16-åring i A-traktor drog ifrån polisen i 110 km/h – Stoppad med spikmatta

2021 11 07

När polisen skulle stoppa en 16-åring i A-traktor drog föraren förbi ifrån polisen i 110 kilometer i timmen.

Händelsen som inträffade kvällen till söndagen i Arvika i Värmland började med att 16-åringen vägrade att stanna när polisen ville göra en kontroll av bilen.

Misstänkte alkoholpåverkan

Polisen ska ha haft misstanke om att 16-åringen ska ha varit alkoholpåverkad. När polisen gjorde anvisningar till honom att stanna ska han ha kört i 110 km i timmen med en A-traktor som endast är avsedd för maximalt 33 km i timmen, enligt SVT.

Trots detta blev det ingen biljakt då poliserna ansåg att det var rent ut sagt livsfarligt att jaga en misstänkt alkoholpåverkad 16-åring i 110 kilometer i timmen.

Med hjälp av spikmattor

Polisen var givetvis tvungen att agera och stoppa en sådan här fara i trafiken så polispatrullen valde att istället förfölja A-traktorn med hänsyn till övriga trafikanter. Efter ett tag ska regionvakthavande tagit beslutet att stoppa A- traktorn med hjälp av spikmattor, upper Sveriges Radio.

– När man väl fått stopp på bilen försökte föraren fly, men stoppades av patrullen som körde hem honom till en förälder, säger Lars Hedelin vid polisen till SVT.

Olovlig körning

A-traktorn är nu beslagtagen av polisen och 16-åringen misstänks för olovlig körning och vårdslöshet i trafiken. Utandningsprovet ska dock inte ha visat några tecken på alkoholpåverkan.

Polisen får dagligen in samtal av privatpersoner som bevittnar A-traktorer som kör över den avsedda hastigheten.

Extremt lättmanipulerade

– Det är ett problem med A-traktorer att de är extremt lättmanipulerade i dag. Det är ju inte en A-traktor utan en vanlig bil som en 16-åring utan körkort har kört i 110 km/h, säger polisen till SVT.

Vill minska hatet mot A-traktorer

Många ungdomar är för dom nya förslagen om att höja hastigheten och säkerhetskraven på A-traktorer till 45 kilometer i timmen då de tror att det är en lösning för att undvika snabba A-traktorer och även för att minska hatet mot A-traktorerna då många biltrafikanter tutar, gör farliga omkörningar och visar långfingret mot a-traktorförarna nämner ungdomarna Viggo Davidsson, Tindra Skoglöf och Måns Gustavsson för SVT.

Foto: Polisen Linköping, FB

[yop_poll id="871"]

OFFICIELLT DATUM: Pensionärer får extra pengar

2026 03 11

Pensionsgruppen gick i höstas ut med ett löfte om en gas i inkomstpensionssystemet.

I gruppen finns representanter från samtliga riksdagspartier, som enades om att utdelning bör ske när inkomstpensionssystemets tillgångar överstiger skulderna med 15 procent.

– Nivån utgår från en försiktighetsprincip för att inte mer än marginellt öka risken för att den så kallade bromsen slår till och sänker pensionerna, uppger regeringen.

Lagförslaget klart

Nu går regeringen vidare med förslaget, och lägger fram den nya lagen i en proposition till riksdagen.

Från och med den 1 augusti i år ska lagändringarna gälla, enligt förslaget.

I praktiken innebär det att utdelning till pensionärer och pensionssparare kan ske från och med 2027.

– På samma sätt som det finns en broms i pensionssystemet i dåliga tider är det både rätt och rättvist att det finns en gas i goda tider, säger äldre- och socialförsäkringsminister, tillika ordförande i Pensionsgruppen, Anna Tenje (M), i ett uttalande.

– Det finns inget egenvärde i att stora överskott byggs upp över tid som aldrig kommer pensionärerna och pensionsspararna till del. Därför går vi nu vidare med förslaget om en så kallad gas för att kunna göra just det.

LÄS OCKSÅ: Swedbank: ”Det räcker inte” – tung dom för hushållen

Finanserna har stabiliserats

De senaste åren har finanserna i det svenska pensionssystemet blivit stabilare.

I nuläget finns därför ett överskott.

– Regler för överskottsutdelning införs därför, för att inte spara onödigt mycket i systemet och låta överskottet komma pensionärer till del, uppger regeringen.

Efterfrågats tidigare

Förslaget om en gas i pensionssystemet har funnits sedan tidigare, bland annat från Tjänstemännens centralorganisation, TCO.

– Gasen skulle vid överskott fungera på motsvarande sätt som bromsen vid underskott och träffa samma kategorier. De som förlorar i pension på bromsen skulle alltså vinna på att det finns en gas, uppger organisationen i förslaget.

LÄS MER: Pensionsmyndigheten varnar Sveriges pensionärer

Foto: M. Aurelius

Text: Redaktionen

Totalt haveri – 900 miljoner skattekronor i sjön

2026 03 11

Under flera år satsades hundratals miljoner på en stor omställning.

De nationella proven i den svenska skolan skulle ställas om och genomföras digitalt.

Men i sista stund stoppades de nya proven för året.

– För att skapa bättre förutsättningar och ge rektorer, lärare och elever så god framförhållning som möjligt avser regeringen att skjuta fram införandet av digitala nationella prov, sade gymnasie-, högskole- och forskningsminister Lotta Edholm (L) om beskedet, i ett uttalande.

– Skolans personal och elever förtjänar bättre än den ryckighet och oförutsägbarhet som varit de senaste åren.

900 miljoner i sjön

Totalt har omkring 900 miljoner kronor satsats på det havererade projektet, rapporterar DN.

En kostnad som kunde blivit betydligt mindre om kritikerna fått sin röst hörd.

Joakim Malmström tillträdde som generaldirektör för Skolverket 2024.

I förra veckan meddelade han sin avgång, och han är kritisk mot processen kring digitalisering av de nationella proven.

– När jag protesterade mot det genom att säga att kvalitet måste väl ändå vara viktigast, fick jag svaret att ”nej, det har varit ett sånt tryck från regeringar genom alla år, vi måste få fram och leverera på det här”, säger han till DN.

LÄS OCKSÅ: Tung nedläggning i bilbranschen – 195 får gå

Regeringen ändrar uppdraget

I slutet av februari gick regeringen ut och meddelade att uppdraget kring de nationella proven ändras.

Tillsvidare ska de genomföras i pappersform, precis som tidigare.

Men ambitionen är att ställa om längre fram.

– Regeringen har i dialog med Skolverket kommit fram till att det behövs ett omtag i arbetet med digitala nationella prov. Eleverna kommer därför att genomföra nationella prov på papper under de kommande åren, uppger Skolverket i ett uttalande.

”Borde gjorts tidigare”

Skolverket borde dragit i handbromsen mycket tidigare, anser Joakim Malmström som anser att satsningen blivit ett misslyckande.

– Vi sitter med ett system som har utvecklats under nio år och som i dag inte kan användas för att genomföra storskaliga digitala prov. Det här omtaget borde ju ha gjorts tidigare, och man borde ha gjort på andra sätt, säger han till DN.

Det var det australiensiska techbolaget Sonet systems som fick uppdraget att utveckla de digitala proven. De har valt att inte svara på kritiken.

LÄS MER: UPPGIFTER: Svenskt jätteföretag har lurat alla

Foto: Riksbanken

Text: Redaktionen