20 hästar på rymmen

2023 11 24

– Anmälaren trodde att de behöver förstärkning. Skulle det eskalera får patrull åka dit och hjälpa till.

Det uppger Polisregion Västs talesperson Thomas Fuxborg till Hallands Nyheter.

Bakgrunden är den hästkalabalik som uppstått i Halland på fredagskvällen.

I ett villaområde

Det började med att polismyndigheten fick larm om att 20 lösa hästar rymt från en ridskola i Falkenberg. Närmare bestämt vid Skrea Strand, upgper SVT Halland.

Hästarna dök sedan upp i ett skogsområde och inte minst i ett villaområde i Skrea där de skuttade omkring och skapade uppståndelse.

Larmade polisen

Många personer ur lokalbefolkningen gav sig ut för att försöka hjälpa till och fånga in hästarna och polisen var på stand by för att rycka ut om situationen så krävde.

Folk som ringde polisen bedömde att polisen var tvungen att ingripa för att rätta upp situationen.

Men samtidigt fick de ansvariga vid ridskolan hjälp av både fotgängare och bilister.

Föstes med hjälp av bil

– Jag var på väg ut för att leta efter hästarna när jag mötte dem nedanför mitt hus på Gunnar Wennerbergs väg.

– Med bil bakom som föste dem framåt, säger Tina Elvingsson Engfors till Halland Nyheter.

Den person som motade hästarna i rätt riktning mot ridskolan med hjälp av sin bil tycks ha gjort en stor insats.

Och tack vare att många gav sig ut i novembermörkret på fredagskvällen lyckades man till slut fånga in alla 20 hästarna.

Hotades med kniv

I stället för att behöva rycka ut och fånga in hästarna så fick Hallandspolisen ett annat ärende vid ungefär samma tidpunkt.

– Vid Smidesvägen är det en 16-årig kille som blir utsatt för ett rånförsök av två killar, uppger polisen på sin webbsida.

– Han blir hotad med en kniv och de försöker stjäla hans kläder och guldhalsband utan att lyckas då målsägaren gjorde motstånd.

Ingen blev fysiskt skadad i samband med knivhotet.

Arkivfoto: V. Vujeva

Text: Redaktionen

JUST NU: Putin struntar i Trumps ilska – slår otäckt rekord

2025 08 02

Vladimir Putins Ryssland slår ett hemskt rekord trots Trumps protester.

USA:s president Donald Trump har på senare tid tröttnat rejält på Ryssland och krävt att landet ingår fredsavtal med Ukraina senast den 8 augusti.

Men Kreml verkar inte bry sig om den amerikanska presidentens ilska.

Istället har man i juli slagit ett otäckt rekord.

Slår otäckt rekord

Samtidigt som Trumps tonläge mot Putin har hårdnat under sommaren, har Ryssland intensifierat sina attacker mot Ukrana.

Data publicerad av Ukrainas flygvapen visar att antalet ryska drönarattacker slog rekord i juli.

Ryssland avfyrade hela 6 297 långdistansdrönare mot Ukraina förra månaden, rapporterar Kyiv Post.

Det är en ökning med nästan 16 procent jämfört med föregående månad.

Siffran innebär att Ryssland slår ett otäckt rekord.

– Ryssland avfyrade fler drönare mot Ukraina i juli än under någon annan månad sedan landet inledde sin invasion 2022, och intensifierade sitt dödliga bombardemang av landet när fredssamtalen stannade av, rapporterar tidningen, som hänvisar till en analys från AFP.

LÄS OCKSÅ: Viktig allierad tvärvänder - bojkottar Ryssland

Många döda och skadade

I juli avfyrade Ryssland också 198 missiler mot Ukraina. Det är fler än någon annan månad förutom juni, enligt tidningen.

Ukraina har utsatts för attacker under varje natt hela månaden, vilket har utlöst regelbundna flyglarm och tvingat civila att söka skydd.

Civila har också dött eller skadats i attackerna.

På torsdagsmorgonen skedde exempelvis en drönar- och missilattack mot Kyiv som dödade minst 31 personer, varav fem barn.

Putins Ryssland tycks alltså inte bry sig om Donald Trumps ilska.

De båda länderna har emellertid utbytt hotfullheter de senaste dagarna – och USA:s president har förflyttat två kärnvapenubåtar till ”lämpliga områden” nära Ryssland, vilket MarcusOscarsson.se har rapporterat om.

Trump agerar mot Ryssland

Trumps beslut att flytta atomubåtarna närmare Ryssland kom efter att Rysslands tidigare president Dmitrij Medvedev gjort hotfulla uttalanden mot USA.

– Jag har beordrat två kärnvapenubåtar att placeras i lämpliga regioner. Bara utifall att dessa dåraktiga och uppviglande uttalanden är mer än bara det, skriver Trump i ett inlägg.

– Ord är mycket viktiga och kan ofta leda till oavsiktliga konsekvenser. Jag hoppas att det här inte blir ett sådant fall, tillägger den amerikanska presidenten.

LÄS OCKSÅ: Hel industri protesterar - desperat drag från Kreml

Foto: kremlinru resp White House official photographer Information: Vita Huset avstår från feb 2025 att uppge fotograf för många av sina bilder

Text: Redaktionen

Skarpa kravet på storbankerna: Agera direkt

2025 08 02

Ett skarpt krav riktas mot svenska storbanker.

De senaste åren har både bankernas sätt att arbeta och kundernas beteende förändrats kraftigt.

Det har bland annat lett till att det finns betydligt färre bankkontor i Sverige jämfört med tidigare.

Men nu kommer ett krav på att bankerna ska öppna igen.

”Se till att det är öppet”

Efter den senaste tidens problem med nedstängda bankomater, som gör det svårt för bankkunder att ta ut kontanter, kräver Kontantupproret nu en förändring.

Bankerna måste öppna sina kontor igen, menar organisationen, enligt TV4.

– Gå ihop, se till att det är öppet några timmar och se till att sedelhanteringen fungerar, säger Kontantupprorets ordförande Björn Eriksson till kanalen.

Han menar alltså att nyöppnade bankkontor skulle vara ett sätt att kunna hjälpa bankkunder när var tionde bankomat är ur funktion.

Därför riktar han nu det skarpa kravet mot storbankerna Swedbank, Nordea, SEB och Handelsbanken och Danske Bank, som äger företaget Bankomat.

– Det absolut enklaste man kan göra är att komma överens: Nu öppnar vi upp ett kontor några timmar och ser till att det här fungerar så inte människor kommer i kläm, säger Björn Eriksson till kanalen.

Förslagit avvisas dock av företaget Bankomat.

LÄS OCKSÅ: Många svenskar har gjort samma miss - riskerar ekonomisk smäll

Många vill ha tillgång till kontor

Mängder av bankkontor har stängts i Sverige de senaste åren, vilket bland annat hänger samman med ett kraftigt förändrat kundbeteende till följd av internetbankens och bankapparnas genomslag.

En undersökning som Novus publicerade i februari visade till exempel att över hälften (52 procent) av alla bolånekunder inte har besökt ett bankkontor på över två år, trots att 66 procent uppger att de har ett bankkontor i närheten.

Men 57 procent tycker ändå att det är viktigt att ha tillgång till ett fysiskt kontor.

Vissa grupper, bland annat äldre, kan också ha stort behov av tillgång till ett bankkontor.

En rapport från Handelshögskolan och Riksbanken har dessutom visat att småföretag på landsbygden drabbas negativt av att bankkontor slår igen, vilket DI har rapporterat. Utlåningen till företag minskar på dessa ställen.

– Effekten blir att lokala företag drar ned på antalet anställda, tappar i försäljning och att risken för att företag försvinner ökar, säger Bo Becker, professor i finansiell ekonomi, till tidningen.

LÄS OCKSÅ: Kontantkris i hela landet – ”allvarlig situation”

Text: Redaktionen