24 LÄNDER: Här är länderna som sänder vapen till Ukraina

2022 03 07

Från USA till Rumänien – och Sverige, Norge, Danmark och Finland däremellan.

Europa är enat och ställer upp som aldrig förr när det gäller att sända vapen till ett land som befinner sig i krig.

Ett steg längre

Stödet till Ukraina är enormt stort runtom i världen och de ekonomiska sanktionerna betecknas som de kraftfullaste som någonsin använts. Men en lång rad länder har även gått ett steg längre.

För att överhuvudtaget ha en chans att bjuda motstånd behöver Ukraina vapen och i nuläget har hela 24 länder sagt ja till att sända vapenleveranser varav en hel del redan har skickats.

Tre historiska överraskningar

Bland de större överraskningarna ur ett historiskt perspektiv finns Sverige och Finland som inte ingår i Nato. Dessutom är Tyskland en stor överraskning baserat på att tyskarna tidigare sagt blankt nej till att skicka vapen till andra länder.

Efter andra världskrigets mörka skuggor har Tyskland valt att hålla en mycket låg profil överhuvudtaget avseende försvarsfrågor. Men nu har allt ändrats.

Gift med presidentdotter

Turkiet ingår i listan men räknas inte som ett av de länder som ställer upp med vapen. Orsaken är att de turkiska vapnen kommer från ett privatägt turkiskt företag som säljer drönare till Ukraina.

Drönarföretagets yngste son är visserligen gift med president Erdogans yngsta dotter. Och den äldste sonen har hyllat Ukrainas president Volodymyr Zelensky på Twitter. Så det finns en länk ända upp till högsta makten i landet. Och de turkiska drönarna har visat sig vara mycket effektiva och viktiga för Ukrainas armé.

Hela listan

Här är listan på alla länder som sagt ja till att skicka vapen enligt Euronews.

Nordamerika

◾USA

President Joe Biden har instruerat USA:s utrikesdepartement att sända vapen för ytterligare 350 miljoner dollar från amerikanska vapenlager till Ukraina. Exakt vad som skickats är okänt men USA har uppgivit luftvärnsskydd, handeldvapen och ammunition.

Ukraina har även efterfrågat vapen mot stridsvagnar och Stingermissiler mot flygplan. Militära källor uppger att Ukraina fått ”precis det de har behov av”. Senaste året har USA sänt mer än 1 miljard dollar i säkerhetsstöd.

◾Kanada

Anti-stridsvagnssystem och försvarsmaterial. Stort finansiellt stöd.

EU

För första gången i EU:s historia sänder EU vapen och det handlar om ett värde på över 500 miljoner dollar till Ukraina.

Nato norra Europa

◾Storbritannien

System för pansarskydd och defensiva vapen har sänts till Ukraina.

◾Tyskland

1 000 anti-stridsvagnsvapen och 500 Stingermissiler, 9 Howitzers, 14 pansarfordon och 10 000 ton bränsle. För Tyskland innebär stödet en stor förändring då landet tidigare avstått att sända vapen till andra länder.

– Ryska invasionen av Ukraina utgör en vändpunkt. Det är vår plikt att göra vårt bästa för att stödja Ukraina att försvara sig mot Putins invasionsarmé, sa Tysklands nyvalda förbundskansler Olaf Scholz.

◾Nederländerna

200 Stinger luftskyddsraketer och 50 Panzerfaust 3 anti-stridsvagnssystem med 400 raketer. Patriot luftskyddssystem.

◾Belgien

3 000 automatgevär, 200 anti-stridsvagnsvapen och 3 800 ton bränsle.

◾Frankrike

Militärt material och bränsle. Anti-stridsplanvapen och digitala vapen.

Nato Norden

◾Danmark

2 700 pansarskott

◾Norge

2 000 M72-anti-stridsvagnsvapen.

Nato södra Europa

◾Spanien

1 370 granatkastare och 700 000 enheter ammunition och lätta automatvapen.

◾Portugal

Mörkerkikare, granataer, ammunition och automatgevär.

◾Italien

Försvarsmaterial. Inga detaljer.

◾Grekland

Försvarsmaterial

◾Turkiet

Effektiva drönare. Säljs dock av ett privat företag.

Nato östra Europa

◾Polen

Polen är ett av de länder som sänder allra mest stöd till Ukraina. Anti-stridsplanmissiler, granater, drönare, artilleriammunition med mera.

◾Estland

Estland har sänt anti-stridsvagnsmissiler.

◾Lettland

Stingermissiler

◾Litauen

Stinger anti-stridsplanmissiler.

◾Rumänien

11 militärsjukhus, bränsle och militärt material för 3,3 miljoner dollar.

◾Tjeckien

8 000 granatkastare, 30 000 pistoler, 7 000 gevär, 3 000 maskinvapen.

◾Kroatien

Lättare vapen.

◾Slovenien

Gevär och ammunition.

Icke-Natoländer

◾Sverige

5 000 pansarskott.

◾Finland

1 500 raketramper, 2 500 gevär, 150 000 enheter ammunition.

Leveranserna är preliminära och ökar undan för undan.

