85 procent av världens befolkning oroas av samma sak

2023 11 07

En kraftig majoritet av planetens invånare är alla oroliga över exakt samma fenomen.

Fenomenet i fråga är högst närvarande i samhället vid det här laget.

Till exempel har Sveriges regering vid flera tillfällen utfärdat skarpa varningar med anledning av den stora förekomsten dels inom landets gränser, men också i andra länder.

– Det riskerar att försämra situationen för svenska medborgare och företag utomlands, liksom säkerheten i landet, sade Sveriges minister för civilt försvar Carl-Oskar Bohlin (M) på en pressträff i somras.

"Utgör stora risker"

Oron i fråga handlar om effekterna av desinformation på nätet.

Hela 85 procent av världsbefolkningen besväras av fenomenet enligt en global undersökning, rapporterar The Guardian.

Ännu fler, 87 procent, tror att det redan har orsakat skada på sitt respektive lands politik.

– Desinformation utgör stora risker för social sammanhållning, fred och stabilitet.

Det säger Audrey Azoulay, generaldirektör för Unesco, FN:s kulturorgan, samtidigt som organisationen presenterar en plan för att stävja förekomsten av uppsåtliga lögner online.

Omedelbar reglering

FN understryker att det behövs omedelbar reglering då falsk information och hatretorik accelererar på nätet – förstärkt av sociala medieplattformar.

– För att skydda tillgången till information, samtidigt som yttrandefrihet och mänskliga rättigheter skyddas, säger Audrey Azoulay.

Sociala medier

Enligt opinionsundersökningsföretaget Ipsos får 56 procent av deltagarna i undersökningen sina nyheter främst från sociala medier.

Det är betydligt mer än från tv (44 procent) eller mediesajter (29 procent).

Samtidigt uppger 68 procent av tillfrågade i 16 länder, bland annat USA, Österrike, Kroatien, Mexiko och Indien, att man tror att falska nyheter har störst spridning just på sociala medier som exempelvis Facebook, Youtube, Tiktok och Instagram.

Valår 2024

FN oroas särskilt av fenomenet med anledning av att samtliga länder som deltog i undersökningen håller nationella val under 2024.

Totalt omfattar det 2,5 miljarder väljare.

– Människor är mycket bekymrade över desinformation, i alla länder och sociala kategorier – oavsett ålder, utbildning eller om de bor på landet eller i stan, säger Mathieu Gallard från Ipsos till The Guardian.

– De är särskilt oroliga under valen, och de vill att alla aktörer ska bekämpa det.

Foto: K. Knight

Text: Redaktionen

JUST NU: Har blivit fel – Swedbank får 837 miljoner kronor

2025 11 18

Swedbank och dess styrelseordförande Göran Persson kan räkna hem en tidig julklapp.

Eller kanske rättare sagt 837 miljoner sådana.

Det är nämligen lika många kronor som storbanken plötsligt får tillbaka, meddelar Swedbank i ett pressutskick på tisdagen.

Återbetalningen kommer från Skatteverket efter att myndigheten svängt i hur mycket moms Swedbank egentligen ska betala.

– Enligt beslut från Skatteverket har Swedbank betalat för mycket moms 2019, 2020, 2022 och 2023, skriver storbanken i en kommentar.

Godkänt ny metod

Den stora summan kommer till god nytta för Swedbank. Banken låter meddela att dess kostnader därmed minskar med samma belopp under årets sista kvartal.

Hela historien bottnar i att Skatteverket svängt.

Myndigheten har godkänt en ny metod för beräkning av det som kategoriseras som avdragsgill moms.

Och det kan mycket väl bli så att Swedbank får tillbaka än mer pengar. 

– Swedbank har tidigare i år mottagit momsåterföringar för 2016-2018, och även kommunicerat att banken ansökt om återföring för 2019-2023. Swedbank inväntar därmed beslut avseende 2021, informerar banken.

Slog förväntningarna

När Swedbank i oktober gav besked om årets tredje kvartal landade rörelseresultatet på 10.809 miljoner kronor.

