64-plussare betalar mer – yngre gör helt annorlunda på Avanza

2026 05 01

Det brukar sägas att investerande är något av en folksport i Sverige.

Många svenskar sparar pengar i aktier, fonder och andra finansiella instrument.

Men det råder skillnader mellan 64-plussare och yngre svenskar – och det är de äldre som betalar mer, visar en ny undersökning från Finansinspektionen.

“Flera förklaringar”

Sparande i fonder är ett mycket populärt alternativ.

Men det visar sig att det råder stora skillnader mellan hur yngre och äldre svenskar sparar i fonder.

Yngre sparare väljer oftare billiga indexfonder och betalar lägre avgifter än äldre. 

– Det finns flera möjliga förklaringar till skillnaden, säger Finansinspektionens konsumentskyddsekonom Moa Langemark.

Äldre betalar mer

Personer mellan 35 och 44 år har 50 procent av det kapital som de sparar i aktiefonder i passivt förvaltade fonder, som indexfonder eller indexnära fonder. 

Bland personer över 64 år är motsvarande andel cirka 20 procent.

Personer i åldern 35–44 år betalar i genomsnitt 0,6 procent i avgift för sina aktiefonder. För sparare över 64 år är motsvarande nivå cirka 1,1 procent. 

Läs mer: Flygbolag går mot konkurs

Fått större genomslag

Moa Langemark förklarar att en bidragande anledning till skillnaderna är framväxten av digitala lösningar.

– Billiga indexfonder har fått större genomslag under senare år. Yngre sparare använder oftare digitala plattformar där sådana produkter är vanliga, säger hon.

Medianavgiften för fonder

Finansinspektionen har sammanställt medianavgiften för fonder under årets första kvartal.

Så här ser det ut:

- Aktivt förvaltade Sverigefonder: 1,30 procent 

- Sverigeindexfonder: 0,20 procent 

- Aktivt förvaltade globalfonder: 1,25 procent 

- Globalindexfonder: 0,35 procent 

Läs mer: Ange inte din adress – många får samma sms just nu

Foto: S. Bughdaryan

Text: Redaktionen

Nytt ID-kort på väg – andra blir ogiltiga

2026 06 24

Sverige kan snart få ett helt nytt och gemensamt ID-kort.

Kortet är tänkt att ersätta alla dagens legitimationer.

Förslag om nytt kort

I dag finns flera olika ID-handlingar i Sverige, till exempel nationellt ID-kort, Skatteverkets ID-kort och bankernas SIS-märkta kort.

Det gör att systemet kan upplevas som rörigt och olika kort gäller i olika situationer.

Nu vill Justitiedepartementet ändra på det och införa ett enda statligt ID-kort som alla ska använda.

– Det nya kortet ska ersätta de identitetskort som staten i dag utfärdar. Det ska också innehålla den statliga e-legitimationen, uppger Justitiedepartementet.

LÄS MER: Stor kedja höjer priset – dyrare för elbilsägare från 1 juli

Mer kontroll och mindre fusk

En av anledningarna till förslaget är att minska ID-bedrägerier och identitetsstöld.

Myndigheterna vill göra det svårare att använda falska ID-kort.

– Förslaget syftar till att stärka identitetsförvaltningen, minska risken för identitetsmissbruk samt motverka bedrägerier och annan brottslighet som bygger på falska eller felaktiga identitetshandlingar, meddelar departementet.

Polisen ska också få bättre verktyg för att kontrollera identiteter, bland annat genom ansiktsbilder och register.

Ändring i praktiken

För de flesta skulle det här innebära att det blir enklare att hålla koll på sin legitimation.

Istället för flera olika kort kommer man bara ha ett enda som gäller överallt, men som håller en högre säkerhetsnivå.

Det nya kortet ska också fungera som e-legitimation, alltså det som används för BankID-liknande tjänster.

Det kan göra det smidigare att logga in på myndigheter och göra ärenden digitalt.

Det nya kortet är planerat att införas den 1 september 2029.

LÄS MER: Lägre ersättning för 300 000 svenskar

Foto: Systembolaget

Text: Redaktionen