Foto: Antonia Sehlstedt, Försvarsmakten resp Ninni Andersson, Regeringskansliet

Text: Redaktionen


Nya villkor för självscanning på Coop och Ica

2024 02 28

Stölderna i självscanningen har ökat lavinartat under de senaste åren.

Vid upprepade tillfällen har bland annat Svensk Handel larmat om systematiska stölder där folk tycks ha satt i system att utnyttja självscanningskassorna på exempelvis Coop och Ica för att stjäla livsmedel.

Gärningspersonerna ser ofta ut att scanna in samtliga varor som de lägger i påsen men i själva verket scannar de bara in de billiga varorna, har organisationen tidigare framhållit.

– Alternativt scannar de in alla varor först för att sedan radera de dyrare varorna innan de kommer till kassan.

Nya tuffa villkor

Nu har flera av de stora livsmedelskedjorna tröttnat på stölderna.

Tuffare villkor har implementerats på bland annat Coop, Ica, Hemköp och Willys, rapporterar Sveriges Radio.

Konkret handlar det om elektronisk individuell övervakning som innebär att kassorna lagrar information från kunder som scannat fel.

Misstagen hamnar i ett dataregister och resulterar i att dessa kunder behöver genomgå fler så kallade avstämningar när man ska betala.

– Det är de villkor som Coops säkerhet har tagit fram, säger exempelvis butikschefen Joantan Espnoza från Coop-hallen i Gävle till SR.

Då ökar risken

Avstämningarna sker med andra ord inte bara slumpmässigt. Avvikande köpbeteende, som att man behöver köper en vara, ökar chansen för att bli kontrollerad.

Det finns även så kallade “avstämningsvaror” som också kan innebära förutbestämd avstämning.

Att kunder misstänkliggörs målas upp som en risk, men den risken väljer Coop att tona ned.

– Vi försöker vara snälla och trevliga även mot kunder som vi kanske tror har scannat fel medvetet, säger Jonatan Espnosa.

Byter prislappar

Strategierna för att fuska i självscanningen är många. Tidigare har Ica påtalat att kunder till exempel väger en gullök och sätter prislappen på en dyrare vara, som olivolja.

Svensk Handel har även uppmärksammat att gärningspersoner delar upp varor i två olika kundvagnar – i den ena lägger man billiga varor som man scannar och i den andra dyrare varor som man inte scannar.

– Vid självutcheckningen avvaktar man med att rulla fram den dyra kundvagnen för att se om det blir avstämning. Om så är fallet lämnar man kvar kundvagnen med dyra varor i butiken. Om avstämning däremot inte sker rullar man ut båda vagnarna, framhåller organisationen.

LÄS MER: Allvarliga rapporter gällande självscanning

Foto: ICA-Gruppen, Jessica Gow

Text: Redaktionen


Jätteförändring av elpriset

2024 02 27

Elpriserna är på väg mot en enorm förändring under våren 2024.

Den prognosen ger nu elbolaget Bixia ett rykande färskt besked på tisdagen.

Konkret handlar det om nästan en halvering av priset under mars och april jämfört med motsvarande period förra året.

Det blir billigare än på flera år.

I vår väntas elpriserna falla markant, tack vare milt väder och bättre hydrologi samt svag konjunktur och väldigt låga bränslepriser i Europa. Vårpriserna blir de lägsta av sitt slag sedan 2021 då priserna började sticka i väg, säger Johan Sigvardsson, analytiker på Bixia.

"Krisen helt borta"

Marspriset förväntas landa på ungefär 50 öre per kilowattimme, vilket är en kraftig skillnad från förra årets 91 öre.

I april ser det ut att hamna på 45 öre – ifjol låg motsvarande pris på 88 öre.

Överlag talar Bixia nu om ett klart mer stabilt elpris under våren jämfört med skräckpriserna under förra året.

– Elkrisen är helt borta för stunden. Elpriset har snabbt gått från ett extremläge 2021 - 2022, via en sakta utförslöpa för i fjol, till ett mer normalt läge i år, säger Johan Sigvardsson.

– Den allra största orsaken till utvecklingen är det stora prisfallet i Tyskland, där elpriset toppade på 2,50 kronor i snitt för 2022 men hittills i vinter landat på 75 öre.

Finns en övre gräns

Mildare väder och minskad elförbrukning är andra faktorer som nämns som påverkar den stora prisförändringen.

Även om det skulle bli kallt och vindstilla i Sverige – och vi behöver importera mer el – finns ett maxtak för hur mycket dyrare elen kan bli som en följd av priskopplingen mot Tyskland.

I just Tyskland förväntar man sig inte elpris på högre än runt 60 öre per kilowattimme, vilket kan jämföras med 114 öre förra året.

– Kyla och högre förbrukning borde normalt sett betyda högre elpriser. Men i och med att både bränslepriser och därmed de kontinentala priserna fallit så mycket får vi istället ett betydligt lägre elpris i år, säger Johan Sigvardsson.

Även i februari har systempriset legat lägre än förra året – 45 öre per kilowattimme jämfört med förra årets 91 öre.

Foto: D. MacKay

Text: Redaktionen