85 procent av världens befolkning oroas av samma sak

2023 11 07

Fenomenet i fråga är högst närvarande i samhället vid det här laget.

Till exempel har Sveriges regering vid flera tillfällen utfärdat skarpa varningar med anledning av den stora förekomsten dels inom landets gränser, men också i andra länder.

– Det riskerar att försämra situationen för svenska medborgare och företag utomlands, liksom säkerheten i landet, sade Sveriges minister för civilt försvar Carl-Oskar Bohlin (M) på en pressträff i somras.

"Utgör stora risker"

Oron i fråga handlar om effekterna av desinformation på nätet.

Hela 85 procent av världsbefolkningen besväras av fenomenet enligt en global undersökning, rapporterar The Guardian.

Ännu fler, 87 procent, tror att det redan har orsakat skada på sitt respektive lands politik.

– Desinformation utgör stora risker för social sammanhållning, fred och stabilitet.

Det säger Audrey Azoulay, generaldirektör för Unesco, FN:s kulturorgan, samtidigt som organisationen presenterar en plan för att stävja förekomsten av uppsåtliga lögner online.

Omedelbar reglering

FN understryker att det behövs omedelbar reglering då falsk information och hatretorik accelererar på nätet – förstärkt av sociala medieplattformar.

– För att skydda tillgången till information, samtidigt som yttrandefrihet och mänskliga rättigheter skyddas, säger Audrey Azoulay.

Sociala medier

Enligt opinionsundersökningsföretaget Ipsos får 56 procent av deltagarna i undersökningen sina nyheter främst från sociala medier.

Det är betydligt mer än från tv (44 procent) eller mediesajter (29 procent).

Samtidigt uppger 68 procent av tillfrågade i 16 länder, bland annat USA, Österrike, Kroatien, Mexiko och Indien, att man tror att falska nyheter har störst spridning just på sociala medier som exempelvis Facebook, Youtube, Tiktok och Instagram.

Valår 2024

FN oroas särskilt av fenomenet med anledning av att samtliga länder som deltog i undersökningen håller nationella val under 2024.

Totalt omfattar det 2,5 miljarder väljare.

– Människor är mycket bekymrade över desinformation, i alla länder och sociala kategorier – oavsett ålder, utbildning eller om de bor på landet eller i stan, säger Mathieu Gallard från Ipsos till The Guardian.

– De är särskilt oroliga under valen, och de vill att alla aktörer ska bekämpa det.

Foto: K. Knight

Text: Redaktionen

Ryssland öppnar eld mot Natolands fartyg

2025 12 12

Ryssland har utfört attacker mot två ukrainska hamnar på fredagen.

I samband med det har tre fartyg som tillhör Natolandet Turkiet skadats.

Attacken kom bara timmar efter att Putin träffade Turkiets president Erdogan.

Fartyg attackerade

Vladimir Putin har hotat med att hämnas för Ukrainas drönarattacker mot den ryska skuggflottan.

På fredagen har Ryssland attackerat två ukrainska hamnar, rapporterar Reuters.

Men i attackerna skadades tre fartyg ägda av Natolandet Turkiet. Det handlar om fartyg som bland annat fraktar livsmedel, uppger ukrainska källor.

Bara några timmar tidigare hade Turkiets president Tayyip Erdogan bett Putin om en begränsad vapenvila för att skydda energifaciliteter och just hamnar.

Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj har lagt upp bilder som visar ett brinnande fartyg i hamnen Chrnomorsk i Odesa-regionen.

– Det här visar återigen att ryssarna inte tar möjligheten till diplomati på allvar, säger Volodymyr Zelenskyj, enligt nyhetsbyrån.

LÄS OCKSÅ: Ryskt militärplan utslaget

Bekräftas av ägare

Ägaren till det skeppet, Cenk Shipping, bekräftar att deras fartyg har drabbats av en attack klockan 16, lokal tid.

– I det här skedet finns det inga rapporter om döda eller skadade bland besättningen. Skadan tycks vara begränsad, kommenterar företaget i ett uttalande.

Den ryska attacken mot ukrainska hamnar kommer alltså efter att Ukraina i sin tur genomfört flera attacker, bland annat mot den så kallade ”skuggflottan” och mot fartyg i Kaspiska havet som fraktade militär utrustning.

Zelenskyj bekräftar Erdogans krav

Volodymyr Zelenskyj har också bekräftat att Turkiets president Erdogan vill se ett ”begränsat eldupphör” för att skydda energianläggningar och hamnar, och att han har tagit upp det med Putin.

– President Erdogan nämnde detta för mig. Jag sade till honom att vi skulle stödja det, säger Zelenskyj.

– Såvitt jag förstår sade ryssarna helt enkelt till dem att de inte skulle gå med på någon tillfällig vapenvila om inte ett avtal undertecknas, tillade Ukrainas president, vilket Ekonomibladet har rapporterat.

LÄS OCKSÅ: Erdogans uppmaning till Putin - träffades idag

Text: Redaktionen