30-åring död – efter råd från 1177

2024 12 10

En sjuk man i 30-årsåldern ringde 1177 för rådgivning.

Patienten, som var hemmahörande i Dalarna, ringde sjukvårdsupplysningen och berättade att han hade kraftig huvudvärk, ont i nacken och svårt att hålla ögonen öppna.

Han förklarade även att han hade kräkts och nyligen behandlats för öroninflammation.

– Sjuksköterskan gav patienten egenvårdsråd, rekommenderade att avvakta och hänvisade till kontakt med sin vårdcentral dagen efter, skriver Region Sörmland i ett uttalande.

Det rådet kostade sannolikt patienten livet.

Två dagar senare hittades mannen död i sitt hem och det finns inga uppgifter om att han sökte vård i sin egen region efter telefonsamtalet.

Dog av hjärnhinneinflammation

Patienten hade ringt 1177 på natten. Vid den tiden på dygnet samarbetar regionerna med varandra, och det var därför en sjuksköterska från Sörmland som talade med mannen.

Samma region har gjort en så kallad lex Maria-anmälan till Inspektionen för vård och omsorg där det konstateras att rådet som gavs var fel.

Istället för att ge ett lugnande besked om att avvakta skulle sjuksköterskan ha uppmanat patienten att söka akut vård.

Obduktionen visade nämligen att mannen dog av en bakteriell hjärnhinneinflammation.

– Det här var ett avsteg från befintlig rutin, säger Florum Deliljaj som är chefsläkare vid patientsäkerhetsenheten i Region Sörmland, till Södermanlands Nyheter.

Har vidtagit åtgärder

Varför rutinen brast är oklart. Sjuksköterskan ska enligt uppgift ha varit en erfaren sådan.

Att anmäla enligt lex Maria och låta Ivo utreda vad som kan ha gått fel är lag att göra inom sjukvården efter händelser som medför eller hade kunnat medföra allvarlig vårdskada.

Det primära syftet med en anmälan enligt lex Maria är att få till stånd en objektiv utredning om anledningen till en inträffad skada/sjukdom eller risk för sådan, för att förebygga att liknande händelser inträffar i framtiden, framhåller Region Sörmland.

Enligt regionen har åtgärder redan vidtagits för att misstaget inte ska upprepas.

– Verksamheten har genomfört en internutredning och utifrån denna vidtagit åtgärder för att minska risken för att en liknande händelse sker i framtiden, skriver regionen på sin hemsida.

Foto: 1177

Text: Redaktionen


13 aug 26

BEKRÄFTAT: Jätteförändring för alla som tankar bilen

2026 08 14

Inflationen rasade i juli.

Det visar nya siffror från Statistikmyndigheten SCB.

Inflationstakten enligt KPI var 0,2 procent i juli 2026 – en minskning med 0,5 procentenheter jämfört med föregående månad.

Två faktorer drev på inflationsfallet.

För det första sjönk priserna på el i juli jämfört med juni.

För det andra noterades en kraftig nedgång för bränslepriserna. Priserna vid pump sjönk med hela 10 procent i juli.

Sticker ut i Europa

Nedgången innebär att Sverige har bland Europas lägsta bränslepriser. Prisskillnaderna är stora jämfört med flera närliggande länder.

I finska Torneå är 95-oktanig bensin drygt 8 kronor dyrare per liter än på andra sidan gränsen i svenska Haparanda, rapporterar TV4.

Prisutvecklingen har fått många finländare att passera gränsen för att tanka i Sverige.

– Det är mycket billigare än i Finland, säger Nina Mojlanen från Uleåborg till kanalen.

Flera skattesänkningar

Regeringen har genomfört flera sänkningar av bränsleskatten.

I år har skatten sänkts med omkring 3 kronor per liter från 1 maj juni till 30 september. Dessutom har koldioxidskatten på bensin och diesel sänkts med 2 kronor och 40 öre från den 1 juli till 30 november.

Det rör sig om två tillfälliga skattesänkningar, men Tidöpartierna går till val på att hålla nere bränslepriserna.

– Vi vill bibehålla reduktionsplikten för bensin och diesel på EU:s miniminivå, eftersom vi värnar Sveriges hushåll och företag, säger Kristdemokraternas pressekreterare Gustaf Wärnberg till Carup.

ANDRA LÄSER: Amerikanska soldater ”krossade” av Ukraina

Utredaren går emot

Regeringens egen utredare Svante Mandell är dock av en annan uppfattning. Han menar att både bränsleskatten och reduktionsplikten måste höjas för att Sverige ska nå klimatmålen.

Mandell föreslår en skattehöjning på minst tre kronor per liter.

– Det är inte så drastiskt, vi går upp till priser i jämförbara länder. Det är inga höga priser, sade Svante Mandell till SVT i maj.

LÄS OCKSÅ: Arbetslösheten minskar

Foto: Circle K

Text: Redaktionen


13 aug 26

96 000 kronor i månaden – hög kostnad för alla med fritidshus

2026 08 13

Kostnaderna har ökat kraftigt för svenskar med fritidshus.

Det uppger Länsförsäkringar i en stor kartläggning av fritidshus runt om i landet.

Enligt undersökningen uppgår kostnaden för den som använder stugan fyra veckor om året till omkring 24 000 kronor per utnyttjad vecka, eller 96 000 kronor per utnyttjad månad.

– Ju mer huset används och uppskattas, desto lättare är det att motivera kostnaden. Men ett fritidshus som används sällan kan bli en dyr semesterform, säger Stefan Westerberg, Länsförsäkringars privatekonom.

Höga kostnader

Flera prisökningar har lett till att kostnaderna för fritidshus har stigit under de senaste åren. Det handlar bland annat om ränta efter skattereduktion, fastighetsavgift, energi, avfall, försäkring, kommunalt vatten och avlopp samt en årlig underhållsreserv.

Stefan Westerberg uppmanar svenskar med fritidshus att fundera över om kostnaderna står i proportion till hur mycket huset faktiskt används.  

– Många av kostnaderna finns kvar oavsett hur ofta stugan används. Ränta, fastighetsavgift och försäkring finns kvar även när huset står tomt. Dessutom behöver huset underhållas oavsett hur många veckor det används. Därför är det viktigt att väga kostnaden mot hur mycket glädje och användning du faktiskt får ut av huset, säger han.

LÄS OCKSÅ: Arbetslösheten minskar

Nya kostnader väntar

Hösten kan bli en dyr period för många med fritidshus. Flera nya utgifter kan bli synliga, varnar Länsförsäkringar.

Det kan handla om reparationer av tak, fasad och fönster samt underhåll av värmen. I genomsnitt beräknas ägare av fritidshus avsätta 24 000 kronor per år till reparationer och underhåll, enligt Länsförsäkringars kalkyl.

– Underhållskostnaderna är särskilt lätta att underskatta och är sällan jämnt fördelade över åren. Några år kan utgifterna vara små, medan ett nytt tak, en fuktskada eller ett trasigt värmesystem kan kosta tiotusentals kronor, säger Stefan Westerberg.

– Den som är händig kan göra en del själv, men då krävs tid och kunskap. Behöver arbetet köpas in blir kostnaden betydligt högre. Därför är det viktigt att inte tumma på underhållsbufferten.  

LÄS MER: Europeisk gigant i konkurs – har 2 000 anställda

Foto: K. Hörnfeldt

Text: Redaktionen