86 procent av ryssarna är överens – mardrömssiffror för Putin

2024 10 26

På ytan har Vladimir Putin ett starkt stöd i Ryssland, men nya siffror avslöjar vad ryska folket egentligen tycker.

De allra flesta ryssar säger att de stödjer Vladimir Putin och hans regim.

Det är vad man förväntas säga i en diktatur där åsiktsavvikelser kan få ödesdigra konsekvenser.

Men en ny opinionsundersökning från det oberoende mätinstitutet Chronicles, knutet till den ryska oppositionspolitikern Aleksei Miniailo, har grävt djupare och funnit att 86 procent av ryssarna är överens om en och samma sak, rapporterar Newsweek.

Och det handlar om ett dystert besked för Vladimir Putin och hans regim.

Följdfrågor avslöjar sanningen

På en direkt fråga svarar 78 procent av ryssarna, precis som väntat, att de stödjer det ryska ledarskapet.

Men Chronicles nöjer sig inte med det, utan ställer följdfrågor. Och det är då sanningen sipprar fram.

Mindre än en sjättedel av de svarande stödjer Putins utrikespolitik, enligt undersökningen.

Bara 14 procent av dem som uppgett att de stödjer Putin, håller med om hans utrikespolitiska beslut. Det största utrikespolitiska beslutet på senare har varit invasionen av Ukraina och den konfrontativa politiken gentemot väst.

Det betyder alltså att 86 procent av ryssarna i praktiken ogillar Putins utrikespolitik, trots att de har sagt att de stödjer hans regim, enligt tidningen.

800 personer deltog i studien, som genomfördes i mitten av september. Mätningen har en felmarginal på 3,45 procent.

Vill ha fred – och fokus på inrikes

Oppositionspolitikern Aleksei Miniailo menar att undersökningen avslöjar vad ryssarna egentligen vill.

– Majoriteten av ryssarna säger att de stödjer Putin eftersom det är vad man i socialvetenskapen kallar för en normativ position – det är vad en god patriotisk medborgare bör tycka, säger han.

– Om vi tittar på vad folk vill ha, så vill de ha helt andra saker, tillägger han.

Bland dem som sade sig stödja Putin uppgav 61 procent samtidigt att de vill ha förhandlingar för att få ett slut på kriget i Ukraina.

43 procent svarade också att de ville återupprätta relationerna med väst – vilket går helt emot Putins linje.

83 procent svarade också att de vill att Putin ska fokusera på inrikesfrågor och ekonomiska problem, vilket är ännu en tydlig indikation på att stödet för kriget i Ukraina i praktiken är svagt.

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen


23 oktober 2025

Kraftig förändring i opinionen – över sju procentenheter

2025 10 23

I april visade en mätning från Ipsos ett rekordstort gap mellan oppositionspartierna och Tidöpartierna.

Hela 11,1 procentenheter skiljde mellan blocken.

– M, L, Kd och Sd stöds idag av 44 procent och S, C, V och Mp av 55 procent, framhöll Ipsos opinionsanalytiker Nicklas Källebring i en kommentar till mätningen.

Nu har avståndet krymp.

Och det handlar om en kraftig förändring.

I DN/Ipsos mätning för oktober är skillnaden mellan blocken fyra procentenheter – en minskning med sju procentenheter sedan april. Tidöpartierna (M, KD, L och SD) får nu 47 procent, medan oppositionen (S, V, MP och C) landar på 51 procent.

S backar

En förklaring till det minskade avståndet är att Socialdemokraterna backar. Partiet får 33 procent i mätningen – ett tapp på två procentenheter jämfört med föregående mätning.

– Det är inte rekordlågt och fortfarande över valresultatet. Vi får invänta nästa mätning innan vi drar några bestämda slutsatser, säger Nicklas Källebring till DN.

Desto mer glädjande för oppositionen är att Miljöpartiet går starkt framåt. Väljarstödet för MP ökar med två procentenheter till omkring sex procent.

