlagt uppgick förlusten till närmare 1 miljard kronor. Det var dock en förbättring jämfört med samma period för ett år sedan. Då backade SAS med 1,5 miljarder kronor.

Foto: D. Dudov resp SAS

Text: Redaktionen

Sänker skatten för äldre

2026 05 20

Om Tidöpartierna vinner valet kommer jobbskatteavdraget för seniorer att förstärkas med totalt 460 miljoner kronor.

– Förslaget innebär att skatten för seniorer som arbetar minskar med cirka 1 600 kronor per år. Skattesänkningen riktas till alla seniorer som arbetar, framhåller regeringen i ett uttalande.

Skattesänkningen föreslås träda i kraft den 1 januari 2027.

Höjd åldersgräns

Utöver sänkningen av skatten föreslås det att åldersgränsen för att ta del av jobbskatteavdraget för seniorer höjs från 66 till 67 år. 

– Det innebär att den som vid årets ingång har fyllt 67 år omfattas av skattelättnaden. Åldersgränsen följer därmed riktåldern för pension, uppger regeringen.

Kan göra stor skillnad

Att arbeta lite längre och skjuta upp pensionen kan göra stor skillnad för plånboken.

Pensionsbolaget Alecta listar tre fördelar med att jobba längre:

- Du fortsätter att tjäna in allmän pension (i vissa fall även tjänstepension) så länge du fortsätter att jobba. 

- Den pension du tjänat in fördelas på färre år, vilket betyder mer pengar per månad när du börjar ta ut pension. 

- Skatten på både pension och arbete sjunker rejält från det år du fyller 67 år. 

Enligt bolaget är en tumregel att varje extra års arbete ger en medelinkomsttagare mellan 1 500 och 2 000 kronor mer i pension varje månad före skatt.

– För den som arbetar utan att ta ut pension kan skatten bli riktigt låg. På inkomster upp till 29 900 kronor i månaden blir skatten faktiskt bara runt 8 procent, framhåller Alecta.

LÄS MER: Många vågar inte chansa – går miste om tusenlappar

Behövs bättre förutsättningar

Samtidigt riktas kritik mot systemet.

– Med ökande ålder i arbetskraften så ökar också andelen arbetstagare med hälsoproblem och nedsatt arbetsförmåga, säger Magnus Linnarud Johansson, psykolog på Centrum för arbets- och miljömedicin.

Han är en av författarna till rapporten ”Att förlänga arbetslivet - om insatser på arbetet för äldre medarbetare” från Centrum för arbets- och miljömedicin i Region Stockholm och Institutet för miljömedicin vid Karolinska Institutet.

I rapporten fastslås det att en stor andel svenskar kan tänka sig att arbeta längre om förutsättningarna var rätt. Kritik riktas mot att få arbetsgivare skapar dessa förutsättningar genom exempelvis ökade möjligheter att arbeta deltid, fler lediga dagar och större möjlighet att styra arbetets upplägg.

– Inom arbetaryrken är det fler som tycker det är viktigt med minskade fysiska krav, att få andra arbetsuppgifter eller möjligheter att byta arbete. Bland tjänstemän är det vanligare att tycka att möjligheten till distansarbete och större frihet att styra sitt arbete är viktiga förändringar, säger Magnus Linnarud Johansson.

LÄS OCKSÅ: Ukraina har tagit fram nytt vapen – väger 250 kilo 

Foto: Axel Adolfsson Moderaterna

Text: Redaktionen