22 procent ljuger för sin partner – om samma sak

2024 09 25

Mer än var femte svensk ljuger för sin partner om sin ekonomiska situation.

Det visar en färsk undersökning från Kreditkortlistan – en sajt som hjälper konsumenter att jämföra och hitta de bästa kreditkorten i Sverige.

Enligt studien har 22,1 procent ljugit för sina partners om ekonomiska frågor.

Kreditkortslistan kallar fenomenet för "ekonomisk otrohet". 

I undersökningen definieras ekonomisk otrohet som när en partner medvetet undanhåller eller förvränger sin ekonomiska situation.

–  Ekonomisk otrohet kan vara lika skadlig för en relation som emotionell eller fysisk otrohet. Undersökningen avslöjar att detta problem förekommer i Sverige, och resultaten visar på en brist på öppenhet mellan par, framhåller Kreditkortlistan i en kommentar.

Utdrag från studien

Enligt undersökningen har över 10 procent av svenskarna dolt ett kreditkort från sin partner och över 20 procent känner sig svikna av sin partners ekonomiska vanor.

Fredrik Falkengren, ansvarig utgivare för Kreditkortlsitan, anser att det handlar om ett samhällsproblem som inte får tillräckligt med uppmärksamhet.

– Vi genomförde denna studie för att bättre förstå relationsdynamiken kring ekonomi. Ekonomisk otrohet är ofta ett förbisett problem, men det kan ha stor inverkan på förtroendet mellan partners.

– Vi hoppas att dessa resultat inspirerar till mer öppna samtal om pengar och hjälper par att bygga starkare, mer transparenta finansiella grunder tillsammans.

Fakta Kreditkortslistan

- En ledande plattform som hjälper konsumenter att jämföra och hitta de bästa kreditkorten i Sverige.

- Kreditkortslistans ambition är att ge individer möjligheten att fatta informerade ekonomiska beslut genom tillgängliga resurser, jämförelser och expertråd.

LÄS HELA STUDIEN HÄR: 

Ekonomisk otrohet: 22,1 % av svenskarna ljuger för sina partners

Foto: A. Langfield

Text: Redaktionen


Snart kan du straffas – även om du bromsar innan fartkameran

2024 09 25

Trafikverket vill införa en ny åtgärd för att komma åt de som kör för fort.

Många ligger lite över hastighetsgränsen på svenska vägar för att sedan bromsa in när de närmar sig en fartkamera.

Det vill polisen och Trafikverket nu sätta stopp för genom en ny åtgärd.

Myndigheterna vill kunna mäta hastigheten mellan fartkamerorna, vilket innebär att man kan straffas även om man bromsar innan man passerar en fartkamera.

Det rapporterar Carup.

Så fungerar det

När bilister rör sig för fort mellan fartkamerorna så ska bilder kunna skickas till en enhet i Kiruna som utreder saken.

– Man fotograferar alla bilar vid den första kameran, så ser man vilka som kommer fram och hur fort de kör, säger Eva Lundberg, som är ansvarig för hastighetskameror på Trafikverket, till Carup.

Används i flera länder

För att det hela ska bli verklighet krävs dock mer politiskt stöd.

Än så länge krävs mer tid och planering för att införa någonting sådant.

Trafikverket understryker dock att man kan ta inspiration från flera länder som har satt det i system.

– Sträck-ATK används i flera länder – bland annat i Norge, Nederländerna och i Storbritannien. Ett regeringsuppdrag till Polisen och Trafikverket skulle påskynda utvecklingen, framhåller myndigheten.

LÄS MER: Så fort kan man köra – innan fartkameran tar bild

Har haft trafikvecka

Den gångna veckan har varit trafikvecka för polisen där många fartsyndare har fångats runt om i landet.

Hastigheten bedöms alltjämt vara ett av de främsta problemen i trafiken.

– Det är framförallt vägar med högre hastighetsbegränsningar – från 70km/h och uppåt – som är överrepresenterade i olycksstatistiken när det gäller dödsolyckor i trafiken, förklarar polisen.

– Även mindre hastighetsöverträdelser kan få stora konsekvenser. Enligt Trafikverkets hemsida fördubblas risken att dö vid en frontalkrock om hastigheten höjs från 70km/h till 80km/h, även vid bältesanvändning.

Extra stort fokus

Under polisens trafikveckor ligger extra stort fokus på hastighetsöverträdelser.

– Under de andra veckorna ligger fokus på bland annat nykterhet, brott på väg och yrkestrafik, framhåller polisen via sin webbsida.

Foto: Trafikverket

Text: Redaktionen


Uppmaning till allmänheten: Plocka inte upp det här på gatan

2024 09 24

Det rapporterats intensivt om olika typer av bedrägerimetoder i Sverige.

Bedragarna använder sig av allt från klassiska telefonbedrägerier till falska textmeddelande som fått stor spridning.

Nu varnar polisen för en ny form av bedrägeri: plastfickor som lämnas på gatan.

I plastfickorna hittar personer över 100 000 kronor i kryptovalutan bitcoin, ett kvitto och en QR-kod, rapporterar GP.

På kvittot står det att en större mängd pengar, cirka 120 000 kronor, finns på ett bitcoinkonto. QR-koden påstås gå till bitcoinkontot.

Personer som skannar QR-koden ombeds att lämna ut sina kort- eller kontouppgifter och för att plocka ut bitcoinsen uppmanas man att betala in tre procent av summan på kontot.

Alexander McQueen är biträdande chef vid bedrägerisektionen i polisregion Väst.

Enligt polischefen rör det sig sannolikt om ett bedrägeri för att komma åt personers kort- och bankuppgifter.  

– Bedrägerier där det handlar om bitcoin eller annan kryptovaluta, antingen för att tvätta pengar eller för att vilseleda människor, är vanligt och det är något vi jobbar mycket med, säger han till GP.

”Perfekt lagd”

Metoden går ut på att plastfickan ska verka vara ”borttappad” så att förbipasserande lockas av att plocka upp den och skanna QR-koden.

En 18-årig tjej berättar att hon hittade en plastficka på ett elskåp.

– Det kändes lite lurt. Här var 100 000 på en lapp på gatan, perfekt lagd som om någon hade glömt den, säger hon till tidningen.

”Finns ingen skatt”

Jan Olsson, vid Polisens nationella it-brottscentrum, har uttalat sig om bedrägerimetoden i TV4:s Nyhetsmorgon.

– Man lägger ut ett lockbete som ser attraktivt ut. Man ska plocka upp den här påsen och tro att man har funnit en skatt.

– Sen kommer man vidare till en hemsida där man laddar ner något, för att berika sig på den här skatten man har hittat. Men det finns ingen skatt.

Foto: F. Hejnsbroek

Text: Redaktionen