Stort branschlarm: Över 60 procent hotade

2024 03 06

Över 60 procent av socialsekreterare som arbetar i utsatta områden har utsatts för hot i sitt arbete och närmare en av fem hotas återkommande.

Det visar en undersökning från Akademikerförbundet SSR.

Desinformationskampanjen mot socialtjänsten, den så kallade LVU-kampanjen, har förvärrat situationen.

Undersökningen visar att hela 36 procent av socialsekreterare i utsatta områden känt sig hotade med anledning av LVU-kampanjen. 20 procent har övervägt att byta jobb till följd av hotbilden.

Heike Erkers, ordförande Akademikerförbundet SSR, reagerar starkt på siffrorna.

– Desinformationskampanjen och återkommande hot mot socialsekreterare har gjort våra medlemmars vardag otrygg. Det är ett svek både mot de anställda och de barn som inte får rätt hjälp när socialnämnden inte vågar ingripa, säger han i ett uttalande.

Kräver krafttag

SSR anser att staten och kommunerna måste göra mer för att skydda socialsekreterare. Enligt förbundet brister stödet från både staten och Sveriges kommuner och regioner (SKR).

– Ytterst är det ett angrepp på den svenska rättsstaten, framhåller SSR.

Ordförande Heike Erkers betonar att ett hotfullt klimat ”måste bemötas”.

– Det görs bäst när socialtjänsten har resurser att arbeta förebyggande, med tidiga insatser och uppföljning. Detta långsiktiga arbete hotas att prioriteras bort när socialtjänsten också drabbas av neddragningar. Vi kräver en trygghetskommission för socialtjänsten, säger han.

Uteblivet polisstöd

SSR:s undersökning visar även att en betydande andel av socialsekreterarna inte fått utlovat stöd av Polismyndigheten. Det handlar exempelvis om stöd vid beslut om hembesök och omhändertagande av barn.

Om det finns behov av stöd i samband med besök ska polisen närvara enligt polislagen. Trots det uppger 23 procent av socialsekreterarna att de inte fått stöd vid behov.

Nu kräver SSR en omedelbar förändring.

– Vi kräver att regeringen säkerställer att polisen alltid prioriterar att åka med socialtjänsten när det behövs. Risken är annars att socialtjänsten inte vågar ingripa. Det handlar både om socialsekreterarnas arbetsmiljö och att barn riskerar att fara illa, säger Heike Erkers.

Foto: G. Lazcano

Text: Redaktionen

S-ledarens första regeringsbesked

2026 09 23

Socialdemokraterna kommer att få ihop en ny regering för Sverige.

Så lyder beskedet från Magdalena Andersson (S) på onsdagseftermiddagen.

Det är första gången som S-ledaren kommenterar en eventuell regeringsbildning efter att ha fått sonderingsuppdraget från talmannen i fredags.

– Jag har haft bra samtal med flera, eller de flesta, av partiledarna i Sveriges riksdag, säger Andersson till SR.

Beskedet: "Ja"

Under eftermiddagen har Magdalena Andersson haft möte med Moderatledaren Ulf Kristersson, som i torsdags meddelade att han avgår som statsminister.

Enligt S-ledaren har de pågående samtalen gett “en bra bild över vilka partier som det är meningsfullt att fortsätta samtalen med”. Hon har tidigare sagt att hon ska tala med sex partier, vilket betyder samtliga riksdagspartier förutom Sverigedemokraterna.

På frågan om S kommer få ihop en regering ger Andersson ett kort svar.

– Ja, säger partiledaren.

Bildar "kartell"

Tidigare idag meddelade Socialdemokraterna, Miljöpartiet, Vänsterparitet och Centerpartiet om att de fyra partierna bildat en “kartell” i riksdagen. Samarbetet handlar om vilka som ska ta plats i riksdagens utskott och vilka som ska bli nya talmän.

– Vi går ihop och bildar kartell. Våra 176 mandat ska ställas mot Tidös 173, för då får vi majoritet i alla utskott, säger Socialdemokraternas gruppledare Lena Hallengren till DN.

Läs också: Vindkraft stoppas i Sverige

Vill inte ha Norlén

Enligt Lena Hallengren är det “självklart” att nuvarande talman Andreas Norlén inte ska sitta kvar på sin post.

– Det är Tidös kandidat. Vi backade upp honom sist för att det inte skulle bli en sverigedemokratisk talman.

Hallengren menar att S, i egenskap av att vara största parti, bör ha talmansposten.

Läs mer: S lovar satsning för 500 000 svenskar – ”det första vi ska göra”

Arkivfoto: Socialdemokraterna, pressträff

Text: Redaktionen

UPPGIFTER: Tung smäll för alla som kör dieselbil

2026 09 24

Dieselpriset har stigit kraftigt runt om i Europa till följd av kriget mellan USA och Iran.

Störningar av trafiken genom Hormuzsundet har bidragit till att priserna ökat markant vid pump.

Nu blir det ännu dyrare.

Det uppger energiekonomen Claes Hemberg i en krönika hos Transportnytt.

Han hänvisar dels till situationen i Mellanöstern, dels till omfattande nedstängningar av raffinaderier i Europa efter prognoser om en kraftigt minskad efterfrågan på diesel.

”Även i Sverige”

Hemberg konstaterar att Europa inte längre är självförsörjande på diesel, utan är beroende av leveranser från ”konfliktdrabbade producenter och mellanhänder”.

På grund av blockeringarna i Hormuzsundet och Röda havet transporteras dieseln nu med tankfartyg runt den afrikanska kontinenten.

– Det innebär att enorma mängder diesel hela tiden befinner sig till sjöss, vilket gör leveranskedjan extremt sårbar för minsta lilla störning. Med andra ord kan vi räkna med fortsatt dyra och ännu dyrare dieselpriser även i Sverige under hela 2027, skriver Hemberg.

Sverige befinner sig visserligen i ett bättre läge än många andra europeiska länder, eftersom norsk olja används till svensk bensin och diesel.

Trots det bedömer Hemberg att dieselpriset kommer att stiga kraftigt i Sverige.

– Våra priser åker ändå med upp i en ny europeisk olje- och dieselfrossa.

Läs mer: Bokningarna rusar – Ryanair sätter in ny direktlinje

Tillfälliga sänkningar försvinner

Bränslepriserna i Sverige beräknas stiga redan nästa vecka.

Torsdagen den 1 oktober löper den första av regeringens tillfälliga skattesänkningar på bensin och diesel ut. Det innebär att skatten höjs med motsvarande cirka en krona litern för bensin och 40 öre per liter för diesel.

Två månader senare, den 1 december, löper den andra tillfälliga skattesänkningen ut. Den motsvarar en höjning med cirka tre kronor per liter.

Läs också: 10 500 måste anställas – 40 000 kronor i snittlön

Foto: Circle K

Text: Redaktionen