22 600 kronor om året – tung smäll väntar många hushåll

2026 09 03

En miljardsmäll närmar sig för många hushåll i Sverige.

Det visar nya beräkningar från jämförelsetjänsten Zmarta.

Smällen består av höjda räntekostnader och berör cirka 75 000 hushåll.

Det handlar om hushåll som hann binda räntan på sina bolån i fem år, strax innan inflations- och räntechocken slog till sommaren 2022.

Nu löper deras bundna räntor ut, vilket riskerar att bli en dyr historia.

För ett genomsnittligt bolån på två miljoner kronor innebär det närmare 2 000 kronor högre ränteutgifter i månaden. I genomsnitt beräknas ränteutgifterna öka med 22 600 kronor om året, rapporterar Zmarta.

– Det är en käftsmäll för väldigt många hushåll där men har vant sig vid betydligt lägre ränteutgifter. Nu vaknar de upp till en helt ny verklighet. För att mildra effekten av räntechocken behöver de snarast se över sina lån och jämföra räntor, säger Ola Söderlind, hushållsekonom på Zmarta.

Här är uträkningen

Zmartas beräkning baseras på att snitträntan på femåriga bindningstider låg på 1,6 procent mellan maj 2021 och april 2022.

När lånen nu löper ut får den som inte binder om lånen automatiskt den rörliga tremånadersräntan, som i dag ligger på 2,73 procent i genomsnitt.

LÄS OCKSÅ: Ryskt MiG-29-jaktflygplan attackerat

”Gröper stora hål i plånböckerna”

Sammanlagt handlar det om ökade ränteutgifter på omkring 1,6 miljarder för de berörda hushållen. Om de i stället skulle välja att binda räntan på nytt i fem år beräknas ränteutgifterna öka med 2,7 miljarder kronor, enligt Zmartas beräkningar.

Situationen påverkar även statens finanser. I det första scenariot beräknas statens utgifter för ränteavdragen öka med omkring 490 miljoner kronor per år. I det andra scenariot uppgår motsvarande ökning till 800 miljoner kronor.

– Det här gröper stora hål i både statens och många av hushållens plånböcker. Skulle nu räntorna stiga som marknaden spår just nu, innebär det än större ränteutgifter framöver. Det riskerar att lägga en våt filt över bostadsmarknaden och övriga ekonomin, säger Ola Söderlind.

LÄS MER: Kraftigt orderlyft för Volvo

Foto: J. Henning

Text: Redaktionen

Sverige vägrar – Lavrov hotar med konsekvenser

2026 10 05

Ryssland har inlett en ny våg av attacker mot Kyjiv.

Bland annat har flera broar attackerats i massiva drönaranfall mot den ukrainska huvudstaden.

Rysslands utrikesminister Sergej Lavrov har samtidigt uppmanat utländska medborgare och diplomater att hålla sig undan. Lämna Kyjiv eller bär ansvaret för konsekvenserna, löd varningen som Lavrov utfärdade i helgen.

Nu kommer det svenska svaret.

Sverige vägrar lyda.

– Tillsammans med andra beskickningschefer i Kyjiv noterar vi med oro det ryska utrikesministeriets hot mot diplomater och utländska medborgare i Ukraina, skriver den svenska ambassaden i Kyjiv på X och fortsätter:

– Ryssland är bundet av Wienkonventionen och internationell humanitär rätt. Vi stannar i Kyjiv.

Lägger ansvaret på Sverige

Det var i lördags som Sergej Lavrov uppmanade utländska medborgare att lämna Ukrainas huvudstad.

– Ansvaret för eventuella negativa konsekvenser ligger helt och hållet hos dem som ignorerar denna varning, uppgav det ryska utrikesministeriet enligt Reuters.

Varningen kom efter att tre broar i Kyjiv som korsar floden Dnepr helt eller delvis stängts av till följd av ryska drönarattacker.

