Jens Stoltenberg svarar – efter unikt utspel från Natoland

2024 02 27

Frågan om Natomedlemmar ska skicka soldater till frontlinjen i Ukraina har blåst upp under de två senaste dagarna.

Frågeställningen aktualiserades konkret när Slovakiens premiärminister Robert Fico igår gick ut med ett sensationellt påstående.

Han hävdade att flera Natoländer kan vara på väg att sända militära trupper till Ukraina.

Jag kommer att begränsa mig till att säga att mina uppgifter antyder att ett antal Nato- och EU-medlemmar överväger att skicka trupper till Ukraina på bilateral basis, sade Fico efter ett möte med Slovakiens säkerhetsråd.

Uttalanden innebar att diskussionen om att skicka soldater till Ukraina för första gången tog fart på allvar.

Natochefen slår tillbaka

Nu svarar Natochefen Jens Stoltenberg på utspelet.

Hans budskap är helt annorlunda och innebär en kraftig dementi av de spekulationer som uppstått efter Ficos uttalande.

– Natoallierade ger ett oöverträffat stöd till Ukraina. Det har vi gjort sedan 2014 och trappat upp efter den fullskaliga invasionen, säger Stoltenberg enligt AP.

– Men det finns inga planer för Natos stridstrupper på marken i Ukraina.

Macron utesluter inte soldater

Slovakien själva, vars regering dragit tillbaka stora delar av stödet till Ukraina sedan den Putinvänliga ledaren Robert Fico valdes till ny premiärminister förra året, har kraftigt tagit avstånd från ett scenario där Natosoldater skickas till fronten.

Grannlandet Tjeckien intar samma position.

– Tjeckien vill verkligen inte skicka sina soldater till Ukraina, säger landets premiärminister Petr Fiala.

Annorlunda låter det från Frankrikes president Emmanuel Macron, som sent igår kväll öppnade för att förstärka den ukrainska militären med det egna landets trupper.

Detta efter ett krismöte med flera Natokollegor.

– Det finns ingen konsensus om att officiellt stödja några marktrupper. Som sagt, ingenting ska uteslutas. Vi kommer att göra allt vi kan för att se till att Ryssland inte vinner, säger Emmanuel Macron enligt The Guardian.

Behöver stöd från alla länder

Nato som allians hjälper inte Ukraina militärt utan bidrar med exempelvis medicinska förnödenheter, uniformer och vinterutrustning.

De flesta av organisationens medlemmar skickar dock vapen och ammunition, antingen bilateralt eller tillsammans.

Varje beslut att skicka trupper skulle kräva enhälligt stöd från samtliga medlemsländer.

LÄS MER: Ulf Kristersson svarar om svenska trupper till Ukraina

Foto: Ninni Andersson Regeringskansliet

Text: Redaktionen


UPPGIFTER: Priset för resor ökar med 65 procent

2025 10 19

Priset för resor väntas öka rejält.

Planer på att bygga ut Arlanda flygplats ifrågasätts nu av experter från IVL Svenska Miljöinstitutet och KTH.

Skälet är att flygresor enligt experterna kan bli 65 procent dyrare – vilket kan få en stor påverkan på efterfrågan.

Resor kan bli 65 procent dyrare

Det är kraven på minskade utsläpp som kommer att leda till att flygresor blir mycket dyrare än de är idag, skriver experterna från IVL Svenska Miljöinstitutet och KTH i en debattartikel i SvD.

Regerings Arlandautredning föreslår en utbyggnad baserad på ett antagande om kraftigt ökat flygande.

– Men när flyget ska nå nettonollutsläpp 2050 kan det bli upp till 65 procent dyrare att flyga, vilket skulle påverka efterfrågan. Därför behövs en uppdaterad analys av hur kostnader och efterfrågan på flygresor kan utvecklas innan beslut fattas, skriver experterna i debattartikeln.

För att nå målet om nettoutsläpp antas en övergång till bioflygbränsle och elektro­bränsle vara lösningen.

– Men biobränsle är cirka fyra gånger dyrare än fossilt bränsle, vilket sannolikt är en orsak till att inblandning av biobränsle i dag sker i mycket begränsad omfattning, skriver debattörerna.

LÄS OCKSÅ: Prissmäll väntar för svenska hushåll - på grund av Norge

Tveksamma till billigt biobränsle

EU:s krav kommer att leda till högre kostnader för flygbolagen, vilket påverkar biljettpriserna.

