15 000 grönländare stoppas idag

2025 03 11

Idag, tisdag den 11 mars, går Grönland till val.

Valet har fått större medial uppmärksamhet än någonsin tidigare. Till stor del på grund av USA:s president Donald Trumps upprepade uttalanden om att han ska ta över ön, som tillhör danskt territorium.

– Vi behöver Grönland för den nationella säkerheten, till och med för den internationella säkerheten, och vi jobbar med alla inblandade för att försöka få det. Vi behöver verkligen för den internationella världssäkerheten, och jag tror att vi kommer få det. På ett eller annat sätt, sade presidenten i sitt tal till kongressen förra veckan.

Reglerna stoppar 15 000 personer

Men när världens största ö nu går till val stoppas 15 000 vuxna grönlänningar från att rösta.

Anledningen är att de är bosatta i Danmark.

Totalt bor det 43 000 röstberättigade personer på Grönland och de 15 000 uteblivna rösterna hade kunnat få en helt avgörande inverkan på valresultatet, säger Rune Stubager, valforskare vid Aarhus Universitet, till Jyllands-Posten.

– De kanske har en mer positiv uppfattning om riket eftersom de själva drar nytta av de möjligheter det innebär, säger forskaren och understryker att det dock enbart går att spekulera om hur utfallet blivit med de extra 15 000 rösterna.

Vill ändra

Aaja Chemnitz, ledamot i det danska parlamentet för partiet Inuit Ataqatigiit, är kritisk till regelverket.

Hon vill att grönländare bosatta i Danmark också ska få lov att rösta i valet.

– De påverkas också av om Grönland bestämmer sig för att bli självständigt, och av om det borde bli ett närmare samarbete mellan Grönland och Danmark, säger hon till Jyllands-Posten.

Däremot får grönländare som studerar i Danmark rösta i regeringsvalet. Totalt handlar det om cirka 1 400 personer, enligt Utbildningsdepartementet.

LÄS MER: Republikaner vill döpa om Grönland – här är bisarra namnförslaget

Viktigaste frågan

Självständighet har blivit den kanske viktigaste frågan för grönländsk politik och de 57 000 invånarna inför valet, inte minst efter att USA börjat göra anspråk på ön.

– Historien och de nuvarande förhållandena har visat att vårt samarbete med kungariket Danmark inte har lyckats skapa full jämlikhet, sade Grönlands premiärminister Mute Egede i januari.

– Det är på tiden att vi själva tar ett steg och formar vår framtid, också med hänsyn till vem vi kommer att ha ett nära samarbete med och vilka våra handelspartners kommer att vara, sade den grönländska premiärministern, enligt tidningen.

Foto: Ninni Andersson Regeringskansliet resp Visit Greenland resp Offical White House Photographer (Information Vita Huset avstår från feb 2025 att uppge fotograf för många av sin bilder)

Text: Redaktionen


MASSIV HACKERATTACK: Svenskar uppmanas byta lösenord

2025 03 26

Flera svenska företag påverkas av ett omfattande cyberangrepp.

Detta efter att mjukvaruföretaget Oracle, som har tusentals kunder, blivit hackat.

Flera svenska sajter är drabbade.

Omkring 160 000 bolag påverkas, rapporterar Aftonbladet.

Det rör sig bland annat om följande aktörer:

- Ica

- Tele2

- Apoteket

- Skatteverket

- ATG

Uppmaning: Byt lösenord

Säkerhetsexperten David Jacoby uppmanar berörda kunder att byta lösenord.

– Det är oklart vilken information som har läckt ut, men är man kund hos någon drabbad bör man byta lösenord. Ett intrång leder alltid till fler intrång, säger han till tidningen.

Fakta Oracle

- Ett av världens största mjukvaruföretag

- Levererar tjänster till miljontals bolag i USA, Europa, Asien och Stillahavsområdet

- 160 000 anställda

- Omsättningen uppgick till 53 miljarder dollar under 2024

Källa: Oracle

Foto: J. Schnobrich

Text: Redaktionen


Ny skatt på väg – ”2 160 kronor om året”

2025 03 25

Skattebetalarna ska bidra till ny kärnkraft i Sverige.

Det föreslår en statlig utredning som regeringen har tillsatt.

Enligt utredning ska kraftbolag som investerar i ny kärnkraft erbjudas ett garanterat elpris på 80 öre/kWh i över 40 år. Om elpriset är lägre än så, ska mellanskillnaden täckas av staten genom en ny elskatt. 

Enligt elbolaget Nordic Green Energy kan det innebära en ökad kostnad med 2 160 kronor om året för villaägare. En summa som många inte är beredda att betala. Hela 85 procent av Sveriges villaägare är inte beredda att stå för kostnaden, framhåller Nordic Green Energy med hänvisning till en ny Sifo-undersökning.

Enligt undersökningen kan villaägare i genomsnitt tänka sig att betala upp till 1 134 kronor om året för mer kärnkraft. Alltså betydligt mindre än 2 160 kronor om året.

– Att en så stor majoritet inte är villig att betala vad kärnkraften kostar visar på ett tydligt behov av att se över alternativa lösningar. Vi kan inte låsa oss vid kärnkraft som den enda vägen framåt, särskilt när det är en investering som kommer att belasta svenska hushålls plånböcker under många år framöver, säger Lars Jungerth, affärsområdeschef konsument på Nordic Green Energy.

– För att säkerställa att elen blir både hållbar och prisvärd måste vi parallellt satsa på teknisk utveckling och snabbare utbyggnad av förnybara energikällor, så att vi kan minska vårt fossilberoende.

Ebba Busch: Stora risken är att inte göra något

Energi- och näringsminister Ebba Busch (KD) har försvarat finansieringsmodellen.

– Den stora risken är att inte göra den här investeringen, har hon sagt i SVT:s Aktuellt.

Här är finansieringsplanen

Regeringens finansieringsplan för ny kärnkraft kan sammanfattas i tre delar:

Statlig lånefinansiering Statliga lån med låg ränta för byggkostnader ställs ut av Riksgäldskontoret för att finansiera investeringar i ny kärnkraft. Staten kommer stå för 75 procent eller 300 miljarder kronor av investeringen. Räntan på de statliga lånen höjs successivt under driftsfasen för att ge incitament att ersätta de statliga lånen med marknadsfinansiering.

Prissäkringsavtal Ett prissäkringsavtal upprättas mellan staten och kärnkraftsproducenten. Kraftbolagen garanteras ett elpris på 80 öre/kWh i över 40 år. För perioder då marknadspriset på el är lägre än det avtalade lösenpriset uppstår en kostnad för staten, som finansieras med en ny skatt på elkunderna. I de fall marknadspriset är högre än lösenpriset kommer staten att erhålla intäkter från differenskontraktet som kan föras vidare till elkonsumenten.

Risk- och vinstdelning Den tredje komponenten är en risk- och vinstdelningsmekanism som ger projektägaren en lägsta avkastning på sin investering. När reaktorn tas i drift delas projektets vinster i de bästa utfallen med staten och elkonsumenterna.        

LÄS MER HÄR: CHOCKHÖJNING: Bortglömd skatt har ökat med 100 procent | Ekonomibladet

Foto: Ninni Andersson Regeringskansliet resp Henrik Nyström Regeringskansliet

Text: Redaktionen