21 okt 26

6 av 10 svenskar delar samma rädsla – om sina grannar

2024 09 05

Hela 60 procent av svenskarna bär på en rädsla som handlar om relationen till grannarna.

Svenska grannrelationer är inte så goda som de skulle kunna vara.

En ny trendrapport från Svensk Fastighetsförmedling visar att svenska folkets relationer till sina grannar ofta verkar styras av rädslor.

Det är framför allt två saker som svenskarna verkar vara rädda för när de träffar grannarna, enligt undersökningen.

Två stora rädslor

Hela 6 av 10 möter bara sina grannar i förbifarten, när de går om varandra i bostadsområdet eller trapphuset. De har alltså ingen djupare relation till sina grannar.

De frostiga relationerna tycks bero på två faktorer: Rädsla för pinsamhet, och rädsla för att vara till besvär.

Detta hindrar utvecklingen av sociala och hjälpsamma grannskap, och ingen positiv utveckling har skett sedan undersökningen gjordes senast, enligt Svensk Fastighetsförmedling.

– Det är tydligt att det finns en stor outnyttjad grannpotential. Genom mer kontakt med våra grannar kan ensamheten minska och trygghet öka. Allt börjar med ett enkelt hej, det är inte svårare än så, säger Jennie Skogsborn Missuna, CXO på Svensk Fastighetsförmedling.

Grannrelationer skapar trygghet

Trots rädslan så verkar många svenskar dela uppfattningen att goda grannrelationer är viktiga.

I undersökningen framkommer det att trygghet är den viktigaste trivselfaktorn för svenskar, och 7 av 10 anser att goda grannrelationer kan ge en ökad känsla av trygghet.

Dessutom svarar fler än hälften att goda grannrelationer kan minska känslor av ensamhet och öka känslor av tillhörighet.

Hålla grannens hemlighet

Undersökningen visar också att de flesta svenskar är beredda att hjälpa sina grannar i vardagen. Exempelvis så kan 7 av 10 tänka sig att låna ut verktyg till sina grannar, även om bara 3 av 10 gör det idag. De flesta kan också tänka sig att exempelvis ta in posten eller vattna blommor åt sina grannar.

Men det är som sagt inte alltid som viljan att hjälpa förverkligas i praktiken.

– Vi ser ett tydligt gap mellan människors inställning och handling när det gäller att hjälpa grannar. Det finns många individer som gärna hjälper sina grannar med både det ena och det andra om de bara får frågar. Exempelvis kan 3 av 10 till och med tänka sig att hålla en hemlighet åt en granne, säger Jennie Skogsborn Missuna.

Svensk Fastighetsförmedlings tre bästa tips för goda grannrelationer är att småprata, visa hänsyn och vara hjälpsam.

Foto: Michal Lis

Text: Redaktionen


21 okt 26

Bensin- och dieselförbud på väg – här införs det

2026 10 21

Det rödgröna styret i Stockholms stad räknar med att stoppa bensin- och dieselbilar från att köra på gatorna i Stockholms innerstad.

Ett sådant förbud träda i kraft under mandatperioden, bedömer Lars Strömgren (MP), trafikborgarråd Stockholms stad.

– Det hoppas och tror jag. Transportstyrelsen ska komma med ett besked innan jul, säger han till Di.

– En av de största kritikerna av miljözonen har varit turistbussbranschen, men på onsdag ska jag tala på en panel där de lanserar en eldriven turistbuss. Det verkar inte längre vara ett problem, fortsätter Strömgren.

”Kliv på vägen”

Det är oklart när förbudet kommer att träda i kraft, men Strömgren räknar med att fossildrivna bilar snart stoppas i innerstaden.

Den så kallade miljözon klass 3 föreslås omfatta 20 kvarter som täcker cirka 180 000 kvadratmeter.

Det rödgröna styret planerar dock att expandera zonen i ett nästa steg.