Läs mer: Historiskt besked till Ukraina

Merz dök upp

Under söndagen attackerades även Pivnichnyibron, den norra bron, samtidigt som den tyska förbundskanslern Friedrich Merz dök upp i den ukrainska huvudstaden.

– Ukraina står inför avgörande veckor. Det är därför jag reste till Kyjiv idag med budskapet: ni kan lita på oss. Tysklands säkerhet beror också på resultatet av detta krig. Vi hjälper därför till också av egenintresse, framhöll Merz på X igår.

Tyskland, Italien, Spanien och Danmark har kommunicerat motsvarande svar som Sverige gjort efter Rysslands varningar. Samtliga lämnar beskedet att de kommer stanna i Kyjiv trots de ryska hoten.

Läs mer: Ryssland stoppas – ”På väg mot katastrof”

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen

Ny sopregel införs 1 januari – hushåll måste betala

2026 10 06

Från och med årsskiftet införs nya sopregler i Sverige.

Det är de nya reglerna om förpackningsinsamlingen som träder i kraft den 1 januari 2027. Enligt lagen ska alla hushåll då ha tillgång vad som kallas fastighetsnära insamling, vilket innebär möjlighet att slänga papper, plast, glas och metall högst 400 meter från bostaden.

– Insamlingen ska vara gratis för hushållen, framhöll den dåvarande S-regeringen när besked kom sommaren 2022.

Läggs på hushållen

Gratis har det dock inte blivit, rapporterar SvD. Det är företagen bakom förpackningarna som ska bära kostnaden. Producenterna betalar därför ersättning till kommunerna som har ansvaret för insamlingen.

Men modellen som ligger till grund för ersättningen utgår från hämtning av glas och metall var fjärde vecka och papp- och plastförpackningar varannan vecka.

Så fungerar det inte i verkligheten, menar experterna. Hämtningarna behöver ske med tätare mellanrum vilket driver upp kostnaderna för kommuner och fastigheter – och en del av dem läggs på hushållen.

– Frågan är när det blev hushållens ansvar att betala för ett underfinansierat system? säger Elvira Andersson, förvaltningsexpert på Fastighetsägarna, till tidningen.

360 kronor per hushåll

Bara i Stockholm fattas cirka 70 miljoner kronor för att täcka de extra kostnaderna den nya lagen medför. Producentansvaret täcker heller inte allt för de fastigheter som kan beviljas undantag. Det nya förslaget på avfallstaxa innebär 360 kronor mer per hushåll och år för berörda fastigheter.

– Om ersättningen inte täcker kostnaderna så måste ju vi täcka våra kostnader på något sätt och då ta betalt av hushållen, säger Malin Werner, avdelningschef på Stockholm Vatten och Avfall, till SvD.

Läs mer: Många får samma mejl just nu – radera direkt

Återvinningsstationer försvinner

Den nya lagen har sin grund i EU:s avfallsdirektiv och syftar till att öka återvinningen. En annan effekt av lagen är att de traditionella återvinningsstationera avvecklas och försvinner.

– Enklare insamling och sortering av förpackningar för hushåll och verksamheter gör att producenterna kan återvinna mer avfall, och bidrar i sin tur till en mer resurseffektiv hantering av avfall, förklarade regeringen 2022.

För lite mindre än ett år sedan meddelade exempelvis Uppsala Vatten och Avfall att 19 av 27 av kommunens återvinningsstationer kommer att stängas.

– De 8 återvinningsstationer som blir kvar kommer att göras om och enbart ta emot plast- och pappersförpackningar. Det har beslutats av Naturvårdsverket och sker i samband med att den fastighetsnära insamlingen nu byggs ut i Sverige, skrev Uppsala Vatten och Avfall i ett uttalande.

Läs mer: 35 100 kronor i lön – många måste anställas nu

Foto: MarcusOscarsson.se

Text: Redaktionen