Jätteförändring av elpriset

2024 02 28

Elpriserna är på väg mot en enorm förändring under våren 2024.

Den prognosen ger nu elbolaget Bixia i ett nytt besked på tisdagen.

Konkret handlar det om nästan en halvering av priset under mars och april jämfört med motsvarande period förra året.

Det blir billigare än på flera år.

I vår väntas elpriserna falla markant, tack vare milt väder och bättre hydrologi samt svag konjunktur och väldigt låga bränslepriser i Europa. Vårpriserna blir de lägsta av sitt slag sedan 2021 då priserna började sticka i väg, säger Johan Sigvardsson, analytiker på Bixia.

"Krisen helt borta"

Marspriset förväntas landa på ungefär 50 öre per kilowattimme, vilket är en kraftig skillnad från förra årets 91 öre.

I april ser det ut att hamna på 45 öre – ifjol låg motsvarande pris på 88 öre.

Överlag talar Bixia nu om ett klart mer stabilt elpris under våren jämfört med skräckpriserna under förra året.

– Elkrisen är helt borta för stunden. Elpriset har snabbt gått från ett extremläge 2021 - 2022, via en sakta utförslöpa för i fjol, till ett mer normalt läge i år, säger Johan Sigvardsson.

– Den allra största orsaken till utvecklingen är det stora prisfallet i Tyskland, där elpriset toppade på 2,50 kronor i snitt för 2022 men hittills i vinter landat på 75 öre.

Finns en övre gräns

Mildare väder och minskad elförbrukning är andra faktorer som nämns som påverkar den stora prisförändringen.

Även om det skulle bli kallt och vindstilla i Sverige – och vi behöver importera mer el – finns ett maxtak för hur mycket dyrare elen kan bli som en följd av priskopplingen mot Tyskland.

I just Tyskland förväntar man sig inte elpris på högre än runt 60 öre per kilowattimme, vilket kan jämföras med 114 öre förra året.

– Kyla och högre förbrukning borde normalt sett betyda högre elpriser. Men i och med att både bränslepriser och därmed de kontinentala priserna fallit så mycket får vi istället ett betydligt lägre elpris i år, säger Johan Sigvardsson.

Även i februari har systempriset legat lägre än förra året – 45 öre per kilowattimme jämfört med förra årets 91 öre.

Foto: D. MacKay

Text: Redaktionen


JUST NU: EU-jätte kan gå i konkurs

2025 09 08

Frankrikes nationalförsamling har avsatt premiärminister François Bayrou och hans minoritetsregering.

I måndagskvällens misstroendeomröstning röstade 364 ledamöter för att avsätta Bayrou, medan 194 röstade emot förslaget.

Bayrous ekonomiska politik pekas ut som den främsta förklaringen till hans fall. Premiärministerns regering har föreslagit massiva nedskärningar i nästa budget för att minska Frankrikes enorma statsskuld.

Riskerar konkurs 

Nu ser Bayrou föreslagna nedskärningarna ut att utebli. Det kan få stora konsekvenser för Frankrike, varnar TV2:s Frankrikekorrespondent Jesper Steinmetz.

– Det är ett djupt skuldsatt land. De lever på lånade pengar. Varje sekund lånar de ytterligare 5 000 euro och har faktiskt redan brutit gränserna för vad EU tillåter ekonomiskt, säger han till kanalen.

Om utvecklingen fortsätter kan Frankrike gå i konkurs, bedömer Steinmetz.

– Det finns inte samma tradition av att göra kompromisser som det exempelvis finns i Danmark. Det finns ingen acceptans för att sätta sig ner tillsammans och komma överens om en färdplan för framtiden.

Så går ett land i konkurs

Det är ovanligt att länder går i konkurs, men det har hänt vid några tillfällen under historien. Det hände bland annat Argentina 2001 och Ryssland i slutet av 1990-talet.

Till skillnad från ett företag som går i konkurs upphör inte ett land att existera.

– Ett land kan inte gå i konkurs på samma sätt som ett företag, men de kan "ställa in betalningar", som det kallas, har Harry Flam, professor i nationalekonomi vid Stockholms universitet, sagt till Expressen.

Om Frankrike inte kan betala sina räntor och lån kommer landet att tvingas till förhandlingsbordet.

– Långivare och den som är skyldig sätter sig ner och försöker komma fram till hur mycket landet kan betala, sade Harry Flam till DN när Grekland riskerade konkurs 2012.

LÄS MER: Chockbesked för stormakt – tillväxten halveras

Foto: Ratfink1973

Text: Redaktionen


UPPGIFTER: Nordkorea lovar att stödja nytt storkrig

2025 09 08

Nordkorea har lovat att stödja ett nytt storkrig, enligt uppgifter.

Förra veckan träffades flera av världens diktatorer i Peking i samband med en stor militärparad.

Förutom Kinas diktator Xi Jingping, närvarade också Vladimir Putin – och Nordkoreas diktator Kim Jong-un.

Nu varnar Sydkoreas enighetsminister för att Nordkorea i samband med mötet har lovat att stödja ett nytt storkrig i Asien.

”Löfte om att stödja invasion”

Sydkoreas enighetsminister Chung Dong-young menar att Nordkoreas diktator Kim Jong-un har gett Kina ett mycket obehagligt löfte i samband med mötet i Peking, rapporterar Korea Times.

Enligt ministern har Nordkorea troligtvis lovat att stödjas Kinas potentiella invasion av Taiwan.

Nordkoreas statliga nyhetsbyrå uppger att Kim Jong-un lovade att stödja Kinas ansträngningar för att ”försvara sin suveränitet, territoriella integritet och utvecklingsintressen".

Sydkoreas enighetsminister tror sig veta vad det betyder.

– Med andra ord kan detta översättas som ett löfte om stöd för en potentiell invasion av Taiwan, säger enighetsminister Chung Dong-young, enligt tidningen.

Samtidigt tros Nordkorea ha ställt ett stenhårt krav på Kina – för att över huvud taget delta vid den omtalade militärparaden i Peking.

LÄS OCKSÅ: Rysk vd hittad död - utan huvud

Ställer hårt motkrav på Kina

Enligt Sydkoreas enighetsminister tyder mycket på att Kim Jong-un ställde ett villkor för att delta vid militärparaden förra veckan:

Kina får inte uppmana Nordkorea till kärnvapennedrustning.

Nordkorea tros ha krävt att ett mål om kärnvapennedrustning inte skulle nämnas i samband med militärparaden och mötet mellan diktatorerna.

I redovisningen av vad mötet handlade om nämns ingenting om kärnvapennedrustning på Koreahalvön, trots att Kina konsekvent har uppmanat till det vid fyra tidigare toppmöten under 2018-19, enligt tidningen.

– Jag förmodar att Kim Jong-un starkt kan ha krävt att kärnvapennedrustning inte skulle nämnas, som ett villkor för att han skulle närvara vid militärparaden, säger Chung Dong-young.

LÄS OCKSÅ: USA ställer ultimatum - då slår vi till mot Putin

Foto: Stefan Krasowski, Wikimedia Commons 

Text: Redaktionen