Macron varnar Europa – krismöte med flera Natoländer

2024 02 27

Emmanuel Macron utesluter inte att skicka soldater till Ukraina.

Utspelet från den franska presidenten kommer bara några timmar efter att Slovakiens premiärminister Robert Fico gått ut och påstått att flera Natoländer överväger att göra just så.

– Det finns ingen konsensus om att officiellt stödja några marktrupper. Som sagt, ingenting ska uteslutas. Vi kommer att göra allt vi kan för att se till att Ryssland inte vinner, säger Emmanuel Macron enligt The Guardian.

Varnar Europa

Uttalandet markerar en vändpunkt.

Aldrig tidigare har nationalstater på ett så öppet sätt talat med varandra om scenariot att kollektivt tillhandahålla soldater för att backa upp den ukrainska militären.

Nato har dessutom tidigare varit tydliga med att man inte vill sända marksoldater till Ukraina. 

Macrons inspel i diskussionen sker dessutom samtidigt som han går ut med en kraftig varning till resten av Europa.

– Det finns en förändring i Rysslands hållning. De strävar efter att ta sig an ytterligare territorium och de har inte sina ögon enbart på Ukraina utan på många andra länder också. Så Ryssland utgör en större fara, säger den franska ledaren.

Blixtinkallat möte

Presidentens kommentarer kommer under ett blixtinkallat möte med några av de tyngsta Natoländerna i Europa.

På plats fanns Tysklands förbundskansler Olaf Scholz, Storbritanniens utrikesminister Lord Cameron, Polens president Andrzej Duda och nederländska premiärministern Mark Rutte.

Även amerikanska och kanadensiska tjänstemän deltog i mötet som sammankallats med anledning av Ukrainas allt större motgångar på slagfältet.

"Kan inte vänta på USA"

Enligt Macron måste Europa gå från ord till handling. 

Det går inte att göra sig beroende av USA och vänta på att se vem av Joe Biden eller Donald Trump som ska leda landet – och hur det i så fall ska påverka Nato och Europa.

– Vi kan inte vänta på resultatet av det amerikanska valet för att avgöra vad vår framtid kommer att bli. Det är Europas framtid som står på spel så därför är det upp till européerna att avgöra. Om andra vill vara med och hjälpa till, fantastiskt, men det är bara en bonus, säger Macron.

LÄS MER: Frankrike slår larm – "Alla måste förbereda sig"

Foto: Ninni Andersson Regeringskansliet

Text: Redaktionen


Populärt kaffemärke rasar i försäljning

2024 11 21

I april 2023 fick Ica nog.

Sveriges största livsmedelskedja valde att plocka bort flera av Gevalias produkter från sina hyllor.

Anledningen: Kaffejättens priser nådde Icas smärtgräns.

– I detta läge har Ica ett dubbelt samhällsansvar.

– Det innebär att vi ska säkerställa att svenska matproducenter får skäligt betalt, samtidigt som det är viktigt att värna om bästa möjliga pris till våra konsumenter, framhöll Rickard Gustafsson, chef för kolonial på Ica Sverige, i en kommentar till TV4 Nyheterna.

Rasar i försäljning

Nu syns konsekvenserna av Icas bojkott.

Gevalias försäljning backar kraftigt i Sverige, rapporterar Dagligvarunytt med hänvisning till bolagets årsredovisning för 2023.

Enligt rapporten omsatte Gevalias svenska verksamhet 1,2 miljarder kronor under fjolåret. Det är ett tapp på cirka 400 miljoner kronor jämfört med 2022, då bolaget omsatte 1,6 miljarder kronor i Sverige.

Gevalia nämner inte Icas bojkott i årsredovisningen.

– Det har inte förekommit några händelser som på ett väsentligt sätt påverkat bolagets verksamhet under räkenskapsåret, framhåller bolaget enligt Dagligvarunytt.

Fakta Gevalia

- 1914 registrerades namnet Gevalia, men det var först på 1920-talet som namnet verkligen etablerades: då fanns det tryckt på de röda, färdigpackade kaffepaketen man började sälja. 

- 1957 började Gevalia vacuumpacka kaffet, vilket innebar att man kunde transportera och lagra det färdiga kaffet utan att smaken och kvalitet påverkades. Gevalias popularitet växte och 1966 blev kaffet från Gävle det mest druckna i landet. 

- 2021 stod Gevalia för cirka 40 procent av den totala försäljningen av bryggkaffe i Sverige. Därefter kom Zoegas med en marknadsandel på 20 procent, följt av Löfbergs Lila med en marknadsandel på cirka 15 procent.

Källor Gevalia resp expertvalet.se  

Foto: A. Padurariu

Text: Redaktionen


Glatt besked för alla pensionärer – från och med 2025

2024 11 21

Sveriges pensionärer kan se fram emot en ekonomisk ljusning.

Den negativa trenden med allt sämre ekonomi för pensionärer ser ut att vända 2025.

Det visar en färsk sammanställning från Länsförsäkringar.

Enligt uträkningen förväntas ett pensionärspar i genomsnitt få över 16 129 kronor när det allra nödvändigaste är betalt. Det är en ökning med 1 473 kronor per månad. 

En singelpensionär förväntas kunna spara 4 087 kronor, vilket är en ökning med 1 053 kronor per månad.

Enligt Trifa Chireh, pensionsekonom på Länsförsäkringar, betyder siffrorna att den negativa trenden med allt sämre ekonomi för pensionärer ser ut att ha vänt.

– Under de senaste åren har kostnaderna ökat markant, vilket har gjort att många pensionärer haft en begränsad möjlighet att hantera oväntade utgifter. En stor andel av den disponibla inkomsten har under de senaste tre åren ätits upp mer av nödvändiga kostnader jämfört med 2021, säger hon och tillägger:

– Men under nästa år ser det ut som att kostnadsökningarna avtar, pensionerna ökar med 4 procent och tillsammans med skattelättnaderna ger detta pensionärerna ett visst andrum.

En grupp särskilt utsatt

De senaste årens kostnadsökningar har slagit hårt mot många pensionärer.

Ensamstående kvinnor är särskilt utsatta. I genomsnitt har gruppen 70 procent av mäns pension, rapporterar Länsförsäkringar.

Under 2025 förväntas en kvinnlig pensionär i genomsnitt få över 1 103 kronor när det nödvändigaste är betalt. Siffran är en förbättring med 1 038 kronor jämfört med 2024, men betydligt lägre jämfört med motsvarande summa för manliga pensionärer.

En manlig pensionär beräknas i genomsnitt få över 7 269 kronor, vilket är en förbättring med 1 176 kronor.

– Ensamboende pensionärer har länge haft det tufft och här ser vi att kvinnor sticker ut rejält från männen, kommenterar Trifa Chireh.

Foto: L. Hetteberg

Text: Redaktionen