– Vi ser att omställningen till en utsläppsfri innerstad behöver göras stegvis. Miljözon klass 3 är ett viktigt kliv på vägen mot ett Stockholm med renare luft och trevligare gator, har Lars Strömgren framhållit.

Länsstyrelsen sa nej

I maj upphävde Länsstyrelsen i Stockholm beslutet att införa miljözon 3.

– Skälen för Länsstyrelsen beslut är i korthet att kommunens utredning inte ger stöd för att nyttan av miljözonen överväger de samhällsekonomiska konsekvenser som den får i det aktuella området, löd motiveringen. 

Stockholms stad har överklagat beslutet till Transportstyrelsen, som blir den sista instansen att pröva ärendet. Ett beslut väntas före årsskiftet.

Läs mer: Biljätte kollapsar 

FAKTA: Miljözon klass 3

Följande personbilar, lätta lastbilar och lätta bussar är tillåtna:

- rena elfordon

- gasfordon med utsläppsklass Euro 6

- bränslecellsfordon.

Laddhybrider är inte tillåtna.

Följande tunga lastbilar och tunga bussar är tillåtna:

- rena elfordon

- gasfordon med utsläppsklass Euro 6

- bränslecellsfordon

- laddhybrider med utsläppsklass Euro 6.

Källa: Stockholms stad

Andra läser: Nya regler för flygresenärer – får ersättning direkt

Foto: Dele_o

Text: Redaktionen


21 okt 2026

V och SD överens

2026 10 21

Det är inte varje dag som Vänsterpartiet och Sverigedemokraterna håller sams.

Men idag är en sådan dag då de två partierna faktiskt är överens och gjorde samma sak.

Både V och SD vill nämligen se sänkta politikerlöner. Och båda partierna röstade idag för förslaget när det på onsdagen lades fram i EU-parlamentet. De andra svenska partierna röstade emot, bortsett från Miljöpartiet som lade ned sina röster, rapporterar Expressen.

Hanna Gedin är en av Vänsterpartiets två EU-parlamentariker. Tidigare partiledaren Jonas Sjöstedt är den andra. 

– Det finns inga busschaufförer, lärare, socialarbetare eller städare som tjänar i närheten av parlamentarikernas löner. Utan dem så stannar Sverige, säger Hanna Gedin till tidningen.

Motsvarande månadslön på 400 000

Enligt Gedin finns det “absolut ingen rimlighet” att det finns politiker som tjänar “astronomiskt” mycket mer än vanliga svenska arbetare. 

För två år sedan kunde en granskning av TV4 Nyheterna visa att EU-parlamentariker får ersättningar motsvarande en månadslön på drygt 400 000 kronor. Samma granskning pekade på att det saknades krav på redovisningar.

– Det är svårt att se att förtroendet för demokratin skall stärkas om vi har ett regelverk som gäller för politiker och ett helt annat för alla andra medborgare, sade Christian Ekström, vd på föreningen Skattebetalarna, till kanalen vid tillfället.

Läs mer: Jätteökning efter valet – ”exceptionella siffror”

"Sticker i ögonen"

Grundlönen för en EU-parlamentariker ligger på cirka 10 300 euro, motsvarande omkring 114 363 kronor, enligt siffror från 2024.

Även då röstade EU-parlamentet om att sänka lönerna. Och precis som i år var då V och SD de enda partierna som röstade för förslaget, som då gällde en halvering av lönen.

– I det läget så sticker det verkligen i ögonen att folkvalda ska ha flera gånger högre lön än vad vanliga arbetstagare har, sade Hanna Gedin till Aftonbladet då.

Dagens omröstning slutade i 83 röster för förslaget och 533 emot. Beatrice Timgren, Dick Erixon och Charlie Weimers, de tre SD-ledamoterna, röstade för sänkningen, precis som V-politikerna.

Läs mer: S och MP ger med sig – skatten sänks för många svenskar

Foto: Ash Crow, Wikimedia Commons, CC BY-SA 3.0

Text: Redaktionen