700 000 svenskar riskerar böter – nu säger SD nej

2025 10 13

SD vill sätta stopp för en lag som innebär att 700 000 svenskar riskerar böter.

Antalet svenskar som tittar på olaglig ip-tv, alltså illegalt streamad tv, har skjutit i höjden på senare tid.

Enligt Mediavision är det runt 700 000 svenska hushåll som tittar på olaglig tv.

I en utredning föreslås att detta ska kunna bestraffas med böter – men nu säger SD nej.

Riskerar böter – SD säger nej

Regeringens utredare har föreslagit att personer som tittar på illegal ip-tv ska kunna bötfällas genom en ny lag som föreslås träda i kraft 1 juli 2026.

Men Sverigedemokraterna går nu emot förslaget.

”Polisen ska inte jaga vanliga tittare”, skriver partiets kulturpolitiska talesperson Alexander Christiansson i en debattartikel i SvD.

– Att bötfälla tittare som bara vill se sitt favoritlag spela är varken rättvist eller effektivt. Sverige behöver en politik som bekämpar brott – inte kriminaliserar vanliga människor, menar Christiansson.

Många som använder illegal ip-tv gör det för att kunna streama sport eller film.

Antalet svenska hushåll som använder illegal ip-tv uppgår till 700 000, uppgav Mediavision i januari, vilket SR rapporterade. Det var då en ökning med 25 procent på bara sju månader.

LÄS OCKSÅ: Förslaget: Ska gå långsammare att tanka bilen

Höga priser i Sverige

SD:s kulturpolitiska talesperson menar att förslaget om att dessa människa ska kunna bötfällas är felriktat.

– Det är inte den som vill se sitt fotbollslag spela som ska jagas utan de bolag som ofta med koppling till organiserad brottslighet driver och tjänar pengar på dessa olagliga tjänster, skriver Alexander Christiansson i debattartikeln.

Han menar också att det helt enkelt är för dyrt att streama lagligt i Sverige, och att det är därför människor använder olagliga tjänster.

Därför bör man göra någonting åt den svenska streamingmarknaden, anser SD.

– Sverige har bland de högsta priserna i världen på laglig streaming. Det beror på att rättigheterna är dyra, konkurrensen svag och den svenska marknaden liten, skriver Alexander Christiansson i debattartikeln.

Kulturministern vill se förändring

Regeringens utredare har påpekat att enskilda rättighetshavare, filmskapare och idrottsföreningar årligen går miste om cirka en och en halv miljard kronor på grund av den olagliga streamingen.

Kulturminister Parisa Liljestrand (M) tycker att det här är ett stort problem.

– Fler och fler svenskar väljer att betala pengar rakt in i organiserad brottslighet för att kunna titta på filmer, sportevenemang och tv-serier genom illegal IP-tv, har Parisa Liljestrand tidigare sagt till Expressen.

Hon menar också att Sverige sticker ut i Europa.

– Sverige är ett av de länder i EU där det här problemet är väldigt utbrett, har kulturministern sagt till tidningen.

LÄS OCKSÅ: Enorm vindkraftspark stoppas

Foto: Henrik Nyström Regeringskansliet

Text: Redaktionen

Swedbank uppmanar: Dubbelkolla när du swishar

2026 10 25

Många svenskar tror att banken kan komma till undsättning och automatiskt få tillbaka pengarna om man har swishat fel.

Men så är inte fallet, konstaterar Swedbank.

När man för över pengar via swish sker det oftast till redan fördefinierade konton.

Ska man skriva in kontonumret själv för första gången är det lätt hänt att skriva in fel siffra och därmed skicka pengar till fel person.

– Innan du godkänner en Swish-betalning visas mottagarens namn. Ta därför alltid en extra titt på både namn och belopp innan du signerar betalningen, framhåller Swedbank.

Går inte att ångra sig

Många tänker att om något skulle gå fel så finns banken där till hjälp.

Men någon sådan juridisk rättighet har inte banken, varken för banköverföringar eller Swish.

Det innebär att det inte går att ”ångra sig” när man väl signerat en överföring.