Samtidigt ligger V och C kvar på sex procent vardera.

Bland Tidöpartierna blir SD största parti med 21 procent – följt av M som samlar ihop 19 procent. KD landar på 4 procent, medan L hamnar under spärren med ett väljarstöd på endast tre procent.  

LÄS MER: Hushåll kan få 30 000 kronor mer – på ett villkor

Svåra frågor kvarstår

Samtidigt som avståndet krymper mellan blocken kvarstår många svåra frågor för respektive sida.

Magdalena Andersson (S) måste sannolikt få Vänsterpartiet och Centerpartiet att enas om en gemensam väg framåt om hon ska kunna bilda regeringen efter nästa val.

Samtidigt ger Liberalernas nej till SD i regering Ulf Kristersson (M) huvudvärk. Sverigedemokraterna har krävt en plats i en regering efter valet – en fråga som kan bli avgörande för statsministerns möjligheter att hålla ihop sitt regeringsunderlag.  

LÄS OCKSÅ: UPPGIFTER: Ilska inom regeringen – skyller på Liberalerna 

Foto: Ninni Andersson Regeringskansliet

Text: Redaktionen


23 oktober 2025

”Krigshandling mot Ryssland” – Putinregimen rasar

2025 10 23

USA har infört sanktioner mot Rysslands två största oljebolag, Rosneft och Lukoil.

En kraftig markering mot Ryssland, enligt USA:s finansminister Scott Bessent.

– Med anledning av president Putins vägran att avsluta detta meningslösa krig sanktionerar finansdepartementet Rysslands två största oljebolag som finansierar Kremls krigsmaskin, säger han i ett uttalande.

Nu svarar Kreml.

De amerikanska sanktionerna får Putinregimen att se rött.

– Det är en krigshandling mot Ryssland. Nu har Trump allierat sig med det galna Europa, dundrar Dmitrij Medvedev, vice ordförande i Rysslands säkerhetsråd, i ett inlägg på Telegram.

Den ryske toppolitikern tillägger att USA är Rysslands ”fiende” och utdelar en känga till president Trump.

– Deras pratsamma ”fredsmäklare” har nu helt gett sig in på krigsstigen mot Ryssland.

”Kommer sluta katastrofalt”

Det ryska utrikesdepartementet riktar kraftig kritik mot sanktionerna.

Departementets talesperson Maria Zacharova kallar beslutet för ”fullständigt kontraproduktivt”.

–  Om den nuvarande amerikanska administrationen börjar följa sina föregångares exempel, som försökte tvinga eller tvinga Ryssland att offra sina nationella intressen genom olagliga sanktioner, kommer resultatet att bli exakt detsamma.

– Det kommer sluta katastrofalt ur inrikespolitisk synvinkel och vara negativt för världsekonomins stabilitet, säger hon enligt TV2, som hänvisar till den ryska statsägda nyhetsbyrån Ria Novosti.

LÄS MER: Slovakien svänger helt om Ryssland – på ett villkor 

”Driva Ryssland mot vapenvila”

Flera europeiska ledare välkomnar USA:s nya sanktioner. EU:s utrikeschef Kaja Kallas kallar beslutet för ett ”styrkebesked”.

Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj välkomnar också beskedet.

– De nya amerikanska sanktionerna mot Rysslands oljejättar är en tydlig signal om att det kostar att bedriva krig och sprida terror. Åtgärden är både rättvis och fullt välförtjänt, säger han enligt Sky News.

– Det är framför allt ökade påtryckningar mot Ryssland som kommer vara effektiva för att nå fred, och sanktioner utgör en av de viktigaste delarna i det arbetet, fortsätter Zelenskyj.

LÄS OCKSÅ: ”Hoppas den slås ut” – Polen hånar Ungern

Foto: I. Lapyrin

Text: Redaktionen