Sveriges chefer öppnar för stor ändring för anställda

2024 03 07

För första gången sedan 1970-talet har frågan om hur länge anställda egentligen ska jobba blossat upp på allvar.

Socialdemokraterna lyfte den i december när partiet öppnade för att folk antingen ska kunna jobba färre dagar i veckan, eller färre timmar om dygnet.

Nu har Sveriges chefer tyckt till om ämnet – och resultatet är slående.

Över 80 procent av fler än 1 200 tillfrågade chefer är positiva till en sådan förändring och anser att det är tid att börja se över arbetstidens längd, rapporterar tidningen Chef.

– Det krävs ett stort mod från chefer att börja driva den här frågan, konstaterar Göran Kecklund från Stressforskningsinstitutet vid Stockholms universitet, för magasinet.

Motstånd från SKR

66 procent av de 1 236 chefer som ingått i undersökningen säger rakt ja om att korta ned arbetstiden.

17 procent menar att det kan behövas i särskilda branscher, i synnerhet de med fysiskt tungt arbete.

Men trots en överväldigande majoritet positiva chefer är det mer regel än undantag att frågan runnit ut i sanden.

81 procent har inte börjat diskutera det än, vilket enligt Göran Kecklund kan bero på ett stort motstånd från exempelvis SKR, Sveriges Kommuner och Regioner, som tagit ställning mot förkortad arbetstid.

– Tittar man på det politiskt på riksdagsnivå kan man tycka att det är dags för Sverige att ta ett kliv framåt, men i kommuner och regioner är inte politikerna så glada. De har redan svårt att rekrytera personal, och tycker att en arbetstidsförkortning vore omöjlig att hantera.

Inspireras av Finland

Socialdemokraterna håller för närvarande på att utvärdera olika förslag till arbetstidsförkortning, som även kan komma att inkludera mer semester, familjevecka eller fler röda dagar.

Inspiration har bland annat hämtats från Finland.

– I Sverige har man väldigt lång arbetstid och det har inte hänt något på länge, sade riksdagsledamoten Annika Strandhäll (S) till SVT i januari.

Bland de övriga riksdagspartierna är det bara Vänsterpartiet och Miljöpartiet som stödjer en lagstiftad arbetstidsförkortning, enligt en enkät som tv-kanalen genomfört.

Centerpartiet anser att frågan ska hanteras av arbetsmarknadens parter, medan övriga partier säger nej till förslaget.

Socialdemokraternas förslag i frågan kommer att presenteras i maj.

Foto: J. Goodman

Text: Redaktionen

JUST NU: Kravet på regeringen – säg nej till barnfamiljer

2025 08 16

Många barnfamiljer har väldigt tuffa år bakom sig.

Svensk ekonomi går trögt och inflationen har slagit hårt mot många hushåll.

Trots det kräver Svenskt Näringsliv att regeringen säger nej till en förändring för barnfamiljer.

Kräver att regeringen säger nej

Regeringen bör inte höja barnbidraget i höstbudgeten som läggs fram om en månad. Det anser Svenskt Näringsliv, rapporterar DN.

Trots att många barnfamiljer kämpar med ekonomin, kräver Svenskt Näringsliv att regeringen avstår ifrån att höja barnbidragen och andra bidrag som skulle kunna hjälpa hushållen i tuffa tider.

– Att vi får ökade barnbidrag, ökade bostadsbidrag och sådant. Problemet med den politiken är att då får vi en bidragslinje snarare än en arbetslinje, och då minskar man ju drivkrafterna till arbete, säger Svenskt Näringslivs chefsekonom Sven-Olov Daunfeldt till tidningen.

Istället vill Svenskt Näringsliv bland annat se ett jobbskattavdrag och en kraftigt sänkt bolagsskatt.

Kan bli viktig valfråga

Det tuffa ekonomiska läget innebär att hushållens ekonomi kan bli en het valfråga nästa år, och höstbudgeten kommer därför att bli viktig för regeringens chanser att bli återvald.

Just barnbidraget tros kunna bli en viktig valfråga, har SVT tidigare rapporterat.

I Agendas partiledardebatt i maj öppnade både L och KD för höjda barnbidrag, och även M gläntade på dörren för det, enligt kanalen.

SD sade då nej, men det är oklart hur skarpt deras nej egentligen är.

Bland oppositionspartierna har S, MP och V föreslagit höjda barnbidrag, medan C har sagt nej.

”Alla har fått det tuffare”

Men från Svenskt Näringslivs sida vill man alltså inte se några höjda barnbidrag.

Detta alltså trots att många hushåll har drabbats hårt av bland annat inflationen de senaste åren.

– Många av bidragen har också indexerats upp med inflationen under den här perioden. Här är det ju så att alla har fått det tuffare under de här kriserna, säger Sven-Olov Daunfeldt till tidningen.

Foto: Ninni Andersson Regeringskansliet

Text: Redaktionen

Dramatisk förändring i Sverige – känd ekonom slår larm

2025 08 16

Nationalekonomen Klas Eklund är en av Sveriges mest kända ekonomer.

Nu slår han larm om tillståndet i svensk ekonomi – och fruktar att problemen kommer att bita sig fast och bli ett nytt normaltillstånd.

Fruktar nytt normaltillstånd

Gång på gång har ekonomer förutspått en vändning för den svenska ekonomin.

Prognoserna har länge gjort gällande att vändningen kommer ”under nästa kvartal” – men så har det låtit i flera år nu, rapporterar SvD.

Hushållen vågar inte konsumera och arbetslösheten är hög.

Ekonomen Klas Eklund tycker att situationen är allvarlig.

– Det har varit felslagna återhämtningsprognoser under en massa kvartal i fyra år, säger nationalekonomen till tidningen.

Nu fruktar han en dramatisk förändring – där lågkonjunkturen är ett nytt normaltillstånd.

– Frågan är om den här situationen är bestående eller tillfällig. Om det är det nya normala eller bara en utdragen lågkonjunktur som så småningom vänder uppåt, säger Klas Eklund till tidningen.

LÄS OCKSÅ: Svenskar riskerar tung ekonomisk smäll

Sänker tillväxtprognos

Hushållen tycks ha noterat att positiva prognoser slår fel, och har därför blivit extra försiktiga.

Det gör att konsumtionen inte kommer igång.

Tidigare i augusti meddelade Konjunkturinstitutet (KI) att man sänker prognosen för svensk tillväxt, rapporterade SVT.

Detta bland annat med anledning av den fortsatte osäkerheten kring amerikansk tullpolitik.

KI räknar därför nu med att Sveriges BNP växer med 0,7 procent under 2025, vilket är en sänkning med 0,3 procentenheter jämfört med tidigare prognos.

– Tillsammans med en dämpad omvärldskonjunktur innebär tullarna att den svenska exportmarknaden växer långsamt i år och nästa år, kommenterade KI i rapporten, enligt kanalen.

För att den svenska ekonomin ska komma igång krävs bland annat att hushållen börjar konsumera i högre utsträckning igen. Konjunkturen kan påverkas extra mycket av hur benägna vi är att köpa dyra sällanköpsvaror, exempelvis bilar, kylskåp eller tvättmaskiner, har DN tidigare rapporterat.

LÄS OCKSÅ: Dubbla priser - stor ilska mot svenska apotek

Foto: Riksbanken

Text: Redaktionen