86 procent av ryssarna är överens – mardrömssiffror för Putin

2024 10 26

På ytan har Vladimir Putin ett starkt stöd i Ryssland, men nya siffror avslöjar vad ryska folket egentligen tycker.

De allra flesta ryssar säger att de stödjer Vladimir Putin och hans regim.

Det är vad man förväntas säga i en diktatur där åsiktsavvikelser kan få ödesdigra konsekvenser.

Men en ny opinionsundersökning från det oberoende mätinstitutet Chronicles, knutet till den ryska oppositionspolitikern Aleksei Miniailo, har grävt djupare och funnit att 86 procent av ryssarna är överens om en och samma sak, rapporterar Newsweek.

Och det handlar om ett dystert besked för Vladimir Putin och hans regim.

Följdfrågor avslöjar sanningen

På en direkt fråga svarar 78 procent av ryssarna, precis som väntat, att de stödjer det ryska ledarskapet.

Men Chronicles nöjer sig inte med det, utan ställer följdfrågor. Och det är då sanningen sipprar fram.

Mindre än en sjättedel av de svarande stödjer Putins utrikespolitik, enligt undersökningen.

Bara 14 procent av dem som uppgett att de stödjer Putin, håller med om hans utrikespolitiska beslut. Det största utrikespolitiska beslutet på senare har varit invasionen av Ukraina och den konfrontativa politiken gentemot väst.

Det betyder alltså att 86 procent av ryssarna i praktiken ogillar Putins utrikespolitik, trots att de har sagt att de stödjer hans regim, enligt tidningen.

800 personer deltog i studien, som genomfördes i mitten av september. Mätningen har en felmarginal på 3,45 procent.

Vill ha fred – och fokus på inrikes

Oppositionspolitikern Aleksei Miniailo menar att undersökningen avslöjar vad ryssarna egentligen vill.

– Majoriteten av ryssarna säger att de stödjer Putin eftersom det är vad man i socialvetenskapen kallar för en normativ position – det är vad en god patriotisk medborgare bör tycka, säger han.

– Om vi tittar på vad folk vill ha, så vill de ha helt andra saker, tillägger han.

Bland dem som sade sig stödja Putin uppgav 61 procent samtidigt att de vill ha förhandlingar för att få ett slut på kriget i Ukraina.

43 procent svarade också att de ville återupprätta relationerna med väst – vilket går helt emot Putins linje.

83 procent svarade också att de vill att Putin ska fokusera på inrikesfrågor och ekonomiska problem, vilket är ännu en tydlig indikation på att stödet för kriget i Ukraina i praktiken är svagt.

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen

UPPGIFTER: Ryssland har slagit till mot Natoland

2026 08 19

Ryssland misstänks för inblandning i ett sabotage mot en militär anläggning på Natos territorium.

Förra veckan kom rapporter om en storskalig brand vid försvarsföretagets Milrem Robotics anläggning i Estland.

Branden i byggnaden i Tallinn utreds som misstänkt anlagd.

Nu kopplas Ryssland till det påstådda sabotaget.

Det bekräftar Estlands premiärminister Kristen Michal.

– En av utredningens teorier är att detta var en sabotagehandling, med stöd av Ryssland, säger han enligt oberoende Moscow Times.

Identifierat misstänkta

De misstänkta för dådet har identifierats.

Enligt premiärministern är personerna bosatta i Lettland. Åklagaren har begärt att de ska gripas.

– Estland tar alla attacker mot vår försvarsindustri på största allvar. Vi kommer alltid att skydda våra medborgare och företaget med alla medel som står till buds, framhåller Michal.

Hjälper Ukraina

Milrem Robotics producerar obemannade markstridsfordon.

Företaget har ett nära samarbete med Ukraina. Bland annat levereras den obemannade markroboten THeMIS (Tracked Hybrid Modular Infantry System) till den ukrainska armén.

Roboten används för att stödja infanteri genom att transportera utrustning och evakuera skadade. Den kan också utrustas med vapensystem.

LÄS MER: Ryska tillgångar kan skickas till Ukraina – på ett villkor

Danmark har varnat

Ryssland har tidigare förnekat anklagelser om att ha planerat eller utfört sabotage mot länder utanför Ukraina.

Flera västländer varnar dock för ryska sabotageaktioner.

Danmarks militära underrättelsetjänst FE bedömer det som “sannolikt” att Ryssland kontinuerligt “planerar och förbereder” sabotage mot mål i flera europeiska länder.

På FE:s egen skala motsvarar begreppet “sannolikt” att risken för sabotage i någon form ligger på mellan 60 och 90 procent.

– Ryssland har ökat sin vilja att ta risker för att testa och pressa oss här i väst, har Anja Dalgaard-Nielsen, chef för FE:s underrättelsesektor, sagt till Danmarks Radio.

LÄS OCKSÅ: UPPGIFTER: Stor amerikansk säkerhetslucka kan utnyttjas av Kina

Foto: Geralt resp President of Russia Office

Text: Redaktionen

60 000 kronor per villa – alla kan ansöka 1 september

2026 08 19

Snart kommer många husägare kunna ta del av ett nytt stöd.

Från och med den 1 september kan villaägare ansöka om bidrag för energieffektivisering i småhus – det vill säga villor, radhus, kedjehus och parhus.

Det nya stödet syftar bland annat till att minska hushållens känslighet för höga energipriser.

Nu går Handelsbanken ut med en uppmaning.

Storbanken beskriver stödet som ett bra tillfälle för villaägare att se över sin energianvändning och ekonomi inför framtida renoveringar.

– Många villaägare vill sänka sina energikostnader men det kan vara svårt att veta var man ska börja och vilka investeringar som gör störst skillnad. Ett bra första steg är att få koll på husets energianvändning och vilken skillnad investeringen gör för både plånboken, energiklass och klimatet, säger Mathias Olausson, kontorschef Handelsbanken Kungälv.

– Därefter kan vi hjälpa till med att se över finansiering och hur olika renoveringsåtgärder påverkar den egna ekonomin.

Fem tips inför ansökan

Här är Handelsbankens fem tips inför öppnandet av ansökan:

1, Börja med att se över husets energiförbrukning och var de största energitjuvarna finns.

2, Kontrollera om du omfattas av stödet. Huset ska bland annat ha ett värdeår före 1990 och användas som permanent bostad. Hus som redan är anslutna till fjärrvärmenätet omfattas inte.

3, Se vilka åtgärder som passar ditt hus. Stödet omfattar flera typer av åtgärder, bland annat tilläggsisolering, byte eller förbättringar av fönster och dörrar samt vissa åtgärder och förbättringar av husets uppvärmningssystem.

LÄS OCKSÅ: 24 procent tror på bättre hushållsekonomi

4, Planera ekonomin innan du startar. Stödet betalas ut först när åtgärderna är genomförda. Därför är det bra att tidigt räkna på hela investeringen och fundera över hur den ska finansieras. Titta på kostnaden här och nu och på hur åtgärden kan påverka husets framtida energianvändning och dina boendekostnader.

5, Se till helheten och tänk långsiktigt. Att energieffektivisera ett hus är ofta en långsiktig investering. Genom att väga samman husets energianvändning, planerade renoveringar och den egna ekonomin blir det lättare att prioritera mellan olika åtgärder.

Källa: Handelsbanken

ANDRA LÄSER: Värsta sedan krigsstarten – massuttag från ryska bankkonton

Foto: Marcusoscarsson.se

Text: Redaktionen