De samlade intäkterna uppgick till 17.105 miljoner kronor. Det förväntade siffran låg inför delårsrapporten på 16.653 miljoner kronor enligt Privata Affärer.

– Swedbank levererar återigen ett starkt resultat i en osäker omvärld, framhöll Jens Eriksson, vd och koncernchef på Swedbank, i ett uttalande efteråt.

LÄS MER: Nytt besked om elpriserna – så blir det i vinter

Fakta: Swedbank

Styrelseordförande: Göran Persson (sedan 2019)

Antal privatkunder i Sverige: 3,8 miljoner

Antal privatkunder i Estland, Lettland, Litauen: 3,5 miljoner

Antal företagskunder i Sverige: 250 000 

Antal företagskunder i Estland, Lettland, Litauen: 300 000

Antal kontor i Sverige: 142

Antal kontor i Estland, LEttland, Litauen: 69

Antal medarbetare: 16 444

Källa: Swedbank

LÄS MER: “Radera det direkt” – Folksam varnar för mejl

Foto: Johanna Ejemalm/Talarforum resp MarcusOscarsson.se

Text: Redaktionen

JUST NU: Finland kan ta tillbaka ryska hus

2025 11 18

Finland kan snart få rätt att ogiltigförklara ryska köp.

Myndigheterna i Finland kan snart få ökade befogenheter att tvångsinlösa fastigheter som bedöms utgöra ett hot mot landets säkerhet, rapporterar Svenska Yle.

Skärpta regler

Sedan i somras är ryska medborgare förbjudna att köpa fastigheter i Finland.

Den nya åtgärden är ett led i att skydda landet mot potentiella säkerhetshot.

– Gränsen mot Ryssland är stängd, och snart kan myndigheterna få ökade befogenheter att tvångsinlösa redan köpt egendom, säger forskaren Minna Ålander, till Svenska Yle.

Försvarsministeriet stoppade i oktober totalt elva fastighetsköp, bland annat en skärgårdstomt i Pargas, med hänvisning till nationell säkerhet.

Köparna som stoppats ska haft kopplingar till ryska statliga aktörer eller hög position inom rysk kärnenergiindustri.

LÄS MER: ”Oöverträffad attack” – Ukraina har slagit till

Semesterhus som säkerhetsrisk

Problemet med ryska fastigheter går tillbaka över 20 år, då det blev enklare för medborgare från länder utanför EU och EES att köpa fastigheter i Finland.

Många hus låg nära militärbaser eller annan kritisk infrastruktur, vilket har väckt frågor om anledningar till köpen.

Minna Ålander bedömer att det är osannolikt att Ryssland skulle använda samma typ av direkt militär taktik i Finland idag, som man gjorde då.

Istället är det nya hybridhot som väcker störst oro.

– Fastigheter kan användas som baser för förvaring och användning av drönare, vilket gör det möjligt att genomföra övervakning eller andra operationer, säger Ålander.

Staten kan ta ditt hus

Nu arbetar Försvarsministeriet med att se över lagen om säkerhetsinlösen, som trädde i kraft 2020.

Den ger staten möjlighet att lösa in fastigheter om det bedöms nödvändigt för försvar, gränsskydd eller annan samhällsviktig funktion.

– Det är nödvändigt att se över om lagen ger staten tillräckliga möjligheter att agera i olika risksituationer för nationell säkerhet, säger Sami Heikkilä vid enheten för infrastruktur och miljö på det finska Försvarsministeriet.

De ryskägda fastigheterna utgör ett verkligt säkerhetshot, samtidigt som det finns en risk för diskriminering baserat på nationalitet, enligt nyhetskanalen.

Tvångsinlösen ses därför som en sista utväg.

– Ja, det är nog den sista utvägen, men i vissa fall också det enda verktyget om det inte finns någon vilja till en frivillig affär, konstaterar Heikkilä.

LÄS MER: Rysk vara väller in i Europa – och det är varken gas eller olja

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen