20 000 ryska soldater på Östersjön – ”gyllene tillfälle”

2024 08 01

20 000 ryska soldater deltar i en storövning på Östersjön, vilket beskrivs som ett ”gyllene tillfälle” för Natoländer.

Det rör sig om en av den ryska flottans största övningar i modern historia, enligt landets försvarsministerium.

20 000 soldater och civil personal deltar i övningen, rapporterar Svenska Yle.

Dessutom deltar 300 fartyg, ubåtar och stödfartyg.

Övningen uppges pågå i flera dagar och bestå av över 300 stridsövningar.

FRA står på tårna

Samtidigt lär Natoländerna runt Östersjön, däribland Sverige och Finland, passa på att hålla koll på ryssarna.

– FRA, vår flygspaning och marinen lär säkert stå på tårna, säger Jörgen Elfving, försvarsexpert och tidigare överstelöjtnant i Försvarsmakten, till DN.

Han menar att Natoländerna kommer att öka beredskapen i samband med övningen, för att undvika kränkningar och incidenten.

”Gyllene tillfälle”

Men Natoländerna kommer även att ägna sig åt underrättelseinhämtning.

– Om vi tittar på Natoländerna kring Östersjön är det ett gyllene tillfälle att bedriva underrättelseinhämtning och få insyn i hur den ryska marinen fungerar och agerar genom signalspaning, flygspaning, fartygsspaning och ubåtar, säger han till tidningen.

Hårt prövad flotta deltar inte

Från rysk sida har man uppgett att syftet med övningen är att ”testa den militära ledningen” och testa besättningens och fartygens beredskap att ”utföra uppdrag enligt order”.

Den ryska övningen är den största sedan kalla kriget och en av de största i modern rysk historia, enligt Svenska Yle.

I övningen deltar Norra flottan, Stillahavsflottan och Östersjöflottan, samt Kaspiska flottiljen.

Den ryska Svartahavsflottan deltar dock inte i övningen, eftersom den är fullt upptagen med att delta i kriget i Ukraina.

Svartahavsflottan har blivit hårt åtgången i kriget, konstaterar kanalen.

Ukraina hävdar att de har lyckats slå ut en tredjedel av Svartahavsflottans fartyg.

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen

JUST NU: Pensionen ändras för 2,3 miljoner pensionärer

2025 10 20

Pensionerna kommer att öka nästa år.

Det bekräftar Pensionsmyndigheten på måndagsmorgonen, som kommer att vidarebefordra informationen till regeringen.

Den största ökningen gäller inkomstpensionen som kommer att öka med 1,9 procent i januari 2026. Garantipensionen ökar samtidigt 0,7 procent.

En större andel har båda två, och det exakta beloppet för varje pensionär blir klart först i början av nästa år.

– För många består pensionen av flera olika delar och därför kan vi inte säga något om de exakta pensionsbeloppen förrän en bit in på 2026, säger Kristian Seth, analyschef på Pensionsmyndigheten, i ett uttalande.

– Det är alltså ingen idé att ringa oss om detta ännu. Men vi kan berätta att inkomstpensionen, som följer inkomstutvecklingen i samhället, ökar med 1,9 procent efter årsskiftet.

Logga in på Mina sidor

När det gäller garantipensionen baseras höjningen på det prisbasbelopp som höjs från 58 000 kronor 2025 till 59 200 kronor nästa år. 

Det är dock relativt få som enbart har garantipension, enligt Pensionsmyndigheten., 

– De flesta pensionärer som har garantipension har dock också inkomstpension och får därför en höjning av sin allmänna pension med mellan 0,7 procent och 1,9 procent. Information om exakt storlek på höjningen finns i januari 2026 på Mina sidor på pensionsmyndigheten.se och i pensionsbeskeden som skickas till alla pensionärer, informerar myndigheten.

LÄS MER: Glädjebesked för hushållen: Kraftig nedgång på väg

Berör över två miljoner

Totalt kommer 2,3 miljoner pensionärer att få höjd pension. För de olika grupperna ser det enligt Pensionsmyndigheten ut enligt följande:

  • Ungefär 1,1 miljoner pensionärer med har inkomstpension och/eller tilläggspension utan grundskydd som garantipension eller bostadstillägg. Dessa inkomstgrundade pensionsdelar höjs med 1,9 procent.
  • Ungefär 890 000 pensionärer får inkomstpension och en del garantipension och får därmed en ökning på mellan 0,7 och 1,9 procent.
  • Ungefär 300 000 pensionärer har låg eller ingen inkomstpension och får därmed sin garantipension uppräknad med knappt 0,7 procent.

LÄS MER: Prissmäll väntas för svenska hushåll – på grund av Norge

Foto: B. Macdonald

Text: Redaktionen

Sverige varnar hela Europa: “Skjut ned dem”

2025 10 20

Europa måste gå in i “krigsläge”.

Det säger den svenska försvarsministern Pål Jonson i ett uttalande som väckt rubriker i flera internationella medier de senaste dagarna.

Bakgrunden är Rysslands ökade hybridoperationer som innebär att Europas länder måste “förbereda sig både mentalt och militärt för möjligheten av krig”, säger Jonson till tyska RND.

Varningen har uppmärksammats i exempelvis ukrainska tidningen Pravda och ryska oberoende The Moscow Times.

– En förändring av tankesättet behövs. Vi måste gå över till krigsläge för att avskräcka, försvara och bevara freden. Ryssland testar ständigt vår enighet och beslutsamhet. Men Putin kommer inte att lyckas, säger Pål Jonson i intervjun.

"Måste slå tillbaka"

Den svenska ministern talar specifikt om de upprepade kränkningarna av Natos luftrum. Att såväl drönare som stridsflyg rör sig över Natoländer visar att Ryssland är villigt att ta risker och öka sina hybridoperationer, säger Pål Jonson.

The Moscow Times skriver att ministern uppmanar Natoallierade att “hämnas” om det sker igen.

– Därför måste vi motverka och slå tillbaka. Vi måste vidta nya militära åtgärder för att motverka rysk eskalering, vare sig det gäller hybridoperationer eller kränkningar av vårt luftrum, säger Jonson till den tyska tidningen.

LÄS MER: UPPGIFTER: Fartyg ska bordas – tung smäll för Ryssland

"Kommer skjuta ned"

Pål Jonson syftar bland annat på att det måste klargöras för Ryssland att varje provokation kommer att bemötas.

– Ryssland borde veta att om något av fiendens krigsfartyg eller stridsflygplan kommer in i vårt territorium eller våra vatten, då kommer vi att tvingas driva bort dem.

– Och om omständigheterna kräver det, skjuta ned det, säger Jonson.

LÄS MER: Rysk jätteindustri i fritt fall – rekordlåga siffror

Foto: Magnus Liljegren/Regeringskansliet

Text: Redaktionen