86 procent av ryssarna är överens – mardrömssiffror för Putin

2024 10 26

På ytan har Vladimir Putin ett starkt stöd i Ryssland, men nya siffror avslöjar vad ryska folket egentligen tycker.

De allra flesta ryssar säger att de stödjer Vladimir Putin och hans regim.

Det är vad man förväntas säga i en diktatur där åsiktsavvikelser kan få ödesdigra konsekvenser.

Men en ny opinionsundersökning från det oberoende mätinstitutet Chronicles, knutet till den ryska oppositionspolitikern Aleksei Miniailo, har grävt djupare och funnit att 86 procent av ryssarna är överens om en och samma sak, rapporterar Newsweek.

Och det handlar om ett dystert besked för Vladimir Putin och hans regim.

Följdfrågor avslöjar sanningen

På en direkt fråga svarar 78 procent av ryssarna, precis som väntat, att de stödjer det ryska ledarskapet.

Men Chronicles nöjer sig inte med det, utan ställer följdfrågor. Och det är då sanningen sipprar fram.

Mindre än en sjättedel av de svarande stödjer Putins utrikespolitik, enligt undersökningen.

Bara 14 procent av dem som uppgett att de stödjer Putin, håller med om hans utrikespolitiska beslut. Det största utrikespolitiska beslutet på senare har varit invasionen av Ukraina och den konfrontativa politiken gentemot väst.

Det betyder alltså att 86 procent av ryssarna i praktiken ogillar Putins utrikespolitik, trots att de har sagt att de stödjer hans regim, enligt tidningen.

800 personer deltog i studien, som genomfördes i mitten av september. Mätningen har en felmarginal på 3,45 procent.

Vill ha fred – och fokus på inrikes

Oppositionspolitikern Aleksei Miniailo menar att undersökningen avslöjar vad ryssarna egentligen vill.

– Majoriteten av ryssarna säger att de stödjer Putin eftersom det är vad man i socialvetenskapen kallar för en normativ position – det är vad en god patriotisk medborgare bör tycka, säger han.

– Om vi tittar på vad folk vill ha, så vill de ha helt andra saker, tillägger han.

Bland dem som sade sig stödja Putin uppgav 61 procent samtidigt att de vill ha förhandlingar för att få ett slut på kriget i Ukraina.

43 procent svarade också att de ville återupprätta relationerna med väst – vilket går helt emot Putins linje.

83 procent svarade också att de vill att Putin ska fokusera på inrikesfrågor och ekonomiska problem, vilket är ännu en tydlig indikation på att stödet för kriget i Ukraina i praktiken är svagt.

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen

”15 000 kronor per person” – ny skattesänkning

2026 06 01

Pendlare ska kunna spara upp till 15 000 kronor i månaden.

Det framgår av ett nytt vallöfte från Moderaterna.

Regeringspartiet föreslår att kollektivtrafikkort betalda av arbetsgivaren ska bli en skattefri förmån med ett tak på 15 000 kronor per person och år.

– För en barnfamilj där båda föräldrar pendlar innebär det upp till 2 500 kronor mer i plånboken varje månad, framhåller Moderaterna i ett uttalande.

”Sjuksköterskan, snickaren och tjänstemannen”

Enligt förslaget ska arbetsgivare kunna erbjuda kollektivtrafikkort som en skattefri förmån upp till 15 000 kronor per år.

Förmånen ska gälla periodbiljetter med en giltighetstid på minst 30 dagar för kollektivtrafik på väg, järnväg, vatten, spårväg och tunnelbana. Även resor med nationella operatörer som SJ och VR Snabbtåg omfattas av förslaget.

Enligt Moderaterna innebär förslaget i praktiken kostnadsfria månadskort för många pendlare.

– Den som ställer klockan och tar sig till jobbet varje dag ska känna att ansträngningen lönar sig. Med skattefria kollektivtrafikkort gör vi det billigare att pendla för hårt arbetande människor. Det gäller sjuksköterskan, snickaren och tjänstemannen lika mycket som alla andra, säger statsminister Ulf Kristersson (M).

LÄS MER: Positivt besked för svenska pensionärer

Löftet: 5 000 kronor mer varje månad

Finansminister Elisabeth Svantesson (M) beskriver reformen som en del i Moderaternas löfte om att en vanlig familj ska få behålla 5 000 kronor mer i plånboken i månaden nästa mandatperiod.

– Du som anstränger dig och ställer klockan varje dag för att åka till jobbet ska få behålla mer pengar i plånboken. Nu tar vi nästa steg för att fler ska få behålla mer av sin lön. Vi gör det möjligt för arbetsgivare att kunna erbjuda kollektivtrafikkort som skattefri förmån, så att fler som jobbar ska slippa skatta på busskortet. Det är rättvist, säger hon.

LÄS OCKSÅ: Livsmedel rusar i popularitet – trefaldig ökning

Foto: Magnus Liljegren Regeringskansliet

Text: Redaktionen

Över 1 miljon svenskar kan få stöd – ny lag från 1 juli

2026 06 01

En svensk lag skärps från och med 1 juli.

I Sverige är det många som vårdar en närstående.

– Drygt 1,3 miljoner personer i vuxen ålder – nästan var femte svensk – vårdar, hjälper eller stödjer regelbundet en närstående som är långvarigt fysiskt eller psykiskt sjuk, är äldre eller har en funktionsnedsättning, uppger Nationellt kompetenscentrum anhöriga.

Ny lag

Den 1 juli skärps socialtjänstlagen, rapporterar Senioren.

Även om många kommuner redan idag på olika sätt erbjuder stöd till de som vårdar en anhörig, så blir det nu krav att kommuner ska erbjuda en stödkontakt.

Det ska göra stödet mer individanpassat och personligt. Kontakten ska kunna ge planeringsstöd och vägledning gällande omvårdnaden.

LÄS OCKSÅ: Riksdagsparti kräver: Sänk skatten för de rika

Omsorgskontakt ska finnas

I samband med lagändringen tillkommer också ett nytt krav som kommer alla som bor i särskilt boende för äldre till dels.

Då ska en fast omsorgskontakt erbjudas, uppger tidningen.

Inom hemtjänsten har ett sådant krav funnits sedan tidigare, men från och med den 1 juli gäller det således även på särskilt boende.

På samma sätt som med stödkontakten ska omsorgskontakten kunna ge enskild vägledning och samordning kring insatser och omsorg.

Över 80 000

Över 80 000 personer i Sverige bor på särskilt boende för äldre, enligt en kartläggning från Kunskapsstyrning hälso- och sjukvård.

Det är vanligt att de boende har flera allvarliga kroniska sjukdomar eller en kognitiv eller fysisk funktionsnedsättning.

– Den kommunala vården omfattar allt fler äldre med sammansatta, komplexa vårdbehov och idag har närmare 90 procent av äldre personer som bor på särskilt boende för äldre behov av hälso- och sjukvård, uppger aktörerna bakom arbetet, som drivs i ett samarbete mellan Sveriges regioner, myndigheter, professionen och patientföreningar.

– Utvecklingen går mot att alltmer avancerade hälso- och sjukvårdsinsatser utförs där, vilket ställer krav på tillgänglighet till vård, personalresurser och kompetens men även mer samordnade insatser från flera utförare.

LÄS MER: Livsmedel rusar i popularitet – trefaldig ökning

Foto: V. Gariev

Text: Redaktionen