Kan bara kontakta

Bankerna har tagit fram en rutin där de via brev kontaktar mottagaren och uppmanar till en återbetalning.

Men om mottagaren inte vill skicka tillbaka pengarna så blir det svårare.

– Om inte mottagaren betalar tillbaka pengarna kan dock inte banken driva fallet vidare, utan det måste du själv göra, förklarar Swedbank.

Läs mer: 88 000 ägare på Avanza – aktien faller 24 procent

Viktigt att meddela

Det är viktigt att man meddelar mottagaren om misstaget så fort som möjligt om man har skickat fel. Annars kan det enligt storbanken vara svårare att få pengarna tillbaka.

– Om personen inte återför pengarna direkt, är det bra att skicka ett skriftligt krav på återbetalning, menas det.

– Ange då noga belopp, valuta och sista datum för återbetalning och spara en kopia. Får du inte betalt innan datumet du angivit i kravet kan du vända dig till Kronofogden för att få hjälp med att driva in skulden.

Kontakta då Kronofogden

Om mottagaren är övertygad om att pengarna hamnat rätt och redan har hunnit använda dem, kan det i vissa undantagsfall bli svårare att få tillbaka pengarna.

Det gäller alltså att dubbelkolla swishöverföringarna för att undvika en potentiellt lång process med en mottagare som inte vill ge tillbaka pengarna.

Läs mer: Ärenden rusar hos Kronofogden – efter nya regler

Foto: Swish resp Swedbank

Text: Redaktionen

Sverige har gått om alla – högst i Europa

2026 10 24

Den svenska matkassen ligger i topp.

Sverige är ett av Europas dyraste länder att handla mat i.

Det visar en ny jämförelse av matpriser hos Lidl i europeiska länder.

Stora skillnader

Samma vara från Lidl kan kosta betydligt olika beroende på om den köps i Helsingfors, Aten eller Stockholm.

Finländska Yle har jämfört priserna på en matkorg med 30 produkter från Lidl i europeiska länder som bland annat Finland, Sverige, Tyskland, Spanien och Grekland.

Resultatet visar att matkorgen är dyrast i Stockholm.

Däremot var priserna lägre i Berlin, Warszawa och Aten. Billigast var matkorgen i Barcelona.

Läs också: Kalldusch för svenska resenärer – gäller vart man än åker

Dyrare trots sänkt matmoms

Sverige har under året sänkt momsen på livsmedel från 12 till 6 procent. Sänkningen gäller till slutet av nästa år.

Trots skattesänkningen var matkorgen i Stockholm dyrare än i Helsingfors och Tallinn i Yles jämförelse.

I Stockholm kostar matkassen 132,02 euro (cirka 1 470 kronor), tätt följt av Tallinn på 131,26 euro och Helsingfors på 130,93 euro.

I Barcelona är matkassen betydligt billigare. Där kostar den bara 118,21 euro, motsvarande cirka 1 315 kronor.

Enligt Yle påverkas matpriserna av flera faktorer, bland annat skatter, löner, transportkostnader och konkurrensen mellan butikerna.

I Norden är konkurrensen mellan livsmedelskedjorna mindre än i delar av Centraleuropa. I Tyskland pressar lågpriskedjor som Aldi, Netto, Penny, Norma och Lidl priserna genom hård konkurrens.

I Sverige märks konkurrensen i stället ofta genom olika erbjudanden.

Därför är maten dyr

Även Nordens geografiska läge påverkar priserna uppger Lidls inköpschef Tommi Lehmussaari.

– Finland ligger långt från produktionscentrumen i Central- och Sydeuropa, vilket innebär betydligt längre transportvägar, som dessutom kräver sjötransporter, säger han till Yle.

– Detta gör transporterna dyrare och mer komplicerade än på rutter där man kan köra direkt genom det europeiska fastlandet, säger han.

Även svenska konsumenters preferenser spelar roll. I Finland är efterfrågan på inhemskt kött stark, vilket påverkar butikernas sortiment och inköp.

Enligt Yles genomgång kan kött från länder med lägre produktionskostnader vara billigare.

Läs också: Gör precis som Hitler – stor ilska i USA

Foto: Ryoji-Iwata

Text: Redaktionen