86 procent av ryssarna är överens – mardrömssiffror för Putin

2024 10 26

På ytan har Vladimir Putin ett starkt stöd i Ryssland, men nya siffror avslöjar vad ryska folket egentligen tycker.

De allra flesta ryssar säger att de stödjer Vladimir Putin och hans regim.

Det är vad man förväntas säga i en diktatur där åsiktsavvikelser kan få ödesdigra konsekvenser.

Men en ny opinionsundersökning från det oberoende mätinstitutet Chronicles, knutet till den ryska oppositionspolitikern Aleksei Miniailo, har grävt djupare och funnit att 86 procent av ryssarna är överens om en och samma sak, rapporterar Newsweek.

Och det handlar om ett dystert besked för Vladimir Putin och hans regim.

Följdfrågor avslöjar sanningen

På en direkt fråga svarar 78 procent av ryssarna, precis som väntat, att de stödjer det ryska ledarskapet.

Men Chronicles nöjer sig inte med det, utan ställer följdfrågor. Och det är då sanningen sipprar fram.

Mindre än en sjättedel av de svarande stödjer Putins utrikespolitik, enligt undersökningen.

Bara 14 procent av dem som uppgett att de stödjer Putin, håller med om hans utrikespolitiska beslut. Det största utrikespolitiska beslutet på senare har varit invasionen av Ukraina och den konfrontativa politiken gentemot väst.

Det betyder alltså att 86 procent av ryssarna i praktiken ogillar Putins utrikespolitik, trots att de har sagt att de stödjer hans regim, enligt tidningen.

800 personer deltog i studien, som genomfördes i mitten av september. Mätningen har en felmarginal på 3,45 procent.

Vill ha fred – och fokus på inrikes

Oppositionspolitikern Aleksei Miniailo menar att undersökningen avslöjar vad ryssarna egentligen vill.

– Majoriteten av ryssarna säger att de stödjer Putin eftersom det är vad man i socialvetenskapen kallar för en normativ position – det är vad en god patriotisk medborgare bör tycka, säger han.

– Om vi tittar på vad folk vill ha, så vill de ha helt andra saker, tillägger han.

Bland dem som sade sig stödja Putin uppgav 61 procent samtidigt att de vill ha förhandlingar för att få ett slut på kriget i Ukraina.

43 procent svarade också att de ville återupprätta relationerna med väst – vilket går helt emot Putins linje.

83 procent svarade också att de vill att Putin ska fokusera på inrikesfrågor och ekonomiska problem, vilket är ännu en tydlig indikation på att stödet för kriget i Ukraina i praktiken är svagt.

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen

Industrijätte i konkurs – fabriken slår igen

2026 05 08

Krisen för den europeiska batteriindustrin fördjupas.

När Northvolts fabrik i Skellefteå invigdes 2021 var det ett av de starkaste försöken att minska Europas beroende av kinesiska batterier.

Det talades i liknande termer när den norska tillverkaren Morrow Batteries med pompa och ståt invigde sin fabrik i Arendal med statsminister Jonas Gahr Støre tre år senare.

Men nu följer “Norges Northvolt” sin svenska kollegas dystra öde. På onsdagen står det klart att Morrow ansöker om konkurs och produktionen stoppas.

– Utvecklingen på den globala batterimarknaden, i kombination med de kapitalkrav som är förknippade med en tidig industrialiseringsfas, har gjort denna resa betydligt mer utmanande än väntat, säger Ann Christin Andersen, styrelseordförande för Morrow Batteries ASA, i ett uttalande.

Upprepar sig

Från ett svenskt perspektiv framstår Morrows konkurs på flera vis som ett déjà vu. När Northvolt kastade in handduken förra året var det till följd av mycket lägre produktion än väntat, kunder som lämnade och därmed en oundvikligt sinande kassa.

Historien tycks nu upprepa sig i Norge.

– Det här är väldigt sorgligt för Morrow, men jag är varken förvånad eller chockad, säger Inger Brokka de Ruiter, tillförordnad borgmästare i Arendals kommun, till Dagbladet.

– Det har varit naturligt att tänka på den som ett möjligt utfall med tanke på hur situationen har utvecklats på senare tid, tillägger hon.

LÄS MER: Kraftig prisökning väntar hushållen – redan imorgon

Skulle skapa 10 000 jobb

En annan likhet mellan Northvolt och Morrow var att båda skulle skapa mängder med arbetstillfällen. På Northvolt handlade det om flera tusen, och i Norge var förhoppningarna ännu större – uppemot 10 000 nya jobb skulle skapas tack vare Morrow Batteriers.

När konkursen var ett faktum var det norska industribolaget inte ens nära.

– Vi insåg tidigt att när Morrow inte blev den gigafabrik den var tänkt att bli, att vi var tvungna att anpassa oss till det och att vi som kommun aldrig kan lita på staten när vi tar oss an industrianläggningar för deras räkning.

En mer konkurrensutsatt global batterimarknad, överutbud, och ökade kapitalkostnader är några av skälen som drev Morrow till konkurs.

LÄS MER: Många får upp samma notis på Facebook – “klicka inte“

Foto: Morrow Batteries

Text: Redaktionen

Akut kris hotar Sverige – statsministern informerad

2026 05 07

Regeringen uppmanas att vidta skyndsamma åtgärder för att säkra svensk livsmedelsförsörjning.

Den akuta uppmaningen kommer från Lantbrukarnas Riksförbund, LRF.

Palle Borgström, förbundsordförande i LRF, bekräftar att förbundet har skickat en hemställan till regeringen med krav på skyndsamma krisstöd för att möta de kraftigt ökade kostnaderna för diesel och mineralgödsel.

Om stöden uteblir hotas Sverige av en stor kris, menar Borgström.

– De beslut som fattas nu får effekter långt fram i tiden. Därför är det avgörande att vi gör rätt nu, för att säkra svensk livsmedelsproduktion framöver och för att vi ska fortsätta ha bra mat till rimliga priser, säger han.

”Samhällskritisk näring”

Borgström varnar för att Sveriges försörjningsförmåga hotas av de omfattande kostnadsökningarna, som uppstått till följd av kriget i Mellanöstern.

– Det här handlar inte bara om bondens ekonomi. Det handlar om Sveriges försörjningsförmåga. Svenskt lantbruk är en samhällskritisk näring som behövs varje dag – men särskilt när omvärlden blir mer osäker. Nu måste vi välja väg: ska vi stärka svensk matproduktion eller göra oss mer beroende av import när omvärlden blir allt mer osäker?

LÄS MER: Kraftig prisökning väntar hushållen – redan imorgon

Matpriserna kan skjuta i höjden

Enligt LRF har konsekvenserna av kostnadskrisen för svenskt lantbruk ännu inte börjat märkas i butikshyllorna.

Men snart riskerar matpriserna att öka kraftigt.

– När kostnaderna för gödsel, diesel och energi ökar kraftigt påverkar det vad som odlas, hur mycket som odlas och vad maten kommer att kosta framöver. Matpriserna kommer att påverkas. Frågan är hur högt priset blir om vi samtidigt tappar svensk produktion, säger Palle Borgström.

– Sverige behöver ett starkt lantbruk för att kunna säkra matproduktionen också i oroliga tider. Nu behöver regeringen agera snabbt och vi fortsätter samtidigt att följa utvecklingen noga tillsammans med våra medlemmar runt om i landet.

LÄS OCKSÅ: Hyror kan höjas för svenska hushåll i sju län

Foto: Ninni Andersson Regeringskansliet

Text: Redaktionen