6 av 10 svenskar delar samma rädsla – om sina grannar

2024 09 05

Hela 60 procent av svenskarna bär på en rädsla som handlar om relationen till grannarna.

Svenska grannrelationer är inte så goda som de skulle kunna vara.

En ny trendrapport från Svensk Fastighetsförmedling visar att svenska folkets relationer till sina grannar ofta verkar styras av rädslor.

Det är framför allt två saker som svenskarna verkar vara rädda för när de träffar grannarna, enligt undersökningen.

Två stora rädslor

Hela 6 av 10 möter bara sina grannar i förbifarten, när de går om varandra i bostadsområdet eller trapphuset. De har alltså ingen djupare relation till sina grannar.

De frostiga relationerna tycks bero på två faktorer: Rädsla för pinsamhet, och rädsla för att vara till besvär.

Detta hindrar utvecklingen av sociala och hjälpsamma grannskap, och ingen positiv utveckling har skett sedan undersökningen gjordes senast, enligt Svensk Fastighetsförmedling.

– Det är tydligt att det finns en stor outnyttjad grannpotential. Genom mer kontakt med våra grannar kan ensamheten minska och trygghet öka. Allt börjar med ett enkelt hej, det är inte svårare än så, säger Jennie Skogsborn Missuna, CXO på Svensk Fastighetsförmedling.

Grannrelationer skapar trygghet

Trots rädslan så verkar många svenskar dela uppfattningen att goda grannrelationer är viktiga.

I undersökningen framkommer det att trygghet är den viktigaste trivselfaktorn för svenskar, och 7 av 10 anser att goda grannrelationer kan ge en ökad känsla av trygghet.

Dessutom svarar fler än hälften att goda grannrelationer kan minska känslor av ensamhet och öka känslor av tillhörighet.

Hålla grannens hemlighet

Undersökningen visar också att de flesta svenskar är beredda att hjälpa sina grannar i vardagen. Exempelvis så kan 7 av 10 tänka sig att låna ut verktyg till sina grannar, även om bara 3 av 10 gör det idag. De flesta kan också tänka sig att exempelvis ta in posten eller vattna blommor åt sina grannar.

Men det är som sagt inte alltid som viljan att hjälpa förverkligas i praktiken.

– Vi ser ett tydligt gap mellan människors inställning och handling när det gäller att hjälpa grannar. Det finns många individer som gärna hjälper sina grannar med både det ena och det andra om de bara får frågar. Exempelvis kan 3 av 10 till och med tänka sig att hålla en hemlighet åt en granne, säger Jennie Skogsborn Missuna.

Svensk Fastighetsförmedlings tre bästa tips för goda grannrelationer är att småprata, visa hänsyn och vara hjälpsam.

Foto: Michal Lis

Text: Redaktionen

Skattefritt från och med i år – nästan alla är eniga

2026 06 05

En av regeringens mer omtalade reformer får tummen upp från väljarna.

Sju av tio är positiva till skattefritt sparande i ett investeringssparkonto, så kallat ISK.

Det visar en färsk undersökning som tagits fram av Länsförsäkringar, där svenskarna ger ett tydligt stöd till regeringens beslut att från och med i år tillåta skattefritt sparande på ISK upp till 300 000 kronor.

– Det här är en reform som träffar både rätt och brett. Den gör det lättare för hushåll att bygga buffert, bostadssparande och större ekonomisk frihet, säger Stefan Westerberg, Länsförsäkringars privatekonom, i en kommentar.

Hela kontantinsatsen

Enligt bankens undersökning är 67 procent av svenskarna positivt inställda till reformen.

Blott 15 procent är emot och 18 procent är osäkra.

Siffrorna är likartade när hushållen får frågan vilken effekt reformen har för den egna privatekonomin: 67 procent anser att det ger en bra effekt. Enbart 6 procent anser att effekten är dålig.

– Det starka stödet visar att skattefriheten på ISK inte uppfattas som en smal reform för hushåll med stora kapital, säger Stefan Westerberg och fortsätter:

– För många handlar de första 300 000 kronorna om något väldigt konkret: bufferten som gör att en oväntad utgift inte blir ett lån, kontantinsatsen till första bostaden eller frihetskapitalet som gör att man kan byta jobb, hjälpa barnen, starta företag eller skapa trygghet inför pensionen. Det är därför reformen träffar rätt.

LÄS OCKSÅ: Rusning till Ikea – folk skriver upp sig på väntelistor

Inte bara symboliskt

Faktorer som gör att reformen får ett så högt stöd bedöms bland annat vara att sparande blivit en viktigare fråga för många, särskilt efter flera år av hög inflation.

Länsförsäkringar pekar även ut gruppen som ska köpa sin första bostad. För dem skulle den skattebefriade summan kunna räcka till en hel kontantinsats.

– I en svårtillgänglig hyresmarknad och en dyr ägd marknad är det egna sparandet ofta biljetten in. Då är 300 000 kronor inte ett symboliskt belopp, utan kan motsvara hela kontantinsatsen till en första bostad. Det gör den skattefria nivån direkt relevant för unga vuxna och andra som försöker ta sig in på bostadsmarknaden, säger Stefan Westerberg.

LÄS MER: UPPGIFTER: Bland EU:s dyraste – Sverige riskerar ekonomisk baksmälla

Foto: Ninni Andersson/Regeringskansliet

Text: Redaktionen

Avgift införs – när du tar ut kontanter

2026 06 06

Hos vissa bankomater i Sverige kommer en avgift att införas under sommaren.

Kontantfrågan är alltjämt het i Sverige.

Det är många som uttrycker sitt stöd för att stärka kontanternas roll i samhället.

Men bankomatföretaget Kontanten, som har 450 uttagsautomater runt om i landet, menar att ingen vill ta ansvar.

Framöver kommer en avgift att införas för att ta ut kontanter från Kontantens uttagsautomater.

Inför avgift

Avgiften debiteras per uttag och baseras på uttagsbeloppet.

Detta kommer att gälla från och med i sommar:

100–200 kr: 15 kr

300–1 000 kr: 20 kr

1 100–2 000 kr: 25 kr

Det framgår emellertid inte något exakt datum för när avgifterna kommer att börja tas ut.

“Sista utväg”

I en debattartikel framhåller Kontanten att ekvationen inte längre går ihop.

– Efter långvariga försök till dialog förbereder vi nu som en sista utväg införandet av avgifter på kontantuttag i vårt nätverk av uttagsautomater, med planerad start under sommaren 2026. Detta är inte en utveckling vi önskat se, framhåller de i Aftonbladet.

Läs mer: Valuta störtdyker – har halverats i värde

“Många negativa”

Marcus Liljeblad, Kontantens country manager i Sverige, berättar att det har kommit negativa reaktioner.

Men han menar också att andra är mer förstående.

– Det är naturligtvis många kunder som är negativa till att behöva betala, så har det absolut varit, säger han till DN.

– Samtidigt har andra haft förståelse för att det kostar pengar att upprätthålla detta och att alternativet på sikt skulle riskera att bli färre uttagsautomater.

Kommer synas

Avgiften kommer alltid att visas i automaten innan uttaget genomförs.

Man kommer att få möjlighet att godkänna eller avbryta transaktionen innan uttaget slutförs.

Bankomat – som har 1 200 automater i landet – ska inte ha några planer på att börja ta ut en avgift vid uttag.

Läs mer: Chocken: Säger upp samtliga anställda

Foto: Riksbanken

Text: Redaktionen