– Sammantaget kommer utsläppshandeln och reduktionsplikten innebära ökade kostnader för flyget, vilket håller tillbaka efterfrågan, skriver experterna i debattartikeln.

De ställer sig också tveksamma till att biobränsle kommer att bli billigare.

– En viktig råvara för framtidens bioflygbränsle förväntas vara rester från skogsindustrin. Den råvaran kommer sannolikt i stor utsträckning efterfrågas av fler sektorer, bland annat sjöfarten och kemiindustrin. Dessutom innebär EU:s regelverk att dagens avverknings­nivåer behöver minska i skogen, menar debattörerna.

Utbyggnaden av Arlanda riskerar därför att ske i onödan, anser de.

”Stärka Arlandas konkurrenskraft”

Regeringens Arlandasamordnare Peter Norman överlämnade sitt slutbetänkande till regeringen i somras.

– Regeringens ambition är att stärka Arlandas konkurrenskraft och bidra till att flygplatsen får bättre möjligheter att utvecklas på ett långsiktigt hållbart sätt, sade infrastruktur- och bostadsminister Andreas Carlson då.

I uppdraget ingick bland annat att föreslå åtgärder för ökad kapacitet och förbättrad tillgänglighet till och från Arlanda flygplats. Utredningen föreslog flera åtgärder som skulle innebära att Arlanda byggs ut.

LÄS OCKSÅ: Dubbla hotellkonkurser

Foto: Philippe Murray-Pietsch

Text: Redaktionen


19 oktober 2025

JUST NU: Putins krav i telefon med Trump – ge oss full kontroll

2025 10 19

Putin har ställt ett stenhårt krav i ett telefonsamtal med Trump.

Tidigare i veckan hade Rysslands diktator Vladimir Putin ett långt telefonsamtal med Donald Trump.

Putin ska då ha framfört ett skarpt krav för fred, enligt en tjänsteman med kännedom om samtalet.

Putin kräver full kontroll

I samtalet krävde Putin att Ukraina helt måste ge upp kontrollen över Donetsk, uppger tjänstemannen, rapporterar Washington Post.

Donetsk är en strategiskt mycket viktig region i Ukraina, och för ukrainsk del anses det viktigt att ha kontroll över området för att förhindra en rysk framryckning västerut, mot Kyiv.

Men Putin kräver alltså full kontroll över området, som ett villkor för fred.

Ryssland har försökt erövra territoriet i 11 år, men misslyckats.

Putins krav har gjort att konflikten har hamnat i ett låst läge, trots Donald Trumps försök att få till en fredsuppgörelse.

Den ryske diktatorn uppges vara beredd att göra andra eftergifter – men utbytet skulle inte gynna Ukraina.

Ryssland erbjuder utbyte

Enligt tjänstemannen sade Putin i samtalet att han var villig att ge upp delar av två andra regioner som han delvis erövrat – Zaporizjzja och Cherson. Men då kräver han alltså full kontroll över Donetsk.

I Vita huset anser vissa att detta är ett framsteg, men enligt tjänstemannen är det osannolikt att Ukraina ser det på det sättet.

– Det är som att sälja dem deras eget ben i utbyte mot ingenting, säger källan till tidningen.

Donald Trump har inte kommenterat det ryska kravet och inte sagt sig stödja det.

LÄS OCKSÅ: Kraftig explosion i Ryssland - flera döda och skadade

Witkoff pressar Ukraina

Källan uppger dock att Trumps sändebud Steve Witkoff ska ha pressat den ukrainska sidan om att ge upp Donetsk i samband med mötet i Vita huset på fredagen.

Witkoff ska bland annat ha påpekat att befolkningen i Donetsk mestadels är rysktalande.

Steve Witkoff har fått hård kritik för sina insatser i förhandlingarna, och inför Trumps kommande möte med Putin i Ungern kommer utrikesminister Marco Rubio få en mer central roll än Witkoff, enligt uppgifter.

Trots det hårda ryska kraven hoppas Trump fortfarande på att snart nå fram till en fredsuppgörelse.

– Det är dags att stoppa dödandet och göra en DEAL! Tillräckligt med blod har spillts, skrev Trump i sociala medier på fredagen efter mötet med Zelenskyj.

LÄS OCKSÅ: Jättekris för klassisk bransch i USA - folk vägrar att köpa

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen