Jättesuccé gällande solceller i Sverige

2024 03 01

Det är Uppsala universitet som har lyckats med den imponerande bedriften att slå nytt världsrekord.

Den tidigare rekordet hade Solar Frontier i Japan vad gäller hur mycket elektrisk effekt man kan utvinna ur CIGS-solceller.

Då landade siffran på 23,35 procent.

Nu har Uppsala universitet i samverkan med First Solar nått upp till 23,64 procent.

Närmar sig målet

Inom solcellsforskningen finns en målsättning om att nå över 30 procent verkningsgrad till rimliga produktionskostnader.

– Världsrekordet 23,64 procent är mätt av det oberoende mätinstitutet Fraunhofer ISE i Tyskland. I den vetenskapliga artikeln görs en noggrann materialanalys och en elektrisk analys av solcellen och även en jämförelse med tidigare rekord med samma typ av solceller från andra forskningsinstitutioner, framhåller Uppsala universitet via sin webbsida.

Ungefär sex procent

Förekomsten av solceller ökar runt om i världen, och bidrog år 2022 med ungefär sex procent av världens el.

– En solcells viktigaste egenskaper är förmågan att absorbera ljus och att avge sin energi till en elektrisk last. För att detta ska lyckas måste materialet kunna absorbera en optimal del av solljuset och samtidigt undvika att omvandla energi till värme i själva solcellen som därmed går till spillo. 

Tidigare rekord

Världsrekordet för utvinningen av elektrisk effekt finns nu i Sverige och Uppsala där man uppnått 23,64 procent.

Det tidigare rekordet låg på 23,35 procent, som uppnåddes av Solar Frontier i Japan.

Dessförinnan hade tyska ZSW nått 22,9 procent.

“Alltid legat i framkant”

Marika Edoff, professor i solcellsteknik, tillika ansvarig för studien, förklarar att Uppsala universitet länge legat i framkant i forskningen.

– Vi hade också ett rekord för en seriekopplad prototyp under en period. Även om det var ett bra tag sedan vi hade cellrekordet har vi ofta legat precis bakom de bästa resultaten och självklart finns det fler aspekter som spelar roll, till exempel möjlighet att skala upp till storskalig process, där vi alltid legat i framkant, säger hon.

Foto: M. Wilson

Text: Redaktionen

Nytt förbud på gång – påverkar svenska hushåll med trädgård

2025 04 17

Ett förbud mot nya och förlängda tillstånd för torvtäkter i Sverige.

Det föreslås bli verklighet från och med 1 januari 2026.

"Orimligt"

Torv är en råvara som enligt en uppskattning från branschorganisationen Svensk Torv täcker 25 procent av Sveriges landareal. Torvmarken uppgår till 6,4 miljoner hektar.

Siffrorna från Sveriges geologiska undersökning är något mindre, 15 procent, men även den andelen gör landet till ett av de mest torvtätaste i världen.

Men nu kan torvtäkt förbjudas.

Och det möts med skarp kritik.

– Det är orimligt att ett så omfattande förslag kan vila på en så begränsad vetenskaplig grund, säger Rita Larsson, ordförande i Svensk Torv, i ett uttalande.

Används i trädgården och mat

Råvaran bedöms vara avgörande för tillgången på mat.

– Torv är också en av de mest pålitliga produkterna när det gäller att producera rena, hälsosamma livsmedel effektivt och utan pesticider eller andra förorenade element, har Jaco Dijkshoorn, Director BU Materials and Procurement vid Kekkilä-BVB, tidigare sagt till Viola enligt Svensk Torv.

Ett förbud kan också påverka hushåll med trädgård. Nästan all planteringsjord som erbjuds i butik innehåller stora mängder torv, bland annat eftersom råvaran bidrar till att lagra fukt och göra jorden luftig.

– När torven bryts släpps stora mängder växthusgaser ut, framhåller Naturskyddsföreningen.

Men enligt Svensk Torv saknas det i dagsläget ersättningsmaterial “i tillräcklig volym och kvalitet” inom trädgårdsodling.

– Om torven försvinner riskerar vi försämrad djurhälsa, sämre odlingsresultat och högre kostnader i hela kedjan – från jordbrukare till konsument. Det är inte ansvarsfullt, säger Rita Larsson.

Naturvårdsverket: som ett fossilt bränsle

Torv bildas på våtmarker när ny mossa växer ovanpå äldre mossa.

Stora mängder kol finns inlagrat i torven och Naturvårdsverket anser att torven bör betraktas som ett fossilt bränsle.

– Användningen av torv som bränsle är mycket liten i Sverige men utvinning och användning av odlingstorv orsakar också utsläpp av växthusgaser.

Det framhåller myndigheten som tidigare uppmanat att låta torven vara.

– Våtmarker som bildat eller bildar torv spelar en viktig roll för klimatet eftersom torv innehåller stora mängder kol. Att skydda och restaurera kolrika ekosystem som torvmarker gynnar klimatet, då detta kan bidra till en minskning av växthusgaser och till och med en inbindning av kol, skriver Naturvårdsverket också.

Foto: Stanly8853

Text: Redaktionen